Gå direkt till innehållet

Koha – ett öppet bibliotekssystem

Koha är ett biblioteksdatasystem som används av såväl stora som små bibliotek; folkbibliotek, universitetsbibliotek, och företagsbibliotek är några exempel. Det förekommer i väldigt många länder och är det mest använda webbaserade biblioteksdatasystemet i världen. Det är en öppen programvara, open source, vilket betyder att det är fritt att använda, ändra på eller anpassa för vem som helst. Öppen och fri data i form av till exempel Creative Commons eller fri och tillgänglig forskning är andra aspekter på samma tema.

Koha såg dagens ljus i samband med millennieskiftet år 2000. Ett mindre bibliotek på Nya Zeeland behövde ett nytt biblioteksdatasystem för att klara övergången till nytt millennium. Man ville ha ett system som skulle fungera över internet, det skulle vara enkelt att lära sig, för både personal och användare och det fick inte vara för dyrt. Det stod snart klart att man inte skulle ha råd att köpa något system på marknaden, så beslutet blev istället att bygga ett eget, för hur svårt skulle det kunna vara? Efter 12 veckors arbete och en ledig juldag var ett slags ur-Koha klart! 

Koha släpptes sedan som en öppen programvara, att fritt delas vidare och dess namn koha, betyder på maori (Nya Zeelands urfolksspråk) gåva eller ”a gift you can afford”. Det är något man ger utan att förvänta sig något tillbaka. Delningsandan, viljan att hjälpa, är något som sedan dess präglat Koha och de samarbeten som finns kring systemet. I Sverige finns Svenska Kohanätverket där alla som är intresserade av Koha kan vara medlemmar. På dess webbplats kan man läsa det mesta om Koha, kommunicera med andra i en gemensam Slack och dela med sig av utveckling som läggs ut via Github samt dela rapporter och viktig information på en gemensam Wiki. (Github är en webbaserad lagringsplats för programvaruutveckling som ofta används av de som arbetar med öppen källkod.) 

Som öppen programvara är Koha inte ett system man behöver upphandla, däremot kan man om man vill, upphandla leverantör för att få hjälp med drift och support. Oavsett vilket, så blir man själv ägare till systemet och dess innehåll. Det är ett webbaserat system som inte behöver installeras på några arbetsdatorer, utan det körs via internet mot en central server. Den öppna programvaran med öppna api:er gör att vem som helst kan utveckla integrationer mot Koha. 

Att utveckla Koha blir annorlunda eftersom det inte finns någon ägare till systemet som bestämmer vad som ska göras. I stället blir det upp till var och en, eller rättare sagt, till fler, att göra det i samarbete. Utveckling kan också köpas av en leverantör. Det är klokt att genomföra programutveckling så att den på sikt, efter noggranna kontroller, kan gå in i masterprogrammet, dvs själva huvudprogrammet som är det som kohanätverket står bakom och som framtida uppgraderingar anpassas till. Hur kontroll av ny kod ska ske finns reglerat i såväl nationella som internationella koha-sammanhang. 

Kostnadsmässigt får man tänka på ett annat sätt med Koha. Systemet är fritt men man kan behöva köpa till drift och support, eller så budgeterar man för att göra det med egen personal. Man behöver själv ta kommando och styra upp vilka behov man har och vilken utveckling man vill göra. Det kräver mer tanke och planering, å andra sidan får man det man vill ha. Det är inte ett system för den som är bekväm av sig, men desto mer för den som själv vill kunna påverka och behovsanpassa. Det är också ett system för den som tycker om att samarbeta med andra. 

Är man nyfiken på Koha kan man läsa mer på Svenska Kohanätverket – The Swedish Koha User Group. Där kan man också se vilka bibliotek i Sverige som använder Koha och vilka som är på gång, pågående projekt och andra nyheter. Bibliotek som var tidigt ute med att använda Koha var folkbiblioteket i Hylte, Luleå tekniska universitet samt folkbiblioteket i Alingsås. Senare har även bibliotek som samverkar i större enheter tillkommit, till exempel Bibliotek Mellansjö, Bibliotek i Västmanland och Biblioteken i Norrbotten samt en hel del skolbibliotek har valt att byta till Koha. Det visar tydligt på vilken spännvidd systemet har.  

© Karin Engström
Karin är kulturutvecklare inom Region Västmanland och arbetar stödjande gentemot länets bibliotekssamarbete i frågor kring biblioteksdatasystem, upphandling, avtal, juridik samt mediesamverkan. Hon arbetar också med digital transformation, regionala kulturplanen samt diverse projektledning, just nu en AR-app för kulturhistoriska miljöer.

Nätverket består, förutom av medlemmar, av en styrgrupp och några arbetsgrupper och man har även kontakt med andra Koha-nätverk i världen. Nätverket ordnar (i icke-pandemitider) två fysiska användarträffar per år där även leverantörer av drift och support av Koha samt de som helt enkelt är intresserad är välkomna. En gång per månad sker även digitala månadsmöten där den som önskar kan delta. All information om detta finns att hitta på på den svenska koha-webbsidan.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.