MIK-jam Agenda 2030 – kreativ inspiration för lokala lösningar

Bokskåp, Klimatkontakten och Youtube-klubb. Det är några förslag som växte fram under två torsdagar i januari. Vi återkommer till dem. Först: vägen dit och MIK-jam som koncept.

På uppdrag av Kungliga Biblioteket utforskar Biblioteksutveckling Sörmland hur bibliotek kan jobba med Agenda 2030. Idén att arrangera ett MIK-jam som en del av det uppdraget bygger på en vilja att involvera fler. Malin Klintholm och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Sörmland, är ansvariga för uppdraget.
– Vi ville inte bara dela med oss av hur man kan göra, utan tillsammans utforska vad det kan innebära, säger Victoria Lagerkvist.

Martin Törnros, som driver den kreativa interaktionsbyrån Interaktiva rum och har tagit fram konceptet MIK-jam, nappade på idén.
– Det matchade eftersom uppdraget handlar om metodutveckling. Upplägget handlar såväl om att ta fram idéer som att prova på en designsprint. Deltagarna får nya verktyg och metoder för att jobba strukturerat.

MIK-jam är en hel- eller flerdagsaktivitet där kreativa deltagare möts, fysiskt eller online, och arbetar tillsammans kring medie- och informationskunnighet. Vid evenemangets slut har deltagarna arbetat fram nya koncept, aktiviteter och prototyper till digitala verktyg samt fått praktisk erfarenhet i att arbeta iterativt i en kreativ designprocess. Allt i syfte att stärka det egna MIK-arbetet.

I början var arrangörerna osäkra på om temat skulle locka till sig deltagare. Nu har de fått bekräftelse på att det finns intresse för att jobba aktivt med de globala målen.
– Det är något som bubblar ute på biblioteken och det är en viktig lärdom att ha med sig, säger Malin Klintholm.

Bland de 25 deltagarna som fick plats på MIK-jam Agenda 2030 fanns folkbibliotekarier, regionala utvecklare och en forskare, från olika delar av landet. De var uppdelade i fem grupper fördelade på fyra teman:

• Design för delaktighet på internet
• Kommunikation för en hållbar värld
• Öppna data i en hållbar stad
• Biblioteken i en cirkulär ekonomi

Under två digitala heldagar i januari jobbade grupperna med att planera en MIK-aktivitet och få fram en prototyp som kan inspirera och användas av fler. Hela tiden med behoven i fokus. För den som vill fördjupa sig i användarorienterat utvecklingsarbete finns Digiteketkursen Verksamhets­utveckling med användaren i fokus.

Inför första tillfället uppmanades alla deltagare att läsa på och samtala med en person kring sitt tema, både utifrån frågor som rör respektive tema och följande frågeställningar: Hur kan biblioteken samverka kring hållbar utveckling tillsammans med lokala aktörer? Hur kan biblioteken involvera invånarna, och intressera och engagera fler från lokalsamhället?

Under träffarna användes designmetoden Double diamond, som har fyra steg (se bild).
De två första handlar om att designa rätt sak efter rätt målgrupp. Den andra halvan handlar om att designa saken på rätt sätt.

1. Empatisera: Förstå olika målgruppers behov. Bredda sin kunskap, lära känna användare. (Bredda)
2. Definiera: Definiera målgrupp, mål och problemformulering. (Smalna av)
3. Idégenerera: Spåna idéer och välja typ av lösning. (Bredda igen)
4. Prototypa/Testa: Hur kan idéerna förverkligas? (Smalna av)

Under första träffens eftermiddag fick de olika grupperna möjlighet att bolla sina tankar och idéer med varsin inspiratör. Deras uppgift var just att inspirera, det vill säga att ge input utan att styra för mycket.
– Det är viktigt att grupperna får komma igång och att de har ett frö till sin idé när de träffar sin inspiratör, så att inspiratörerna inte kommer in i början och styr mot något som just de tycker saknas, säger Martin Törnros.

I övrigt jobbade grupperna mycket själva i sina grupprum. Mellan de olika passen skickade Martin Törnros med inspiration och instruktioner i stil med:
– Vart vill vi nå? Vilka vill vi jobba mot? Vad har den målgruppen för behov? Vilka utmaningar har vi?
– Nu är det dags att konkretisera era planer. Smalna av.
– Lyssna på målgruppen! Ni har ju pratat med dem av en anledning, för att få perspektiv på det ni designar.

Inför det sista passet peppade Martin Törnros deltagarna med tydlighet:
– Det viktiga är att det finns en start och ett slut, målgruppen ska förstå vad ni gör. 
Vi är här för att rädda världen, men man får vara ödmjuk. Ni bidrar med en del. Om den delen är tydlig har den potential att göra nytta. Det ska vara så tydligt att det ska gå att testa. Helst så tydligt att någon annan ska kunna titta på er Padlet och ta det ni skapat och göra ett pilottest. Då har ni verkligen åstadkommit nytta!
– Tydlighet, tydlighet, tydlighet!

Det kan i skrift verka som att Martin Törnros är en överexalterad coach. Det är han inte. Han är lugn och metodisk. Han litar på processen och lyfter gång på gång vikten av att arbeta iterativt i en kreativ designprocess, det vill säga att ta små men många steg och till exempel skrota, förfina och utveckla. Det finns en struktur, men inom den kan man röra sig fritt.

Fem förslag med inspiration till initiativ

Så vad kom grupperna fram till, blev det några prototyper på hur invånare och lokala aktörer kan engageras i globala hållbarhetsutmaningar? De tog fram många konkreta idéer och genomtänkta förslag på upplägg. Vilka av dem som dyker upp som hållbara biblioteksaktiviteter återstår att se. Hur som helst kan de fungera som inspiration, såväl när det gäller planering och arbetssätt som genomförande. Digiteket har sammanfattat processerna och pratat med några av deltagarna.

Design för delaktighet på internet grupp 1

Den ena gruppen som jobbade med temat Design för delaktighet på internet bestämde sig för att ha “Äldre invånare som är frustrerade och känner en rädsla kring det digitala” som utgångspunkt. Marie-Louise Eriksson, Region Värmland, Isabelle Kristensen, Kungsbacka och Solveig Magnusson, Region Dalarna, hade gemensamma erfarenheter av besökare som känner oro kring digitala system och verktyg. De har alla träffat besökare som är rädda för att antingen göra fel eller för att något ska gå sönder. Målbilden blev därför att försöka genomföra något som skulle minska denna oro och bygga digitalt självförtroende.

Under processen bollades många olika potentiella lösningar och i samtal med inspiratören Carl Bärstad från Folklab slipades och konkretiserades tankarna ytterligare. I slutändan utkristalliserades tanken på lokala varianter av tv-programmet Seniorsurfarna, som ska fokusera på en lokal seniorprofil av den sort som kan bjuda på sig själv. I korta filmer ska denna lokalprofil ta sig an diverse digitala utmaningar, som att installera BanklD eller att använda hälsoappar på telefonen. Dessa filmer ska sedan kunna paras ihop med konkreta kurser med låg tröskel, publicerade på exempelvis Digiteket.

Arbetet i gruppen avspeglade på ett bra sätt processen i detta MIK-jam i stort. Här fanns många idéer och perspektiv och ett stort engagemang kring att få fram tänkbara lösningar. Det konkreta genomförandet var inte det viktigaste.
– För mig som helt nyanställd biblioteksutvecklare med fokus på MIK och digital delaktighet var MIK-jammet ett perfekt första tillfälle att träffa andra och lyssna in mig på området, konstaterar Marie-Louise Eriksson, Region Värmland.
Hon uppskattar det snabba angreppssättet.
– Att på kort tid tillsammans med andra formulera och identifiera ett behov, och att sedan dessutom försöka lösa problemet genom att skapa praktisk nytta för målgruppen är kul och givande på många sätt. Inte minst för att det ger en känsla av att det är möjligt att på ganska kort tid gå från ord och idéer till handling och användarnytta. Fokus för mig personligen låg inte på att faktiskt utveckla en tjänst eller prototyp utan snarare på att njuta av processen, identifiera frågor och nätverka – något som dagen absolut gav mig.

Padlet för Design för delaktighet på internet grupp 1. 

Design för delaktighet på internet grupp 2

Den andra gruppen som jobbade med Design för delaktighet på internet valde att fokusera på målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under arbetets gång snävades det sedan in ytterligare till ungdomar mellan 16 och 25 år. En persona skapades för att ytterligare klargöra. Utifrån denna klara bild arbetades det sedan fram olika idéer och förslag som slutligen konkretiserades i ett upplägg med en serie styrda träffar som med utgångspunkt från ungdomarna, steg för steg, hjälper dem att skapa egna instruktionsvideor på Youtube. För målgruppen, av målgruppen!

Padlet för Design för delaktighet på internet grupp 2.

Kommunikation för en hållbar värld

Gruppen som jobbade med temat Kommunikation för en hållbar värld tog fram ett förslag på hur man kan jobba med en slags klubb på biblioteket som de valde att kalla Klimatkontakten. Målgruppen är ungdomar mellan 9 och 18 år.
I sin Padlet skriver de:
Klimatkontakten knyter an till bibliotekens uppdrag, vilka i sin tur knyter an till barnkonventionen, bibliotekslagen och Agenda 2030. Bibliotekets Klimatkontakten ska vara en plattform för barns engagemang för klimatet, en möjliggörare för konkret handling. MEN för att locka barn och unga att vara med och börja knyta lokala kontakter, så behöver biblioteket ha ett hyfsat konkret erbjudande som tar fasta på det klimatpsykologerna säger är viktigt för att lindra klimatångest och skapa engagemang:

• Möjligheten att påverka på riktigt.
• Att engagera sig kollektivt, inte enbart på ett individuellt plan.
• Många unga upplever att vuxna inte lyssnar och att de vuxna gör för lite – här kan vi visa på vuxna som faktiskt engagerar sig och gör saker för klimatet.

Idéerna och planerna stannade inte på MIK-jammet.
– Vi var överens om att försöka fortsätta, säger Tove Eriksson Mrozowski, som jobbar med biblioteksutveckling i Region Skåne.
Utöver Tove ingick Lisa Dalenius, Östberga bibliotek, Mia Haglund, Kungsbacka bibliotek, och Fredrik Trella, forskare på RISE (Research Institutes of Sweden) i gruppen. De har hörts av även efteråt och två prototyper för Klimatkontakten är på gång, i Östberga och Kungsbacka.

Mia Haglund har förankrat projektet i sin arbetsgrupp på biblioteken i Kungsbacka.
– Så som tidsplanen ser ut nu, så kommer vi att arbeta internt med planering och att bevaka och knyta kontakter under våren för att sjösätta alltihop till hösten, säger hon.

Men det är inte bara resultatet som har ett värde för deltagarna.
– Jag tog med mig både inspiration kring ämnet och sättet att arbeta på. Vi skulle kunna använda formen i vår verksamhet. Det var väldigt välarrangerat och det fanns inga frågetecken kring vad vi skulle göra. Jag tar även med mig inspiration till hur vi kan jobba med stöd från regionalt håll, säger Tove Eriksson Mrozowski ungefär en månad efter MIK-jammet.

Gruppen fick en bra gemensam grund att stå på genom materialet som skickades ut i förväg och när de var igång gick tiden snabbt. Eftersom de jobbade mot något konkret fanns det ingen direkt dötid och det var inte läge att sväva iväg för mycket. Gruppens Padlet, där de under processens gång fyllde på med både texter och bilder, var ett bra verktyg såväl under tiden som efteråt. Bland annat var de väldigt kreativa när de spånade fram sina personas.
– Det är roligt att jobba med något som är fint och genom vår Padlet var det lätt att dela med sig till kollegor och berätta vad vi gjort.

De kläckte idén om en klubb eller nätverk med fokus på klimatfrågor tidigt i processen. De såg ett behov av att koppla ihop unga som är besvikna på vuxenvärlden med de klimatinitiativ som faktiskt finns. De såg också kollektivt engagemang som en nyckel för att minska klimatångest. För att konkretisera sina idéer var mötet med inspiratören Kata Nylén, psykolog, givande. Hon jobbar bland annat med hållbarhetsfrågor och klimatpsykologi och påminde dem om att inventera vilka man kan haka på och samverka med.
– Hon kom in och sa: Tänk på allt som redan görs. Dra inte bara iväg och gör en egen pryl.

Vilka hinder finns för att kunna genomföra detta som du ser det?
– Tid och resurser på folkbiblioteket, personal. Det tar tid att arbeta upp kontakter. Det kan även vara svårt att nå ut och hitta såväl unga som samarbeten.

Vad tror du är nycklarna för att det ska gå att genomföra?
– Samarbeten, med organisationer, föreningar och skolor. Vad kan vara bibliotekens unika roll i det? Vad kan vi erbjuda som inte finns på andra ställen? Kolla i din kommun: Vad pågår? Inspireras gärna av Klimatkontakten, man kan ha sin egen lokala variant. Och det kan finnas stöd att söka, säger Tove Eriksson Mrozowski.

Padlet för Kommunikation för en hållbar värld.

Biblioteken i en cirkulär ekonomi

Gruppen som jobbade med temat Biblioteken i en cirkulär ekonomi ställde utifrån Agenda 2030 sig frågan: Hur kan vi genom samarbeten och tillsammans med lokala aktörer öka kunskap och medvetenhet hos vuxna och icke-användare av bibliotek om målen kring cirkulär ekonomi?
Deras konkreta förslag blev 17 bokskåp, ett för varje globalt mål. Idén är att det ska vara en tydlig kampanj som ska leda till just 17 bokskåp per kommun. Vägen dit ska bland annat leda till ökad kunskap och medvetenhet om de globala hållbarhetsmålen, inspiration till cirkulär ekonomi, utbyte och samarbete mellan biblioteken och andra lokala aktörer. För att lyckas med det har de förslag på konkret upplägg och samarbeten: bland annat workshops på nya arenor, uppstarts-kit av gallrade böcker och mallar på en gemensam webbplats för den nationella kampanjen.

Padlet för Biblioteken i en cirkulär ekonomi.

Öppna data i en hållbar stad

Gruppen som jobbade med Öppna data i en hållbar stad valde att rikta in sig på vuxna mellan 30 och 60 år. De funderade på om det går att kombinera behovet att stärka den individuella digitala kompetensen med att aktivt jobba med att öka tillgången på öppen data. På detta sätt slår de två flugor i en smäll då processen att katalogisera och dela data till gagn för andra i sig ökar den digitala kompetensen hos individen.

I sin Padlet beskriver de sitt mål: “Genom att utforska och experimentera med öppen data syftar vi på att öka engagemang och lust för att våra invånare ska vara digitalt aktiva och medskapande i det lokala samhället.” Samarbete mellan till exempel lokala miljöföreningar och bibliotek ska lägga en god grund för sådana projekt. De tänker sig att aktiviteterna, bland annat i form av en Wikistuga, ska arrangeras under klimatmånaden mars.

De konkretiserar genom förberedelser i fyra steg:

1. Ta kontakt med lokala miljöföreningar och undersöka möjligheter till eventuellt samarbete kring Wikipediautveckling.
2. Fixa en Wikisida (sida på Wikipedia) så att det finns en grund för deltagarna att påbörja sitt arbete i.
3. Förbereda en presentation av aktiviteten, till exempel en Wikistuga, tillsammans med lokala miljöföreningar.
4. Utvidga det till andra verksamheter som vill vara med och spinna vidare på idén.

Padlet för Öppna data i en hållbar stad.

Mer information

Vill du anordna ett eget MIK-jam? Ta del av MIK-jams öppna material för projektledning (CC-BY).

Vill du veta mer om flera MIK-jams? Ta del av material från genomförda MIK-jams.

Läs mer om MIK på: UNESCO, MIK Sveriges kunskapsbank och Wikipedia.