
MIK-utsikten: MIK-veckan samt Musk, Twitter och Mastodon
I denna MIK-utsikt lyfter Mathias Cederholm den globala MIK-veckan, som i Sverige uppmärksammades med en stor och uppskattad MIK-konferens. Han sammanfattar också den omfattande pågående debatten om Twitter. Vad är en sociala medier-plattform och vad vill vi egentligen att en sådan ska vara?
Globala och svenska MIK-veckan
Den 24–31 oktober var i år Global Media and Information Literacy Week, med MIK-relaterade evenemang på olika håll i världen. Unesco genomförde en femdagarskonferens om MIK, och i länder som Kanada och USA lanserade olika MIK-aktörer nya pedagogiska resurser:
Media Smarts: Media Literacy Week Teachers’ Hub
I USA var mellanårsvalet nära inpå och News Literacy Project, NLP, som främst arbetar med resurser för amerikanska skolor, visade under veckan upp sina olika satsningar på mediekunnighet och källkritik under valrörelsen. De har bland annat en ny intressant plattform, RumorGuard, där man använder aktuella faktagranskningar som pedagogiska utgångspunkter för att stärka mediekunnighet och källkritik.

En skärmdump från RumorGuards pedagogiska faktagranskningar, denna om en viral anti-vaccinationskampanjsfilm.
I Sverige hölls 26–27 oktober en gedigen nationell MIK-konferens, ordnad av Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen. Det var ett fullmatat program med många intressanta diskussioner om vad MIK är idag, om olika utmaningar och vägar framåt, vilket arbete som görs och vilka aktörer som finns i landet, och mycket annat. Trevligt nog spelades hela konferensen in, och ska publiceras på videoplattformen GU Play. Jag tänker mig att alla bibliotekarier med intresse för MIK-frågor skulle finna ett flertal av eller alla programpunkterna givande och intressanta.
”Vi måste lägga de sedvanliga stuprören åt sidan och placera in MIK i den helhet som syftar till att stärka demokratin.”
Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet vid Göteborgs universitet, inleder den nationella MIK-konferensen. @HumanistenGU#mik2022Gbg pic.twitter.com/1huGaGNWgT— Kultur Västra Götalandsregionen (@vgrkultur) October 26, 2022
Vad händer med Twitter och vad är Mastodon?
Elon Musks köp av Twitter, och en rad snabba förändringar av plattformen, har lett till en omfattande debatt om vad som kommer att ske med detta sociala medium. Många frågor ställs, som om Twitter exempelvis (återigen) ska tas över av troll och politiska ”svärmar”? Bland olika yrkesgrupper, som är stora användare av Twitter (inte minst forskare), uppstod en diskussion – ska man lämna Twitter och kollektivt migrera till en mer lämplig plattform? Vad förlorar man på vägen när det gäller till exempel upparbetade nätverk och de rätt unika direkta kontakterna med exempelvis journalistiken? Eller ska man stanna kvar på plattformen och försöka kämpa för det man byggt upp? Se ett inlägg i Källkritikgruppen om denna diskussion.
En nätverksplattform som väckt en hel del intresse i denna diskussion är Mastodon, dit redan en hel del användare migrerat, som forskare, journalister och aktivister. Mastodon har en helt annan struktur än Twitter och andra stora plattformar och är uppbyggd kring ett decentraliserat nätverk av servrar. Den är än så länge fri från annonser, och kan sägas vara präglad av en ”antiviral” design och kultur. Många uppfattar den som ett exempel på hur plattformar kan se ut när de inte är utformade på den så kallade uppmärksamhetsekonomins premisser. Det har raskt skapats olika guider för hur man startar ett konto på Mastodon och om hur plattformen fungerar:
axbom – En snabb Mastodon-guide som lugnar sociala medier-nerverna
Gizmodo – How to Join Mastodon, the Ad-Free Social Network Billionaires Can’t Buy
digitaltrends – How to use Mastodon: create your account, join servers, and more
For folks who want to try #Mastodon but are unsure how to do it – a #thread to get started, just my own experience from the past week.
🧵1/14#TwitterMigration #mastodonmigration https://t.co/10RxKBifLa— Ulrike Klinger @ulrikeklinger@mastodon.social (@UlrikeKlinger) November 13, 2022
Vad är en sociala medier-plattform, egentligen?
Det spännande med den diskussion som nu pågår är att en del grundelement i vad som är sociala medier, och vad de egentligen är till för, kommit upp på agendan på ett annat vis än på länge. Hur nätverkar vi människor på sociala medier, och varför? Hur får vi, och vill vi få, information? Vilka är fördelarna och nackdelarna med algoritmiskt styrda flöden (och hur ska algoritmerna egentligen se ut)? I debatten har många lyft fram den tänkvärda rapporten An Illustrated Field Guide to Social Media från Knight First Amendment Institute, som kom förra året. Så här beskrev jag rapporten då:
”En guide / rapport om hur sociala medier fungerar, och hur det skulle kunna vara. Syftet med arbetet har varit att finna alternativ till den rådande modellen för flera av de största plattformarna idag när det gäller de grundläggande mekanismerna, logikerna, spridningen, interaktionen, användningen av data, underliggande ekonomiska principer och eventuell ideologi, beslut kring moderering och så vidare.”
Puffbild: SpaceX and Tesla CEO Elon Musk at the SpaceX Falcon Heavy Flight 1 post launch press conference av Daniel Oberhaus Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0) /Beskuren från original
Mathias är utbildare och researcher i MIK och digital källkritik, vid Alle fonti HB. Även t.ex. gästlärare vid Lunds universitet, och administratör för Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.
