Misinformation är smittsamt

I coronas spår har behovet av vaksamhet gentemot falsk och snedvriden information blivit allt viktigare. Parallellt med den så kallade infodemin i pandemins spår så är det snart presidentval i USA och en orolig omvärld vilket förstärker behovet av vi stärker vår motståndskraft mot de som på olika sätt försöker utsätta oss för informationspåverkan.

Claire Wardles som jobbar på nyhetsorganisation First Draft, kända för sitt arbete mot falska nyheter, des- och disinformation samtalade med tech-reportern Ariel Bogle om smittsam misinformation i coronas spår. Tecknaren Sarah Firth fångade tacksamt upp samtalet som innehöll många av nyckelbegreppen från de senaste årens diskussioner kring frågorna som behandlar falska nyheter, påverkan och medias roll.

Föredraget Misinformation is infectious sammanfattat. Se denna artikel för innehåll.

Sarah Firth. BIld används med tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.

Utifrån deras samtal och den sammanfattande bilden försöker vi på Digiteket sammanfatta en del av den terminologi och begrepp som är vanligt i diskussionen kring påverkan. Ha i åtanke att en del av begreppen kanske ännu inte har någon svensk motsvarighet, eller att användare har enats om att använda samma begrepp.

I min lite spretiga sammanfattningen nedan länkas till en del bra texter som förklarar begrepp och termer på ett bättre och mer utförligt sätt än denna kortartikel. Se gärna samtalet, det är mycket lärorikt!

Begrepp

  • Desinformation är när någon delar falsk information medvetet i syfte att förvirra, ljuga eller påverka. Se till exempel digital propaganda.
  • Misinformation är falsk information som delas utan ont uppsåt och man är inte medveten om att det är falskt eller inkorrekt. Se till exempel delandet av kedjebrev eller varningar på Facebook. 
  • Malinformation är korrekt information men som kan vara skadlig när den delas. Detta skulle kunna vara till exempel personuppgifter eller polisutredningar eller kanske nakenbilder som sprids för att hämnas. 

Människor söker svar och vi hittar dessa oftast hos olika typer av kändisar samt vår familj och vänner, det vill säga de vi följer och möter på sociala medier.  Vilka är de oanade konsekvenserna av sådant vi delar? Hur verifierar man egentligen information? Information vi delar är på många sätt knutet till vår identitet och det är svårt att berätta för någon att de har fel utan att det slår tillbaka och man än hårdare omfamnar sin felaktiga ståndpunkt, den så kallade backfireeffekten, även om den är omdiskuterad. 

En sak som är värd att ha i åtanke är att diskussioner med människor på nätet oftas omges av en publik som ibland är delaktig men som ibland är tyst. Själva debatten och diskussionen handlar primärt inte om att övertyga din meningsmotståndare att den har fel utan att påverka alla de som står som publik vid sidan om

Som journalist är det viktigt att försöka undvika att ge röst åt marginella fenomen som annars kanske inte hade fått någon spridning. Till exempel så spreds tankarna om “crisis actors” efter att stora tidningar och media rapporterade om konspirationsteorien att massakern vid Sandy Hook var fejkad och orkestrerad av skådespelare.  

I den journalistiska debatten pratas det ofta om det som kallas för strategisk tystnad, vilka påstående och fenomen ska man undvika att lyfta fram för att inte ge dem extra spridning? Man bemöter dessa med “strategisk tystnad”, det vill säga att man ignorerar dem.

Ibland kan dessa idéer spridas till till en allmänhet och det är då viktigt att man faktagranskar och debunkar,avslöjar, påståendena. Till exempel så spreds filmen Plandemic med sina felaktiga påståenden om corona och det blev då viktigt att media tog upp den. Det är svårt att avgöra när ett fenomen ska ignoreras och när det ska faktagranskas. 

Faktagranskningar är svårt då människor lider av konfirmationsbias, vi vill att saker vi tror på ska vara sanna

Faktagranskningens ABC

När man faktagranskar ska man ha sitt ABC i åminnelse:

  • Aktörer (Actors): Vem är det som sprider budskapet. Här är det också viktigt att ha koll på klickekonomin, algoritmers roll och influencers. 
  • Beteende (Behaviours): Vilken världsvy och vilka budskap är det som saluförs?
  • Innehåll (Content): Hur kan innehållet faktagranskas och avslöjas, debunkas?

Det är viktigt att faktagranska och sprida dessa för om dessa inte finns tillgängliga så riskerar de som söker efter påståendet eller fenomenet bara att hitta de problematiska källorna om de är de enda som finns. Ett så kallat datahål, data void, har uppstått. En viktig uppgift för de som utför faktagranskningar av tvivelaktiga påstående är fylla dessa hål så att den som söker efter något inte bara hittar de problematiska källorna.