Gå direkt till innehållet

MIK-utsikten: En verktygslåda för skärpt medie- och informationskunnighet

Hur kan man hålla sig uppdaterad kring mediefrågor i allmänhet och källkritik i synnerhet på ett internationellt plan? I artikelserien MIK-utsikten delar Mathias Cederholm den här gången med sig av tips kring hur man kan omvärldsbevaka  genom Twitter, nyhetsbrev och andra forskningsresurser.

När man gör en löpande omvärldsbevakning kring MIK, digital källkritik, desinformation och liknande rör man sig egentligen över många olika ämnesområden. Fältet kännetecknas av en mängd aktörer av olika slag, och den tvärvetenskapliga ansatsen är en nödvändighet. Det gäller alltså inte minst att ganska förbehållslöst försöka hitta relevanta källor även inom fält man själv initialt inte har någon djupare kännedom om. Detta är dessutom ämnen som det hänt väldigt mycket inom under de senaste åren. Det har varit ett ständigt tillflöde av nya frågeställningar, angreppssätt och aktörer, och har kommit att involvera även olika politikområden på exempelvis EU-nivå.

När man arbetat med dessa ämnen ett tag finner man en rad olika ingångar. Jag kommer här att ge en del exempel på sådana som jag själv använder. Vill man följa allt det jag tar upp nedan kan det bli övermäktigt. Även våra ämnen tenderar att drabbas av vår samtids ”information overload”. Man får testa sig fram, prova några olika resurser och se vilka man upplever vara de mest relevanta för ens egna behov – men samtidigt försöka undvika att låsa sig inom ett alltför begränsat fält. Det ska påpekas att det är en tydlig anglosaxisk övervikt i de källor jag rekommenderar. Flera av de aktörer jag tar upp har dock ganska omfattande internationella samarbeten, så man får i regel också bra inblickar i utvecklingen i andra språkområden.

Forskar-Twitter

Ett hjälpmedel som blivit ett av de viktigaste för mig är det man kan kalla ”forskar-Twitter”. Jag följer en lång rad forskare, andra relevanta experter och journalister som jag vet ”har koll”. De tenderar att ingå i större nätverk som man efterhand lär sig navigera i. Om man vill kan man skrolla igenom vilka konton jag följer på @mathiasced (fast där finns en del som inte är omedelbart relevant också). ”Forskar-Twitter” är ett tacksamt hjälpmedel. Många som deltar där är generösa med sin kunskap och med att dela nyheter, läsefrukter, funderingar samt att svara på frågor. Det är emellertid ett landskap som ständigt förändras. En byter anställning eller inriktning, någon annan har inte längre tid att kommunicera sina idéer, nya namn kommer till. Det kan även vara intressant att följa vissa institut och andra organisationer på sociala medier, och de är i regel stabilare.

Twitter-listor

Lite beroende på ens intresseområden finns det en del relevanta Twitter-listor, alltså följarlistor som enskilda användare satt samman. Man kan också själv mycket enkelt sätta samman sådana listor. Att till exempel ha sin egen ”MIK-lista” kan vara ett tacksamt sätt att separera ett specialiserat ämnesrelaterat flöde från det bredare sociala medieflödet, om man även följer andra typer av konton. Ett exempel på en sådan här lista, som är en fin startpunkt eftersom den är relativt kort men genomtänkt, är Fake news, misinfo etc. Den har satts samman av Laura Hazard Owen vid NiemanLab

Listan Fact check experts har specifikt fokus på faktagranskare, ”fact checkers”, den är skapad av News Literacy Project, NLP. 

En mer omfattande lista med fokus på mediekunnighetsämnet heter Media Literacy och har sammanställts av bibliotekarien och läraren Julie Goldberg.

På Twitter hittar du de listor du prenumererar på och genom att klicka på dem får du se de tweets som listans medlemmar har skapat. Twitterlistor fungerar som en sorts filter som enkelt låter en överblicka ett ämne.

Content Regulation Expert är en lista vars medlemmar berör många problem i anslutning till sociala medieplattformar av idag, och som ofta även diskuterar möjliga åtgärder och vägar framåt. Den är skapad av forskaren Ann Cathrin Riedel. 

Vill man fördjupa sig i det mer specialiserade fältet digital verifiering, OSINT-verktyg och liknande, kan man följa ett 60-tal digitala grävare, till exempel Bellingcat och en rad journalister, i listan Digital Forensic.

Webbsidor och nyhetsbrev

Twitter-flöden kan ju vara ganska spretiga innehållsmässigt. Om man inte har tid eller lust att skrolla dem fortlöpande så är risken stor att man missar ett och annat. För en mer stabil bevakning är då fortfarande webbsidor och nyhetsbrev utmärkta hjälpmedel, i synnerhet de nyhetsbrev som samlas i ett arkiv man kan gå tillbaka till.

Vill man få en löpande översikt av relevant forskning och debatt så är sidan MediaWell, vid Social Science Research Council, en fin resurs med fokus på digital desinformation och missinformation. Sidan har också ett citation library där relevanta forskningsstudier samlas upp i en ständigt växande bibliografi.

En annan sida som jag haft stor nytta av är First Draft News, ett samarbetsprojekt mellan en rad organisationer och några av de stora sociala medieplattformarna, med forskning och utbildning som syftar till att bekämpa miss- och desinformation online. Deras arbete, inte minst med olika rapporter, har haft stort internationellt inflytande under några år, och de har även ett nyhetsbrev.

Det nyhetsbrev som nog hjälpt mig allra mest under några år, men som just nu tyvärr är vilande, är amerikanska journalistorganisationen Poynters och faktagranskarnätverket IFCN:s gemensamma nyhetsbrev Factually. Det har haft ett brett fokus på allt från ”fact checking” till mediekunnighet, inomjournalistisk debatt, kognitionsforskning med mera. 

Poynters/IFCN:s och det närstående mediepedagogiska programmet MediaWises webbsidor är värda att följa löpande.

Sverige har en liknande aktör, Medieinstitutet Fojo, som bland annat anordnar fortbildningskurser för journalister. Ett av deras projekt, Faktajouren, har både ett nyhetsbrev och en intressant samling resurser (länklistor med mera) som är värda att hålla ögonen på. Även om målgruppen är journalister finns det mycket här som är mer allmänt MIK-relevant.

Från det mer pedagogiskt inriktade hållet rekommenderar jag verkligen News Literacy Projects (NLP) nyhetsbrev The Sift. NLP är ett program kring mediekunnighet och källkritik som vänder sig till amerikanska skolor och de har flera spännande resurser. Under terminerna ger de ut ett veckobrev som samlar MIK-nyheter av olika slag. De kombinerar dessa med lektionsförslag, diskussionsunderlag och tips på fördjupningar. Kontexten är ofta amerikansk, men mycket av materialet kan ganska lätt överföras till svenskt skolarbete, och här brukar finnas en hel del av intresse för alla MIK-intresserade – exempelvis nya rapporter. Veckobrevet brukar även ha några granskningar av virala mem och liknande, där genomgångarna samtidigt ger tips på tillvägagångssätt och relevanta verktyg.

Det finns en rad nyhetsbrev från olika europeiska aktörer där man kan få nyheter och aktualiteter kring dessa ämnen, med lite olika inriktningar. BBC har ett nyhetsbrev som heter BBC Disinformation Watch, med fokus på granskningar av virala felaktigheter och relaterade nyheter, inte minst om de stora plattformarnas åtgärder.

En ganska ny NGO, EU DisinfoLab, inriktar sig på forskning och åtgärder kring desinformation inom EU. De har ett nyhetsbrev med rapportering om olika initiativ, rapporter, lagstiftningsdiskussioner och liknande på EU-nivå och i enskilda EU-länder.

En liknande resurs är den brittiska faktagranskaren Full Fact. Utöver granskningar tar de upp olika rapporter och lyfter fram i synnerhet den brittiska diskussionen kring olika relaterade problem. De har utöver det intressanta samarbeten och egen forskning. De har också ett nyhetsbrev.

När det gäller mer renodlad medieforskning finns det rätt mycket ytterligare resurser. Det finns en del svenska ingångar som är alldeles utmärkta att börja med. Både Institutet för mediestudier och Nordicom har nyhetsbrev som är värda att följa, med tips på nyare publiceringar, seminarier och annat.

Internationellt är Reuters Institute for the Study of Journalism värt hålla ögonen på, de gör inte minst en del större internationella undersökningar som ofta har bäring på våra ämnen.

Vill man bevaka aktuell forskning kring digital desinformation finns en rad akademiska aktörer som kan vara av intresse. Jag nöjer mig med att nämna de olika nyhetsbrev som ges ut vid Oxford Internet Institute, DemTech Newsletters. De har flera olika tematiskt inriktade nyhetsbrev kring aktuella ämnen, för närvarande om missinformation och påverkansoperationer med bäring på Ukrainakriget respektive covid-19 samt ett om kinesiska påverkansoperationer.

Ett intressant projekt i gränslandet mellan forskning och förmedling är Media Manipulation Casebook, en plattform skapad vid Harvard Kennedy School, där olika forskare i fallstudier analyserar exempel på digital manipulation och desinformationskampanjer. Målgruppen är forskare, journalister, lärare, beslutsfattare med flera som vill lära sig grunderna i arbetet med att identifiera, dokumentera, beskriva och bemöta olika typer av digital påverkan. Sidan är lätt att navigera eftersom den är uppbyggd som en enklare databas.

Avslutningsvis

Som sagt. Det finns väldigt mycket ”out there”, och när man väl funnit några ingångar som passar en handlar det snarast om att sortera fram det som passar en bäst, både innehållsmässigt och utifrån tidsåtgång. Har man kollegor eller bekanta med liknande intressen kan man välja att fördela bevakningsområden och tipsa varandra om det viktigaste som dyker upp.

Puffbild:  Tool box detail, engine room. – Fireboat Edward M. Cotter, Moored on the Buffalo River at 155 Ohio Street, Buffalo, Erie County, NY. Public domain.

Mathias är utbildare och researcher i MIK och digital källkritik, vid Alle fonti HB. Han är också gästlärare vid Lunds universitet och administratör för Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.

Mathias Cederholm

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.