MIK-utsikten: Guider för en faktagranskande folkrörelse

Mängden av felaktigheter, konspirationsteorier, pseudovetenskap och annat problematiskt innehåll som sprids på nätet har medfört nya utmaningar för oss, såväl för den enskilde som för samhället i stort. En viktig väg framåt är att försöka uppdatera allmänhetens medie- och informationskunnighet med relevant kunskap och förmåga. Man kan exempelvis titta på Unescos nya ramverk för undervisning i MIK, Media and information literate citizens: think critically, click wisely!, där viss grundläggande kunskap om sådant som konspirationsteorier, vetenskaplig information, den journalistiska genren ”fact checks”, faktagranskning med mera nu kommit att ingå. Digiteket har presenterat ramverket i en tidigare artikel. 

De omfattande utmaningarna kräver att allmänheten både stärker sitt kritiska tänkande och blir bättre på att själva medverka i arbetet mot felaktigheter, till exempel i sina egna sociala medier-nätverk. 

Men det är inte lätt att bemöta andras spridning av felaktigheter. Och det finns många fallgropar. Det handlar om att kontrollera att man själv inte råkar komma med felaktigheter eller missförstånd, och om att argumentera och agera på ett sätt som inte är kontraproduktivt. Det finns inte minst mycket psykologi involverat i detta. 

Under det senaste decenniet har det växt fram en intressant flora av guider och handledningar för att stödja de som vill bidra i detta arbete. En gryende genre som tog ett språng under pandemin. Här är några exempel på guider som är väl genomtänkta och skapade av kvalificerade aktörer. Jag tror att detta är en typ av resurser som har framtiden för sig. 

Handbok i debunkning

Forskarna John Cook och Stephan Lewandowsky skrev 2011 The debunking handbook (ny version 2020). Det var en stilbildande handledning med några råd om hur man bemöter felaktigheter. Ett exempel på sådana här råd är att man ska lägga fokus på den korrekta informationen, eftersom alltför mycket uppmärksamhet på felaktigheter riskerar att förstärka dessa. Det är så vår uppmärksamhet och kognition fungerar. Ett annat råd är att det är viktigt att pedagogiskt förklara varför den felaktiga informationen inte stämmer. Guiden översattes tidigt till svenska av Vetenskap och Folkbildning, VoF, och även den nya versionen finns översatt på VoF:s sida, Handbok i debunkning 2020. 

Under senare år har Cook och Lewandowsky följt upp sin handbok med att tillsammans med ett växande internationellt team av psykologi- och kommunikationsforskare producera en rad liknande guider. Utgångspunkten var problemet med klimatmyter, så kallad klimat/vetenskapsförnekelse och liknande, men med pandemin kom inte minst vaccinämnet i fokus med nya guider och resurser. I tur och ordning kom: 

• The Uncertainty Handbook, om hur man kommunicerar vetenskaplig osäkerhet. 
• The Consensus Handbook, en pedagogisk presentation av (klimat)forskningskonsensus. 
• How to Spot COVID-19 Conspiracy Theories, om hur man identifierar covid-19-relaterade konspirationsteorier utifrån några typiska kännetecken för konspirationsteoretiskt tänkande. 

”The Conspiracy Theory Handbook”, med en bredare genomgång av typiska kännetecken för konspirationsteorier, vari attraktionen hos dem ligger, och med olika råd för hur man kan bemöta sådana i exempelvis ett samtal. Den är översatt till svenska, Konspirationsteorier – En handbok, och finns på VoF:s sida. Det ska påpekas att det ofta finns stora utmaningar när man vill bemöta konspirationsteorier, och att det finns viktiga skillnader mellan att göra det i ett personligt möte och i mer offentliga forum som på sociala medier. Jag gjorde ett större inlägg i Källkritik-gruppen på Facebook om den senare situationen, för något år sedan. Där finns en rad råd samt tips på ytterligare relevanta resurser. 

Climate Myth Debunking for Broadcast Meteorologists, som ger råd om hur man bemöter klimatfelaktigheter i sändningar men också på sociala medier. Titeln till trots vänder den sig även till en bredare allmänhet, helt enkelt alla som vill bli bättre på denna typ av bemötanden. 

”COVID-19 Vaccine Communication Handbook var en större satsning som kom 2021, och som inkluderar en wiki-sida med kontinuerligt uppdaterad information om kunskapsläget kring covidvaccinerna. En förträfflig resurs eftersom det snabbföränderliga kunskapsläget i sig medförde ständiga missförstånd och gärna utnyttjades av mindre seriösa aktörer. Själva handboken är översatt till svenska, Kommunikationshandbok för vaccin mot covid-19, och finns på VoF:s sida. 

En intressant rapport som ligger på samma sida heter America Misled och är en genomgång av vanliga argumentationsknep/fallasier, ”denial and delay tactics” och ”techniques”, i klimatskeptiska påverkanskampanjer i USA.

Dessa guider ligger i en Handbook Hub på en sida som tillhör Center For Climate Change Communication, vid George Mason University. Några återfinns också på sidan Skeptical Science, grundad av John Cook vid Monash University, och där finner man dessutom andra matnyttiga resurser i klimatfrågan, inte minst en stor mängd grundliga och pedagogiska bemötanden av klimatrelaterad desinformation och andra felaktigheter. Jag brukar för övrigt lyfta fram dessa bemötanden som fina verktyg för undervisning i vetenskaplig kunnighet, och spännande är att dessa bemötanden liksom nämnda guider är föremål för pågående översättningsprojekt till olika språk, några finns redan på svenska. 

Ett tecken i tiden

Under pandemin har många liknande resurser tagits fram på olika håll. I Sverige lanserades bland annat sidan Prata vaccin med exempel på bemötanden av vaccinmyter, råd om hur man kan prata med vaccintvekande och olika lästips. Den arbetades fram av organisationen Vetenskap & allmänhet, i dialog med bland annat Folkhälsomyndigheten, MSB och Studieförbunden. Och inte minst Wikipedia, främst den engelska språkversionen, har gjort ett fint arbete med samlingsartiklar om olika felaktigheter, konspirationsteorier och annat som spridits, såväl under pandemin som mer allmänt. Det finns flera gedigna artiklar om klimatförnekelse/-skepsis och relaterade ämnen, ofta med material just från Cooks och andras arbete.

Några bra översiktliga och uppdaterade Wikipedia-sidor:

• Conspiracy theory
• List of conspiracy theories
• List of topics characterized as pseudoscience
• Climate change denial
• Soft climate change denial
• Psychology of climate change denial
• Global warming conspiracy theory
• Global warming controversy
• Scientific consensus on climate change

Ett annat spännande material under pandemin har varit rapporter med kartläggningar av antivaccinrörelsens kommunikativa strategier, vilket gjorde det lättare för journalister och andra att identifiera situationer när dessa budskap letade sig ut i olika tappningar på sociala medier. Ett bra exempel är CCDH:s The Anti-Vaxx Playbook. 

Överhuvudtaget kan man nog förutsätta att kommande större samhällskriser och ”infodemier” kommer att mötas med en snabb utveckling av sådana här resurser, nu när arbetsformer och olika nätverk växt fram och kunskapen kring problematiken har fördjupats. Jag kan tänka mig att översättningar av den här typen av material är något som det kommer att satsas mer på. En utmaning är att få den bredare allmänheten att hitta till dessa resurser. Bibliotek, skolor, nyhetsmedier, myndigheter, civilsamhälle – alla har en uppgift här. 

Puffbilden är en meteorologisk värmekarta över Indien 2019 från NASA.