Medie- och informationskunnighet i skolan – vad ska barn och unga lära sig?

Den svenska skolan har alltid haft ett stort mått av innehåll och mål som på olika sätt kan  sägas tillhöra MIK-fältet. I samhällskunskap har man till exempel arbetat med yttrandefrihet och mediernas uppgift i samhället. Läsåret 2018/2019 började reviderade läroplaner gälla för grundskolan. Förutom programmering infördes också en stor mängd MIK-relaterat innehåll. 

Kartläggningen i den här artikeln utgår från de än nyare kursplanerna för grundskolan som började gälla läsåret 2022/2023. 

En sammanställning över de tidigare kursplanernas MIK-relaterade innehåll kan hittas här. 

Vad innehåller läroplanen?

Om man inte jobbar i skolans värld kan det vara en smula förvirrande med den specifika terminologi som används och hur dess styrdokument är uppbyggda. Läroplanen och kursplanerna styr utbildningen i skolan och ringar primärt in vad undervisningen ska innehålla för stoff. Hur undervisningen ska läggas upp är läraren primärt ansvarig för själv.

Ibland hänvisas det till läroplanens två inledande delar, de anger skolans uppdrag, grundläggande värden och dess övergripande mål och riktlinjer. Dessa gäller för alla lärare och hela skolans arbete. I grundskolans läroplans första kapitel kan vi till exempel läsa att “Skolväsendet vilar på demokratins grund […]” och att “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

Kapitel tre och fyra i läroplanen behandlar förskoleklassen och fritidshemmet och kapitel fem innehåller kursplanerna. Vi återkommer till förskolans och gymnasiets läroplan längre fram.

Vad är en kursplan?

Kursplanerna för grundskolans olika kurser sätter upp ramarna för undervisningen och bedömningen av eleverna. De innehåller alla dels en syftesskrivning och en uppräkning av det så kallade centrala innehållet, och de beskriver vad eleverna ska lära sig och vilka förmågor undervisningen ska ge dem förutsättningar att utveckla. En syftesskrivning i ämnet bild (tagen ur kommande kursplan) kan se ut så här:

“Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur i form av film, fotografi, design, konst, arkitektur och miljöer.”

Det centrala innehållet listar sen mer konkret vad läraren ska behandla i undervisningen. Här några exempel från samma ämne:

För årskurs 4–6 under innehållskategorin Bildframställning hittas till exempel dessa innehållspunkter:

• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning och bearbetning av bilder, till exempel i kollage och bildmontage. Fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av fotografi och rörlig bild.
• Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning av bilder i olika sammanhang.

Kursplanerna innehåller också kunskapskraven som tjänar som lärarens måttstock vid betygsättning, för omdömesformuleringar och för att avgöra om en elev behöver stöd i ett ämne. 

Skolverkets resurs för hur man arbetar med läroplanen för grundskolan är en bra översikt om man vill veta mer. 

Förändringar i kursplanerna hösten 2022

Det tillkom hösten 2022 nya skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer och annat värdegrundsarbete i läroplanens två första kapitel. 

Kursplanernas syftestexter har fått ett större fokus på fakta och förståelse och det centrala innehållet har anpassats när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har blivit mindre omfattande och mindre detaljerade. 

MIK och grundskolans kursplaner

Nedan finns ett försök till en kategorisering av olika uppfattningar om vad MIK innehåller  utifrån den utvecklade taxonomi Unesco presenterar i det reviderade och utökade ramverket som kom 2021. Det finns många metodologiska val och fallgropar att diskutera vid den här typen av kategoriseringar, och det finns säkert innehållspunkter som skulle kunna vara med i listan eller som passar in på flera kategorier, eller som borde placerats under en annan punkt. Observera att dessa kategorier inte är Unescos definitionsmässiga innehållsbeskrivning av vad MIK är utan en bild över vilka uppfattningar, notions, om vad begreppet kan inbegripa. I de här sammanhangen får de dock tjäna som en hyfsad konkretisering av medie- och informationskunnighet.

Själva ramverket ställer upp tre sinsemellan relaterade tematiska kunskapsfält som utvecklats för att komplettera den struktur som utgör den breda basen för MIK-modellen: 

1. Kunskap och förståelse för medier, information och digital kommunikation som källor och form för hållbar utveckling, fred, demokratiska processer och social delaktighet.
2. Värdering av innehåll och innehållsproducenter.
3. Produktion och användning av medier och information (innehåll).

MIK i läroplanen kategoriserade efter Unescos ramverk

Bortsett från att man för varje innehållspunkt kan diskutera huruvida det är “MIK” eller inte så kan det också diskuteras i vilken av de olika kategorierna i MIK-ekologin de bör placeras. Vi har i sammanställnigen utgått från uppfattningarna om vad MIK är och kan innehålla vilket diskuteras ovan. Det centrala innehållet skulle dock kunna kategoriseras på flera andra sätt, då själva definitionerna över vad MIK är och innehåller inte är glasklart. Väldigt många centralt innehållspunkter passar in under flera kategorier och eftersom det inte finns någon klar definition av vad till exempel “Digital kunnighet” innebär så blir en sån här kartläggning med nödvändighet lös i konturerna. En del kategorier blir då också tomma, inte för att ämne inte berörs men för att vi bedömt att det passar bättre in på annat ställe. Men kartläggningen kan iallafall tjäna som illustration över mängden innehållspunkter kretsande kring MIK som ändå finns i grundskolans (kommande) läroplan. Längre ner i artikeln finns också exempel från gymnasieskolans och förskolans styrdokument. Andra skolformer har i detta sammanhang lämnats därhän. 

Om man istället vill titta på grundskolans MIK-innehåll sorterat på ämne kan du också hitta det på Digiteket.

Nyhetskunnighet

• Mediebilder, till exempel reklam- och nyhetsbilder. (Bild 4-6)
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare. (Samhällskunskap 4-6)
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. (Samhällskunskap 7-9)
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar. (Samhällskunskap 7-9)

Social mediakunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Integritetskunnighet

• Etiska frågor som kan uppstå vid framställning och användning av bilder i olika sammanhang. (Bild 1-3)
• Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning av bilder i olika sammanhang. (Bild 4-6)
• Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. (Samhällskunskap 4-6)
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang. (Svenska/SvA 7-9)

Kritisk kunnighet

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi. (Biologi 4-6)
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa. (Biologi 7-9)
• Kritisk granskning och användning av information som rör fysik. (Fysik 4-6)
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö. (Fysik 7-9)
• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet. (Geografi, Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap 1-3)
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen. (Historia 4-6)
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam. (Historia 4-6)
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer. (Historia 4-6)
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. (Historia 7-9)
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter. (Historia 7-9)
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. (Historia 7-9)
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt. (Historia 7-9)
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor. (Historia 7-9)
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden. (Historia 7-9)
• Kritisk granskning och användning av information som rör kemi. (Kemi 4-6)
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa. (Kemi 7-9)
• Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort. (Religionskunskap 7-9)
• Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor. (Samhällskunskap 4-6)
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor. (Samhällskunskap 7-9)
• Hur texters avsändare påverkar innehållet. (Svenska/SvA 1-3)
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (Svenska/SvA 4-6)
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten. (Svenska/SvA 7-9)
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor. (Svenska/SvA 7-9)
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande. (Svenska/SvA 7-9)
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (Svenska/SvA 7-9) 
• Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval. (Teknik 7-9)

Visuell kunnighet

• Samtida och historiska bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder och konstbilder. (Bild 1-3)
• Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar normer och stereotyper. (Bild 1-3)
• Konst- och dokumentärbilder samt arkitektur från olika tider och kulturer. (Bild 4-6)
• Bilder ur elevernas visuella kulturer som gestaltar identitet, grupptillhörighet och normer. (Bild 4-6)
• Hur bilder påverkar och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner. (Bild 4-6)
• Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna. (Bild 7-9)
• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konst och arkitektur från olika tider och kulturer. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. (Bild 7-9)
• Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner. (Bild 7-9)
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.  (Geografi 4-6)
• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället. (Geografi 7-9)
• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp (Geografi 7-9)

Trycksakskunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Datorkunnighet

• Vad datorer används till och deras delar för inmatning, utmatning och lagring av information. Föremål i elevernas vardag som styrs med hjälp av programmering, till exempel hushållsmaskiner och smarta telefoner. (Teknik 1-3)
• Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. (Teknik 4-6)
• Hur komponenter och delsystem benämns och samverkar inom tekniska system, till exempel informations- och kommunikationsteknik och transportsystem. (Teknik 7-9)

Internetkunnighet

• Säkerhet vid elevernas användning av teknik, till exempel elektricitet och olika tjänster via internet. (Teknik 1-3)
• Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer. (Teknik 1-3)
• Internet och några andra globala tekniska system samt deras fördelar, risker och begränsningar. (Teknik 7-9)

Digital kunnighet

• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av digitala verktyg. (Bild 1-3)
• Några verktyg och material för teckning, måleri, modellering och konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder. (Bild 1-3)
• Fotografi, film och annat digitalt bildskapande samt redigering av fotografi och rörlig bild. (Bild 4-6)
• Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, arbete med rörlig bild och digital bildbehandling. (Bild 4-6)
• Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder. (Bild 7-9)
• Olika verktyg, däribland digitala för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter. (Idrott och hälsa 7-9)
•  Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel såväl med som utan stöd av digitala verktyg (Idrott och hälsa 7-9)
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. (Kemi 4-6)
• Metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. (Matematik 1-3)
• Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. (Matematik 4-6).
• Grundläggande geometriska två- och tredimensionella objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. (Matematik 4-6)
• Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. (Matematik 7-9)
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, skapade såväl med som utan digitala verktyg. (Slöjd 7-9)
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. (Svenska/SvA 1-3)
• Handstil och att skriva med digitala verktyg. (Svenska/SvA 1-3)
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. (Svenska/SvA 1-3)
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. (Svenska/SvA 4-6)
• Handstil och att skriva med digitala verktyg. (Svenska/SvA 4-6)
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse. (Svenska 4-6) / Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ordförrådet samt för ordförståelse och stavning. (SvA 4-6)
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. (Svenska/SvA 4-6)
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter. (Svenska/SvA 7-9)
• Språkliga handböcker och digitala verktyg för ordförståelse, språkriktighet och variation. (Svenska 7-9) / Svenska och flerspråkiga ordböcker och digitala verktyg för att utöka ordförrådet samt för ordförståelse, variation och stavning. (SvA 7-9)
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer. (Svenska/SvA 7-9)
• Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar. (Teknik 7-9)

Biokunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Medborgarkunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Filmkunnighet

• Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter. (Svenska/SvA 7-9)

Spelkunnighet

• Hur musik används som meningsskapande uttrycksform i olika medier, till exempel i film och spel. (Musik 7-9)

Social- och emotionell kunnighet

• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. (Geografi, Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap  1-3)
• Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier. (Svenska/SvA 4-6)

Datakunnighet

• Entydiga stegvisa instruktioner och hur de konstrueras, beskrivs och följs som grund för programmering. Hur symboler används vid stegvisa instruktioner. (Matematik 1-3)
• Programmering i visuella programmeringsmiljöer. Hur algoritmer skapas och används vid programmering. (Matematik 4-6)
• Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering. (Matematik 7-9)
• Styrning av föremål med programmering. (Teknik 1-3)
• Styrning av egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. (Teknik 4-6)
• Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i samhället, däribland vid lagring av data. (Teknik 7-9)
• Tekniska lösningar för styrning och reglering med hjälp av elektronik och olika typer av sensorer. Hur tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan programmeras. Begrepp som används i samband med detta.(Teknik 7-9)
• Egna konstruktioner där man använder styrning eller reglering med hjälp av programmering. (Teknik 7-9)

TV-kunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

AI-kunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Reklamkunnighet

• Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. (Hem- och konsumentkunskap 1-6)
• Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsval. Reklam i olika former, även dolda reklambudskap. (Hem- och konsumentkunskap 7-9)

Nätverkskunnighet

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. (Teknik 4-6)

Mediakunnighet

• Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas. (Bild 7-9)
• Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa bilder gestaltas och konstrueras. (Bild 7-9)

Informationskunnighet

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. (Biologi, Fysik 1-3)
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. (Biologi 4-6)
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter. (Biologi 7-9)
• Sökning av enkel information i ett avgränsat urval av muntliga och skriftliga källor av olika slag för användning i egen produktion och interaktion. (Engelska 4-6)
• Sökning och värdering av innehåll i muntliga och skriftliga källor av olika slag, utifrån olika syften. (Engelska 7-9)
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. (Fysik 1-3)
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter. (Fysik 7-9)
• Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väderstreck. (Geografi, Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap 1-3)
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna. (Historia 4-6)
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna. (Historia 4-6)
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna. (Historia 4-6)
• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. (Kemi 1-3)
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter. (Kemi 7-9).
• Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. (Matematik 1-3)
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram. (Matematik 4-6)
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. (Matematik 7-9)
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. (Svenska/SvA 1-3)
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. (Svenska/SvA 4-6)
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. (Svenska/SvA 1-3)
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet. (Svenska/SvA 4-6)
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. (Svenska/SvA 7-9)
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. (Svenska/SvA 7-9)
• Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier. (Svenska/SvA 7-9)
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, bilder, ord samt enkla fysiska och digitala modeller. (Teknik 1-3)
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser med vyer och måttangivelser, ord samt fysiska och digitala modeller. (Teknik 4-6)
• Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digitala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. (Teknik 7-9).

Yttrande- och informationsfrihetskunnighet

• Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder. (Bild 7-9)
• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället. (Geografi, Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap 1-3)
• Rättigheter och skyldigheter vid bruk av musik i olika sammanhang. (Musik 7-9)
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. (Samhällskunskap 7-9)

Bibliotekskunnighet

Inget direkt relaterat innehåll, alternativt har det bedömts ha större vikt i annan kategori.

Gymnasieskolan

Gymnasieskolan skiljer sig från grundskolan i och med att det finns en uppsjö program och inriktningar att välja mellan som alla består av olika kurser. Det är omöjligt att sammanställa allt MIK-relaterat innehåll som alla olika gymnasieelever möter. På ett gymnasieprogram läser du ett antal gymnasiegemensamma ämnen (dessa kallades innan kärnämnen), programgemensamma ämnen, programfördjupningar och valbara kurser. För att ändå få en uppfattning om vad en gymnasieelev möter har vi samlat det MIK-relaterade centrala innehållet i samhällsprogrammets kurser från de gymnasiegemensamma ämnena. Detta borde ge en grov uppfattning om innehållet. Sen skiljer det sig så klart mycket beroende på val av program, läser man ett medieprogram möter man mer MIK än om man läser ett byggprogram. 

MIK-relaterat innehåll på samhällsprogrammet.

Förskolan

Också förskolan har en läroplan som beskriver förskolans värdegrund och dess uppdrag, mål och riktlinjer. I den kan vi bland annat läsa att:

“Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” 

En formulering som i sig förtjänstfullt sammanfattar rätt mycket av medie- och informationskunnigheten.