Lilla Aktuellt möter barns behov av pålitlig information

”Med trygg hand och fast blick vägleder de våra viktigaste i svåra tider. De ger inte bara kunskap utan också verktygen för att förstå och ifrågasätta. Det är framtidens källkritik.”
Så lyder juryns motivering till att Lilla Aktuellt får Det gyllene förstoringsglaset 2022, i kategorin Allmänhetens pris. Priset som delas ut av Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ges till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.

– Man kan inte överskatta den roll som årets pristagare spelar för framtida generationers källkritiska kompetens. Deras samlade arbete betyder jättemycket och är oerhört viktigt för oss alla om vi ska lyckas navigera rätt i ett alltmer komplext informationslandskap, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen och medlem i juryn.

Josephine Hattevig, projektledare för Lilla Aktuellt, ser priset som ett kvitto på att redaktionen gör ett bra och viktigt jobb.
– Det är så klart roligt att få pris. Vår målgrupp kanske inte direkt bryr sig men det är ju bra att vuxna och lärare ser det och att vi på så sätt kan nå ännu fler med det vi gör, säger hon.

Att jobba med källkritik och förmedla kunskap om hur medier fungerar är inget nytt för Lilla Aktuellts redaktion. Det finns alltid med i deras diskussioner om innehåll, och sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaka gör de inslag om källkritik minst en gång per vecka. I Mediesnacket, som även är en del av Lilla Aktuellt skola, berör de källkritik ur olika perspektiv. Lilla Aktuellt skola görs gemensamt av SVT och UR och riktar sig direkt till lärare och elever i klassrummen.

Lilla Aktuellt förklarar hur man kan se att ett klipp med Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, inte är äkta. på deras Youtube-kanal.

Trygg aktör på TikTok

För tillfället jobbar redaktionen intensivt med att nå ut med pålitlig information till barn. Sedan slutet av februari, när Ryssland invaderade Ukraina, lägger Lilla Aktuellt mer resurser än vanligt på att bemöta barns oro och behov av information. De bjuder in till chattar i SVT-appen Duo och skapar korta klipp som dyker upp i barns flöden på TikTok och på Youtube. För att redaktionens innehåll ska vara relevant drar de nytta av dialogen med barnen och de ber följarna skicka in mer eller mindre virala klipp.
– De lär av oss men vi lär oss verkligen av dem också. Vi får en inblick i vad som rör sig i deras värld och det som vi snappar upp kan vi lyfta in i våra andra plattformar, säger Josephine Hattevig och ger några exempel:
– Det kan vara ord som de har fastnat på, något de sett som de är osäkra på eller något i händelseutvecklingen som de söker info om.

Lilla Aktuellt har funnits på TikTok sedan våren 2020. Tidigare jobbade de mycket med Instagram, men när de märkte att de inte fick några nya unga följare flyttade de över till TikTok. Sedan dess har följarantalet tickat på. I skrivande stund har kontot cirka 263 200 följare och de når många barn som är svåra att nå via andra kanaler. De ser sig som en trygg aktör i ett brokigt informationsflöde.
– Vi anpassar innehållet till aktuell plattform. Vi har kortare klipp på TikTok, i det format och på det sätt som funkar där. Vi tar även upp samma saker på SVT Barn, men då bygger vi ut det och anpassar det.

I de korta informativa klippen förklarar de till exempel humanitära korridorer, sanktioner och Nato. De förklarar även hur man kan få bättre koll på klipp som sprids, de kollar upp virala företeelser och förklarar hur en livesändning kan vara fejkad. På Youtube finns längre versioner.

På Lilla Aktuellts Youtube finns längre versioner av deras korta klipp på Tiktok. I detta klippa finns en sammanställning av är tre saker som de har kollat upp.

För den som vill förstå hur TikTok fungerar är Josephines främsta tips att skaffa ett konto för att lära känna plattformen. Utifrånperspektiv är ingen bra utgångspunkt.
– Om man ska kunna ge råd och tips så behöver man veta vad man pratar om.
Innan till exempel ett bibliotek ger sig in på TikTok rekommenderar hon att man tydligt formulerar syftet med satsningen. När man har lärt känna plattformen och har klart för sig vad man vill, och varför, är dialogen en nyckel.
– Det är viktigt att man tar alla frågor på allvar, att man lyssnar och finns.

Chatt som ventil för oro

När kriget bröt ut öppnade Lilla Aktuellt sin chatt i SVT-appen Duo. De nio första dagarna var den öppen dagligen och det fullkomligt strömmade in inlägg. Efter det avgränsades den till några timmar per dag. Nu är chatten öppen specifika tider.
– Vi följer utvecklingen för att se om vi behöver dra igång den. Vi behöver inte ha den igång hela tiden, och det är också viktigt att ha chatten öppen för mindre allvarliga ämnen, säger Josephine.

Behovet av att chatta är stort. Vissa är oroliga för det som händer och om det kommer att påverka dem. Andra tycker synd om de som drabbas. Det finns även de som har släktingar i Ukraina eller har egna erfarenheter av krig. Oron är påtaglig och genom att kolla igenom en chatt får man en bild av vilka frågor barn och unga går runt och funderar på.

Totalt har det hittills kommit in över 60 000 inlägg med anknytning till kriget. Alla publiceras inte men redaktionsmedlemmarna svarar på många av dem. Till sin hjälp har de psykologer och experter.
– Det är viktigt att inte vara ensam med sina känslor och att prata om det man känner. De blir ju lugna av att få information. Vi svarar på det vi kan svara på, undviker spekulationer och hänvisar till experter. Vi säger också att det är okej att tänka på annat, säger Josephine och poängterar att det är viktigt att de har en mix även i det vi rapporterar.

På puffbilden till  denna artikel har Malin Andersson, redaktör Lilla Aktuellt, Josephine Hattevig, projektledare Lilla Aktuellt och Matz Lundin, exekutiv producent Lilla Aktuellt Skola (UR) tagit emot priset Det gyllene förstoringsglaset. 

Mer info: Det gyllene förstoringsglaset

Pristagare 2022
Allmänhetens pris: Lilla Aktuellt på SVT och UR. Motivering: ”Med trygg hand och fast blick vägleder de våra viktigaste i svåra tider. Lilla Aktuellt ger inte bara kunskap utan också verktygen för att förstå och ifrågasätta. Det är framtidens källkritik.”

Skolans pris: Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet. Motivering: ”I hela sitt väsen har han arbetat för att synliggöra, kartlägga och förbättra skolans arbete med källkritik för barn och unga i hela Sverige. Med fast förankring i evidens har han utvecklat en metod, och flera olika verktyg, som lärare kan använda för att på riktigt utveckla elevernas källkritiska kompetens.”

Hederspris: Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet. Hon har jobbat med frågor kring yttrandefrihet, mediepolitik samt medie- och informationskunnighet sedan 70-talet. Motivering: ”En förkämpe och forskare som outtröttligt arbetat för att stärka alla medborgares medie- och informationskunnighet. Genom sin yrkesgärning har hon lyckats förmedla både vikten av källkritik och yttrandefrihet, samt kunskaper om medielandskapets betydelse för upplysta och kunniga medborgare i en demokrati.”

Källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset instiftades 2017 av Internetstiftelsen och Viralgranskaren på tidningen Metro (nu Källkritikbyrån), och ges till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Priset har delats ut i kategorierna Allmänhetens pris och Skola sedan starten. 2020 delades för första gången hederspriset ut, med fokus på initiativ som sträcker sig lite utöver källkritik.

Årets jury bestod av Åsa Larsson, redaktör och ansvarig utgivare på Källkritikbyrån, Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, Jack Werner, journalist, författare och medgrundare till Källkritikbyrån, och Kristina Alexanderson, expert på digital kompetens i skolan på Internetstiftelsen.

Källkritik för unga – fler satsningar

Källkoll – kriget i Ukraina
Ny serie på UR för högstadiet. Vem och vad kan man lita på? Vad är desinformation? I ”Källkoll – kriget i Ukraina” med Åsa Larsson och Jack Werner diskuteras begreppet källkritik och det ges konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Serien tar även upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

Nyhetsvärderaren
Källkritik i informationskriget: ett undervisningsmaterial om nyheter från kriget i Ukraina.

Nyhetskällor för barn och unga

Här är några exempel på andra etablerade nyhetskällor för barn och unga. Många andra dagstidningar har också speciella sidor för barn och unga.

Juniornyheterna på SR
Sveriges Radios nyheter för barn och unga sex dagar i veckan.

SVD junior
Svenska Dagbladets nyhetstidning för barn och unga. Hittills har de publicerat två specialtidningar om kriget i Ukraina: Vad säger barnen om kriget i Ukraina (6 mars) och Sluta kriga, Putin! (27 februari).

Minibladet
Sydsvenskans nyhetstidning för barn.

DN/KP
Samarbete mellan Dagens Nyheter och Kamratposten.