Gå direkt till innehållet

MIK-utsikten: Internationella faktagranskningar i krigets informationsflod

MIK-utsikten är en ny artikelserie på Digiteket där omvärldsanalytikern och historikern Mathias Cederholm tar upp aktuella frågor, studier och digitala resurser som relaterar till medie- och informationskunnighet. I den här första artikeln tipsar han om internationella faktagranskningsverktyg, huvudsakligen för granskning av information med anknytning till kriget i Ukraina.

Under Ukrainakrigets första vecka kom, inte oväntat, en flod av desinformation, propaganda, felaktigheter och missförstånd på sociala medier. Det blev viktigt att påpeka en del rätt självklara principer och råd rörande källkritik och allmän mediekunnighet för allmänheten, och många sådana råd spreds i svenska nyhetsmedier. I en och annan artikel granskades och bemöttes också några exempel på sådana här virala felaktigheter. 

Ett viktigt problem är att floden av digitalt svårbedömt innehåll i regel är av internationell karaktär, och av en sådan omfattning att svenska nyhetsmedier inte har en chans att kontrollera och bemöta mer än en mikroskopisk andel av det som sprids. Samma förhållande har gällt mycket av det mer problematiska innehåll som snurrat runt de senaste åren i anslutning till pandemin och inte minst till covidvaccinerna. De många användare som väljer att navigera ganska förbehållslöst på sociala medier möter helt enkelt mängder av svårbedömt innehåll, desinformation och missinformation, ofta från andra länder och på andra språk – i form av bland annat påståenden, bilder, videor och publiceringar i medier man inte är bekant med. 

En resurs som är värd att lyfta fram i detta sammanhang är så kallade ”fact checks”, alltså den journalistiska genre med faktagranskningar av sådant här innehåll som blivit alltmer framträdande under senare år. De har blivit bekanta för många inte minst eftersom en del av dem ingår i ett samarbete med Facebook. Det är utifrån sådana här granskningar som Facebook till exempel väljer att flagga en del inlägg som felaktiga och missvisande, med en länk till relaterad granskningsartikel. I Sverige har vi egentligen för närvarande bara en sådan ”fact checker”, Källkritikbyrån. Men internationellt handlar det om hundratals faktagranskningsredaktioner, som ofta redan har gjort den där granskningen man önskar fanns när man möter ett nytt internationellt viralt innehåll på sociala medier. Det gäller ”bara” att hitta dem. 

Facebook flaggar en del inlägg som bedömts som falska av faktagranskare som de samarbetar med. Även på sidor som har delat den typen av inlägg dyker det upp en varningstext.

Databaser för faktagranskning

Under pandemin uppstod en ny typ av resurs – sökbara faktagranskningsdatabaser. Bland annat upprättade det internationella faktagranskarnätverket IFCN, International Fact-Checking Network, (med cirka 340 redaktioner i drygt 100 länder) en gemensam databas för sina medlemmars corona- och vaccinrelaterade granskningar. Efterhand kom databasen upp i cirka 15 000 granskningar, sökbara och med engelska sammanfattningar ifall artiklarna var på andra språk än engelska. Det är en fantastisk resurs när man vill hitta bemötanden av felaktigheter och konspirationsteorier som tenderat återkomma i sociala medieflödena gång på gång. 

När Ukrainainvasionen inleddes fanns alltså redan en arbetsform för den här typen av resurser. På bara några dagar drog minst tre sådana här databaser över Ukrainarelaterade ”fact checks” igång. Det är en typ av resurs som förmodligen är väldigt litet känd och är värd att lyfta fram. Antalet relevanta granskningsartiklar kan räknas i hundratal och fylls hela tiden på.

  • #UkraineFacts. En del av IFCN:s redaktioner har under ledning av den spanska ”fact checkern” Maldita dragit igång databasen #UkraineFacts. Där kan man skrolla igenom en lista över relevanta publiceringar i kronologisk ordning under rubriken ”DEBUNKED DISINFORMATION”. Listan fylls på dagligen.  
  • War in Ukraine: the fact-checked disinformation detected in the EU är namnet på en databas som European Digital Media Observatory, EDMO, har startat med fokus på Ukrainarelaterade granskningar från europeiska faktagranskare. 
  • Russia-Ukraine ConflictMisinfo dashboard är ett avancerat initiativ utvecklat av ett forskarteam vid Social Media Lab, vid Ted Rogers School of Management i Toronto. En databas, sökbar utifrån nyckelord, över relevanta ”fact checks” som hämtas in automatiskt med hjälp av Google Fact Check Tools API. Riktigt intressant med tjänsten är att den utöver det engelska arbetsspråket även översätter databasens innehåll till ryska och ukrainska.  

 

Världskarta som lyfter var mest desinformation om krtiget sprids. Spanien och Indien ligger i topp.

Frekvensen av mängden faktagranskningar kring kriget i Ukraina från #Ukrainefacts. Från Idnien och Spanien har flest påståenden faktagranskats av IFCN:s medlemmar. (7/3)

Urval på sociala medier

Det finns många andra spännande initiativ för stöd åt mediekonsumenter och informationssökare i det besvärliga informationslandskap som vi möter nu under Ukrainakriget. Exempelvis använder många människor sociala medier för att försöka hitta ”det allra senaste”, som ännu inte hunnit bearbetas av nyhetsmedierna. Här finns det många fällor, samtidigt som inte minst Twitter – rätt använt – kan vara en fantastisk källa till nyheter. Ett tips är att följa kurerade Twitterlistor, där välrenommerade journalister och/eller experter delar sina iakttagelser av och kommentarer till högaktuella händelser. Tips på sådana här listor, olika faktagranskare, och annat, finner man exempelvis på EU DisinfoLabs Ukraine Conflict Resource Hub

Mathias Cederholm är utbildare och researcher i MIK och digital källkritik, vid Alle fonti HB. Han är även gästlärare vid Lunds universitet och administratör för Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”. 

Mathias Cederholm

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.