MIK-utsikten: Infografik – ett populärt verktyg för att visualisera MIK, missinformation och konspirationsteorier

Hur ska man då egentligen se på detta? Det är nog så att denna typ av kommunikation och förmedling kommer att bli allt viktigare och mer högprioriterad av seriösa aktörer, inte minst för att försöka bemöta och stävja de oseriösa aktörernas dominans i många digitala informationsflöden. Men det finns en del frågetecken. 

I början av året hade en brittisk parlamentarisk kommitté som utreder online harms and disinformation möte, med några gästande experter på kommunikation för faktagranskare och forskare. Experternas budskap var tydligt – det sprids stora mängder desinformation och andra felaktigheter på sociala medier, som gör mycket skada. Kunskapssamhällets svar på detta med faktagranskningar, forskningskommunikation och dylikt når inte alls ut till dem som främst skulle behöva ta del av denna information. 

De som skapar och sprider desinformation, ”the disinformation merchants”, är ofta förträffliga kommunikatörer, och seriösa aktörer måste lära och inspireras av deras tekniker när det handlar om att synas, väcka uppmärksamhet och nå de avgörande grupperna. Att bara posta länkar till långa artiklar räcker inte. Man måste lära sig att använda tydliga bilder och infografik, slagkraftiga rubriker och inlägg, intresseväckande videor samt utmana desinformationen genom att själv närvara på plattformar som Tiktok, Telegram och Instagram. 

Infografik (och memer med humoristiska anslag) är en form av kommunikation som många människor uppskattar för att snabbt kunna få överblick av och förstå information, och det har visats att den typen av innehåll får betydligt större räckvidd och engagemang och delas vidare i långt högre utsträckning än korta ingresser och länkar till artiklar. Vi lever i bildkommunikationens tidevarv, och desinformationen har haft ett övertag som måste motarbetas. 

Infografik är att grafiskt, på ett pedagogiskt vis, illustrera förhållandevis komplexa fakta och liknande. Det har blivit ett alltmer populärt sätt att försöka nå ut till en bredare publik med viktiga faktauppgifter, guider, tips och råd för olika situationer. Infografik används också i ökande utsträckning som komplement till text i undervisning – bild är ofta ett utmärkt sätt att stärka inlärning. 

Under covidpandemin ökade användningen av infografik kraftigt. Myndigheter, sjukvård och medier i hela världen producerade såväl pedagogiska bilder på och listor över rekommendationer för beteende som information om sjukdomen, viruset och vaccin. 

Inom forskningskommunikation diskuteras vikten av att överlag använda infografik för att nå ut med forskningsrön. Även när det gäller riktigt komplexa ämnen som klimatforskningen och IPCC:s omfattande rapporter har det börjat komma alltmer infografik och större grafiska ”explainers”, inte minst för att försöka motverka de många missförstånd och rena felaktigheter kring klimatfrågan som spridits under lång tid. I regel görs och sprids sådan här infografik på engelska, och i de uppföljande diskussionerna nedan om genren ingår frågan om inte en del sådant här material borde översättas till mindre språk som svenskan. Med de vanliga tillhörande frågorna: Av vem? Vilket material ska väljas? Vem kan bedöma kvalitet, ämnesinnehåll, kommunikativ effektivitet, eventuella behov av språkliga ändringar? 

Klimatinfografik

Här följer några infografiker och ”explainers” i klimatfrågan som väckt en del uppseende.  

John Lang är forskningskommunikatör och har sammanfattat några av IPCC:s senaste rapporter utifrån devisen ”If a picture is worth a thousand words, a 750,000 word IPCC report is logically worth 750 pictures.” I en serie närmast gigantiska infografiker vill han försöka nå allt från politiker (som inte orkar/hinner läsa de stora rapporterna) till den breda allmänheten, med de centrala rönen i rapporterna men också om hur IPCC:s arbete går till. Här är två delar av hans infografiska explainer av IPCC:s arbetsrapport WGIII, från 2022, Mitigation of Climate Change. Han har beskrivit sitt arbete i en artikel för Skeptical Science. 

Nedan ser vi en fin liten infografik av klimatforskaren Stefan Rahmstorf, från 2019, som visar några avgörande punkter kring kunskapsläget om de globala klimatförändringarna sedan senaste istiden. Enkelt och pedagogiskt illustreras temperaturförändringarna över tid, och hur dessa korrelerat med havsnivån. Syftet är inte minst att belysa hur stora och snabba de pågående klimatförändringarna är, och hur de kommer att få stor återverkan på just havsnivåer om inte tillräckligt starka åtgärder vidtas. Rahmstorf arbetar en hel del med att bemöta missförstånd och ren desinformation kring klimat och klimatforskning.

Modern global warming has been ~10x faster than any warming and temperature is now higher than any time in at least the past 20,000 years. Without us, very slow orbital cooling (23,000-year precession cycle) would have continued. More on these data: https://t.co/tmrA63355j pic.twitter.com/8v3xk1RtM4

— Prof. Stefan Rahmstorf 🌏 🦣 (@rahmstorf) October 23, 2019

Bilden i högre upplösning.

Andy Lee Robinson, bildbaserad klimatpedagog, gjorde 2019 en tänkvärd visualisering i videoformat (film på Youtube) av hur havsisen i Arktis minskat under 40 år, ”Arctic Sea Ice Minimum Volumes 1979-2019”. Syftet är att visa att havsisens utsträckning inte är den enda faktorn man ska tänka på, det handlar även om volym, vilket har missförståtts av många genom åren. 

Även när det gäller olika typer av desinformation och missvisande påståenden från så kallat klimatförnekarhåll och från ”klimatfördröjare” (climate delayers) har det kommit en del infografikmaterial senaste åren. Här är två exempel som presenterats i en artikel hos Skeptical Science: en graf från en studie om klimatfördröjande, och en infografisk genomgång av argumentationstekniker. 

Posterns innehåll finns också tillgänglig som interaktivt spel.

En annan typisk klimatrelaterad fråga det ofta uppstår missförstånd kring är den om graden av forskningskonsensus rörande de grundläggande dragen i klimatforskningen. Inte minst Skeptical Science har vid flera tillfällen illustrerat konsensusfrågan och hur den belysts av olika undersökningar. Det här är den senaste, som hittas i Wikipedias artikel Scientific consensus on climate change. 

En relaterad graf som också gärna används är den om graden av konsensus kopplad till ämnesexpertis. Den visar att ju mer experter vet specifikt om klimatämnet, desto större är graden av konsensus. 

MIK-infografik

Inom medie- och informationskunnighetens områden har infografik kommit att användas alltmer, från de för några år sedan populära checklistorna för källkritik (som fått en del kritik under senare år) till olika tips på hur man till exempel identifierar konspirationsteorier, tips för mediekritik, exempel på kognitiv bias, tips på hur man identifierar olika typer av troll på nätet, ja, möjligheterna är många. Några exempel har redan tagits upp i olika artiklar här i Digiteket. 

Vi kan börja med det globala sociala medie-universumet 2022, från Visual Capitalist, som ofta levererar fina infografiker. 

Från Visual Capitalist kom också nyligen en fin infografik med 33 olika aspekter på käll- och mediekritik, med bäring såväl på traditionella nyhetsmedier som på vår tids utmaningar i sociala medier.

News Literacy Project, NLP, producerar mycket guider, infografik och liknande kring mediekunnighet med amerikanska skolor som främsta målgrupp. Den här, om bias-begreppet, delas återkommande på sociala medier, och kommer ursprungligen från deras digitala lektionspaket Checkology.

Ett annat exempel från NLP är den här infografiken om problematik kring polarisering, under till exempel en lektion i medie/nyhetskunnighet. 

En uppskattad och väl spriden infografik från European Association for Viewers Interests, EAVI, med kategorisering av olika typer av miss- och desinformation, har översatts från engelska till en rad språk, däribland svenska. En fin resurs att ha exempelvis en övning kring, samtidigt som den förmodligen illustrerar svårigheter när det kommer till översättningar av en del sådant här material. I det här fallet har den engelska termen ”misinformation” översatts till ”desinformation”, vilket inte är ett oproblematiskt val.

First Draft, som haft mycket inflytande internationellt för diskussionen om samtidens digitala utmaningar kring medie- och informationskunnighet, inte minst med sin modell Information disorder, informationsoreda, kom för några år sedan med en rad pedagogiska infografiker och scheman som syftade till att på ett enkelt vis illustrera de grundläggande elementen i deras modell. Här är ett par exempel som de själva spred, från en enklare guide som de publicerade 2019.

”Information disorder”-infografik

 First Draft hade även en läsvärd fördjupande artikelserie om Psychology of Misinformation, som man sedan följde upp med att sammanfatta med hjälp av ett 20-tal infografiker. Här några exempel:

En intervju för ett par år sedan med Claire Wardle från First Draft om deras analysmodell Information disorder, resulterade i denna pedagogiska illustration av tecknaren Sarah Firth. Den har tidigare uppmärksammats på Digiteket. 

Konspirationsteori-infografik

Konspirationsteorier är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet under covidpandemin, och det har kommit en strid ström av studier, rapporter, nyhetsrapporteringar och så vidare. Och naturligtvis många försök att informera om konspirationsteorier med hjälp av infografik. Ett färskt exempel är från forskaren Philipp Markolin som sammanfattat de olika fallasier som brukar förekomma i det konspiratoriska tänkandet, med källhänvisningar till forskning för den som vill fördjupa sig.

Abbie Richards The Conspiracy Chart från 2021 blev snabbt populär. I den försöker hon åskådliggöra konspirationsteoriers lutande plan, där vissa idéer med konspirationsinslag inte är särskilt problematiska och helst inte bör skambeläggas, medan andra faktiskt bör ses som djupt problematiska och ofta är ett resultat av radikalisering. Schemat har en egen interaktiv sida där man kan klicka för närmare information. Digiteket har tidigare skrivit om hennes arbete.

Inte oväntat har NLP en poster som handlar om Conspiratorial Thinking, som också ingår i deras lektionspaket Checkology.

För ett par år sedan lanserade EU-kommissionen en informationssida om konspirationsteorier, med genomgångar av definitioner och karakteristika, av varningstecken, av hur de kan bemötas och liknande frågor. Informationen har även arbetats in i olika infografiker som finns översatta till sju av de europeiska språken, tyvärr inte svenska. Man länkar också på sidan till handledningarna och guiderna:

• COMPACT Guide to Conspiracy Theories
• The Debunking Handbook och
• The Conspiracy Theory Handbook.

Dessa finns översatta till en rad språk. Här är tre exempel på infografikerna: 

Bemötanden av virala felaktigheter i form av infografik har naturligtvis förekommit länge, men är alltså något som efterlyses av många. Även när det gäller detta så har NLP producerat en del intressant material. Här är en infografik rörande några av de många val/röstfuskpåståenden som, liksom tidigare, fick sådan omfattande spridning under senaste amerikanska valkampanjen. Infografiken lät man göra på engelska och spanska: 

Thinking is Power är ett trevligt nyare tillskott till floran av kvalitativa infografiker. Det är en vetenskapspedagog, Melanie Trecek-King, som sedan ett par år skriver fina pedagogiska artiklar, med illustrationer, om kritiskt tänkande, fallasier, bias och vetenskaplig kunnighet.  

Här är några typiska exempel på hur Trecek-King själv lägger upp de här illustrationerna. En kort intresseväckande text, en illustration samt länk till fördjupande artikel: 

#ScienceForLife: Day 20: Mistaking correlation for causation

The false cause fallacy assumes two events are causally connected when they aren’t. 

Eg Many anti-vaccine arguments boil down to linking events occurring after vaccination to the vaccine. 1/2https://t.co/qfOzwPNnF7 pic.twitter.com/TbGZQqENnk

— Thinking Is Power (@ThinkingPowers) October 20, 2021

“Just asking questions” (JAQ-ing) allows a questioner to make assertions while avoiding the burden of proof.

There’s nothing wrong with asking questions…but you have to be willing to accept the answer.

Comic: @Explosm pic.twitter.com/lri6tlRGyq

— Thinking Is Power (@ThinkingPowers) February 28, 2022

#ScienceForLife: The problem with “doing your own research”

It seems everyone is “doing their own research” these days, and its face it seems legit. What can be wrong with wanting to seek out information and make up your own mind?

Article: https://t.co/vjvt1yHYjK pic.twitter.com/3x6CSuurbl

— Thinking Is Power (@ThinkingPowers) November 1, 2021

Thinking is Power tar också upp beteenden som i sig utgör ett slags fallasier, och som kan ses som verktyg för att detektera olika trollbeteenden. Just asking questions” (JAQ-ing), eller ”Jag ställer bara en fråga”, är en välkänd sådan.

Man skulle kunna fortsätta att räkna upp exempel, det finns många. Men jag nöjer mig med att nämna den intressanta kanadensiska kampanjen #ScienceUpFirst, en satsning under pandemin på att mobilisera civilsamhället kring bemötanden av felaktigheter, desinformation med mera rörande covid-19 och vaccin. Kampanjen har producerat ett stort antal infografiker och posters som spridits på sociala medier, och har även inspirerat lärare, inte minst i USA, att låta sina (medicin)studenter göra infografik där de bemöter olika påståenden med medicinsk bäring. Se till exempel denna Twittertråd av läraren Vinny Arora, med olika exempel:

Inspired by @PeterHotez #grandrounds, we started a pilot elective to teach #scicomm & debunking #misinformation to @uchipritzker medstudents

Each student selected a myth to debunk & created an infographic with science/#visualart guidance #medtwitter #scienceupfirst 🧵 pic.twitter.com/NSnKqgwY5g

— Vinny Arora MD MAPP (@FutureDocs) June 3, 2021

Eftersom infografiken som genre blivit så populär sprids det naturligtvis mängder av sådana här bilder som är svåra att bedöma, både vad gäller innehåll och avsändare. Duktiga illustratörer som kanske inte riktigt behärskar ämnet de tar upp kan få omfattande spridning på sina alster. Å andra sidan har traditionella kunskapsinstitutioner sällan vanan eller kompetensen att själva skapa de där riktigt slagkraftiga infografikerna. Det lär bli alltmer diskussion framöver om hur detta ska hanteras. Det är helt enkelt en kommunikationsgenre som kommer att kräva ett genomtänkt samarbete mellan illustratörer, ämnesexpertis och kommunikationsexpertis. I vår ad hoc-präglade sociala medie-tid händer inte sällan att mindre kända aktörer producerar kvalitativ infografik som uppskattas och rekommenderas av ämnesexperter, på sociala medier. På sikt skulle man kanske behöva någon form av rekommendationssystem, där infografik som av trovärdiga och sakkunniga aktörer bedömts vara kvalitativ, samlas upp och kanske även översätts. För samtidigt sprids alltså inte bara desinformation utan även mindre bra infografik. 

Puffbild: Detalj ur infografiken CO2 Removal Drain av John Lang. Angiven som Creative commons.