Gå direkt till innehållet
Fem personer står på en rad vid tre ståbord. Personen som står längst till vänster pekar på en av de andra som räcker upp armen.
Illustration av Matilda Ruta ©

Lokal demokrati i en digital värld – ett lyckat samarbete mellan bibliotek och lokalmedier

Bibliotek och nyhetsmedier är båda viktiga aktörer i demokratin och har ett uppdrag att bidra till att medborgare får tillgång till viktig samhällsinformation. I ett forskningsprojekt samarbetade bibliotek och lokala nyhetsmedier i gemensamma aktiviteter med syfte att stärka demokratin. I denna text berättar journalisten Frida Dam Bergstedt mer om projektet.

Projektet Lokal demokrati i en digital värld initierades av Medier & demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg och genomfördes 2022–2023 som ett samarbete mellan Medier & demokrati, Borås Tidning, Falköpings Tidning, Vänersborgs Tidning, Södertörns högskola samt biblioteken i Borås, Falköping och Vänersborg.

Biblioteken och lokaltidningarna i de tre städerna – Borås, Falköping och Vänersborg – samarbetade mellan januari 2022 och juni 2023, men fokus låg på perioden inför valet 2022. Syftet var att genom samverkan och genomförande av publika aktiviteter se om och hur bibliotek och mediehus kunde öka intresset för kunskaps- och nyhetsförmedling, åsikts- och opinionsbildning, samt att stärka invånarnas medie- och informationskunnighet.

“Biblioteken och medierna är fullkomligt centrala i arbetet med demokratifrågor. Jag blir upplyft av samtalet om samverkan, att medierna öppnar upp för samverkan i en utsatt tid där man måste försvara grundläggande demokratiska värden”, sa Erik Fichtelius, en av deltagarna i ett webbinarium om projektet.

Biblioteken och lokaltidningarna fick själva komma överens om vilka aktiviteter eller arrangemang de ville genomföra inom projektets ramar, och hur arbetet med dessa skulle gå till. Arbetet följdes av forskare från Södertörns högskola och projektet har övergripande koordinerats av Medier & demokrati.

Att skapa aktiviteter i samarbete med andra aktörer, och även invånare, identifierades som en nyckelfaktor för att nå nya målgrupper.

Samverkan mellan biblioteken och lokaltidningarna resulterade i en rad aktiviteter. Målgruppen var allmänheten men med ett särskilt fokus på unga förstagångsväljare, nyblivna invånare som skulle rösta för första gången i Sverige och personer boende i områden med lågt valdeltagande. Detta tog de deltagande aktörerna fasta på, nästintill alla aktiviteter fokuserade på något av de utpekade fokusområdena.

I Borås gjorde man bland annat ett välbesökt evenemang med valinformation riktat till unga, ett evenemang som initierades av en grupp engagerade ungdomar. Borås Tidning och Biblioteken i Borås konstaterade efteråt att samarbetet med de unga var en avgörande faktor för evenemangets framgång. Att skapa aktiviteter i samarbete med andra aktörer, och även invånare, identifierades som en nyckelfaktor för att nå nya målgrupper.

”Det som varit mest lyckat i det vi gjorde i Borås var helt uppenbart när vi tog hjälp av andra som hade byggt upp en tillit till områdena vi var på. De som redan var kända där och som vi i stället stöttade. Det är tydligt att när vi vågade släppa kontrollen så blev det bättre”, sa Olof Berge-Kleber, bibliotekschef Borås stad, i webbinariet om projektet.

I Falköping anordnades bland annat en hyperlokal valdebatt i anslutning till bibliotekets filial i det lilla samhället Floby. Intresset var stort och påminde tidningen och biblioteken hur viktigt det är att vara synliga i de små orterna för att fånga upp nyheter och få kontakt med invånarna, en viktig del i det demokratiska uppdraget.

I Vänersborg besökte lokaltidningen och biblioteket den lokala gymnasieskolan för att föreläsa om källkritik, fake news och politik. Foto: Martin Holmberg © 

I Vänersborg genomförde representanter från biblioteket och lokaltidningen informationsmöten om demokrati för personer som skulle rösta för första gången i Sverige. Man insåg att kunskapen om val och demokrati var mycket låg bland flera deltagare och de ställde bland annat frågor såsom “Är det säkert att rösta i Sverige?”. Det var även tydligt att folkbiblioteken ansågs viktiga för många besökare, det fanns ett stort intresse av att veta mer om biblioteken och många hade en relation till dem sedan tidigare. Informationskvällarna väckte många tankar om hur viktigt det är att prata om demokrati med alla medborgare, och att biblioteken kan spela en stor roll som neutral arena för information om politiska val, både på plats på biblioteken men även på andra mötesplatser.

Samarbetet blev således gynnsamt åt båda hållen, och projektet fick både biblioteken och medierna att se värdet i varandras verksamheter.

Utöver detta anordnades politikermingel, föreläsningar, valdebatter och mycket mer i de olika städerna. Gemensamt var att biblioteken ofta användes som lokal. De fysiska platserna, alltså bibliotekslokalerna, uppfattades som väldigt värdefulla för medierna, som saknar liknande platser att möta invånarna på. För biblioteken var det givande att samarbeta med en utomstående part, medierna besitter till exempel teknisk kunskap om hur man genomför och sänder en valdebatt och kan genom sina kanaler få större genomslag än om biblioteken själva skulle arrangera den. Samarbetet blev således gynnsamt åt båda hållen, och projektet fick både biblioteken och medierna att se värdet i varandras verksamheter.

Medieforskarna Malin Picha Edwardsson och Maria Zuiderveld har genom intervjuer med deltagarna analyserat arbetet utifrån frågeställningar om vilka likheter och skillnader det finns mellan lokaltidningarna och biblioteken, hur arbetsformer och processer förändras när de samverkar och hur samarbetet förändrar förhållningssättet till deras positioner i den lokala demokratin. Resultaten visar på stor potential i samarbeten mellan bibliotek och nyhetsredaktioner.

”Den största effekten av projektet var troligen att de inblandade bibliotekarierna och journalisterna inspirerades av varandra och såg potentialen i det gemensamma demokratiarbetet framöver”, skriver forskarna i rapporten.

Forskarna drog flera viktiga slutsatser:

  • Det finns flera likheter mellan bibliotek och lokala medier: de är oberoende, objektiva och med det demokratiska uppdraget i förgrunden. Båda parterna arbetar med källkritik, folkbildning, samhällsnytta och med fakta som bas. Båda vill också bredda sin målgrupp och nå ut till nya användare.
  • Biblioteken har en unik position i det lokala samhället och når delvis en målgrupp som mediehusen gärna vill nå, nämligen unga vuxna. Biblioteken å sin sida såg potentialen i att lära sig av mediehusens offensiva sätt att marknadsföra sig för att stärka sin position som demokratisk arena.
  • Projektet tydliggjorde vikten av den lokala närvaron i fysisk form. Det finns en potential i biblioteken som en plats som är värd att utforska, inte minst som ett sätt för lokala medier att komma närmare sina medborgare.
  • Det finns ett behov av fysiska platser för möten och samtal, som motvikt till vårt allt mer digitaliserade samhälle.

Fakta: Lokal demokrati i en digital värld

Projekttid: 1 januari 2022–30 juni 2023.

 

Deltagare: Borås Tidning, Falköpings Tidning, TTELA, biblioteken i Borås, Falköping och Vänersborg samt Södertörns högskola och Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.

 

Finansiering: Projektet omslöt nästan 1,3 miljoner kronor och medfinansierades av Västra Götalandsregionens kulturnämnd med 600 000 kronor. Övrig finansiering utgjordes av insatser från deltagande aktörer.

 

Medier & demokrati är en nationell samverkansplattform för medieinnovation och demokratirelaterad samhällsforskning. Målet är att stärka mediernas innovationskraft, journalistiken, det offentliga samtalet och demokratin. Framträdande områden är experimentella forskningsprojekt, data- och AI-relaterad medieutveckling, medie- och informationskunnighet samt kunskapsspridning och nätverksbyggande. 

Medier & Demokrati är en del av Lindholmen Science Park, Göteborg. Foto: Bulver. Licens: CC BY-SA 3.0

Men samarbetet mellan bibliotek och lokala medier är inte helt oproblematiskt:

”Biblioteket är en demokratisk och neutral arena för yttrandefrihet och informationsspridning som är tillgänglig för alla. Lokaltidningen är också oberoende och neutral och har ett demokratiskt uppdrag – men verksamheten vilar på kommersiell grund och tidningens offentlighet och fria åsiktsbildning är bara tillgänglig om man betalar för den. Dessutom ingår det i mediernas uppdrag att granska kommunens olika verksamheter, som exempelvis biblioteken”, skriver forskarna i rapporten.

Detta löstes i projektet genom att vara medveten om problematiken och se till att rätt medarbetare från tidningen deltog i projektet för att inte riskera att hamna i kläm. En lokaltidning hanterade skillnaderna i uppdragen genom att dela upp arbetet så att lokaltidningen stod för innehållet och de frågor som ställdes i debatter och utfrågningar, och biblioteken stod för arenan.

Samarbetet blev därför lyckat och visar på stor potential för medier och bibliotek att samarbeta även i framtiden. Ett samarbete som för biblioteken kanske inte behöver stanna vid medierna.

”Alla, inte bara journalister, borde använda bibliotekens infrastruktur. Vi finns i hela landet på både stora och små orter och vi tar gärna emot andra som kommer till oss och vill samarbeta, det är ju en fantastisk arena att vara på”, sa Olof Berge-Kleber.

Läs mer om projektet i slutrapporten, skriven av projektets deltagare och inblandade forskare, publicerad av Medier & demokrati.

Frida Dam Bergstedt är journalist och jobbar som projektledare på Medier & demokrati på Lindholmen Science Park. Hon har tidigare jobbat flera år på Borås Tidning och var i sin dåvarande roll som reporter inblandad i forskningsprojektet Lokal demokrati i en digital värld. 

Foto: Lindholmen Science Park © 


Puffbild: I Floby hölls en superlokal debatt om stadens framtid. Foto: Patricia Svensson © 

Kommentarer

Hur jobbar ditt bibliotek med demokratifrågor?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.