Källkritik under det gyllene förstoringsglaset – En intervju med årets vinnare

Det gyllene förstoringsglaset har delats ut sedan 2017. Syftet är att uppmärksamma initiativ som ökar kunskapen om vikten av källkritik när man tar del av information på nätet och sociala medier. I år delades priset ut till Facebookgruppen Källkritik, Fake news och faktagranskning i kategori Allmänheten och till projektet Nätsmart Mora i kategori Skola. Dessutom delades ett hederspris ut till Torsten Thurén, docent i journalistik. Vi pratade med grundaren av den vinnande Facebookgruppen Mathias Cederholm.

Facebookgruppen “Källkritik, fake news och faktagranskning” har sedan dess start 2017 publicerat över 9000 inlägg som rör det digitala informationssamhällets utmaningar: ”fake news”, filterbubblor, postsanning, faktaresistens/kognitiv bias, pseudovetenskap, propaganda, digital källkritik, sociala medier och liknande. Motiveringen till det gyllene förstoringsglaset-priset var:

”Ett av Sveriges bästa flöden om källkritik, desinformation och faktagranskning erbjuds i den publika Facebook-gruppen ‘Källkritik, fake news och faktagranskning’. Gruppens moderatorer och medlemmar bidrar starkt till ett seriöst men samtidigt trevligt diskussionsklimat.”

Grundaren och administratören Mathias Cederholm står som huvudsaklig producent av den merparten av dessa inlägg, och gruppen är lite att betrakta som hans publika anteckningsbok utifrån hans omvärldsbevakning. Ett medlemskap i gruppen rekommenderas varmt  om man enkelt vill hålla sig uppdaterad inom dessa frågor.

Disclaimer: Artikelförfattaren är med och modererar gruppen i frågan.

Vad kan en grupp som “Källkritik, fake news och faktagranskning” fylla för funktion i dagens polariserade och fragmenterade medieklimat? Är den att betrakta som en form av folkbildning?

Ja, det senare är i alla fall en av målsättningarna. Gruppen har en dubbel inriktning vad gäller målgrupper. Dels yrkesgrupper som arbetar kring våra ämnen, dels en intresserad allmänhet. Genom att vi vänder oss till yrkesgrupper som lärare, journalister, bibliotekarier och så vidare, och tar upp diskussioner som specifikt berör dem, får de i gruppen får lite inblick i respektive yrkesgrupps problematik, interna diskussioner, etcetera.

Min förhoppning är att det ökar förståelsen mellan olika aktörer när det gäller t.ex. mediekunnighet, journalistik etcetera, och det bör även vara folkbildande för en hel del andra medlemmar. Vi har också valt att blanda nivåer på materialet, med alltifrån nya forskningsstudier till relevanta debattinlägg och konkreta exempel på problem. Material som förhoppningsvis kan illustrera och fördjupa varandra.

Vilka är medlemmar i gruppen? Går det att identifiera någon sorts arketyper?

Nja. Se svaret ovan om målgrupper. De uttalade målgrupperna är välrepresenterade i gruppen, men det finns som sagt också en bredare allmänhet. Det är ibland en knepig balansgång. Det finns ju människor som ser Facebookgrupper som arenor för att driva sina personliga allmänpolitiska uppfattningar och så vidare, något vi vill hålla till ett minimum. Samtidigt lockar ämnet begripligt nog olika typer av nätaktivister (ofta i positiv mening), människor som är oroliga för näthat, extremism, vetenskapsförnekelse och liknande. De drivs av ett engagemang som är fruktbart, men också ibland svårmodererat.

Hur kom det sig att du startade gruppen? Kan du kort redogöra för gruppens historia?

Jag startade för några år sedan, tillsammans med min partner Mats, upp ett litet företag, Alle fonti, med inriktning på fortbildning av lärare med flera, om de nya utmaningarna kring källkritik, kritiskt tänkande och liknande. Och vi noterade att det inte fanns något nätverk i Sverige som knöt samman de som ville följa den debatt som hade rullat igång kring ”fake news”, ”faktaresistens”, postsanning, problem kring sociala medier etcetera som hade rullat igång rejält då. Jag förstod att en omvärldsbevakning i dessa ämnen skulle behöva en rejäl löpande inläsning, som i sig kunde vara av intresse för många. Så vi kombinerade helt enkelt omvärldsbevakningen med ett experiment kring nätverkande.

Jag använder gruppen närmast som en offentlig anteckningsbok i min egen omvärldsbevakning, samtidigt som materialet blir en stomme för nätverkande och folkbildning. Sedan tar ju själva gruppen betydligt mer tid än jag hade tänkt mig från början, på gott och ont. Idén om ”offentlig anteckningsbok” kommer nog ur min bakgrund som forskare. Forskarvärlden har ett starkt inslag av en vilja att dela sin iakttagelser, rön och så vidare, vilket idag ses till exempel på ”forskar-Twitter”, i Open science-rörelsen med mera.

Portträttbild på Mathias Cederholm.

Mathias Cederholm.

Gruppen huserar på Facebook, vad finns det för för- och nackdelar med det?

Fördelen är att så många befinner sig på Facebook, i synnerhet i de yrkesgrupper vi vänder oss till. Ett problem som delvis kan lösas är att den stora mängden inlägg och material är svåröverblickbar. Man får emellertid viss hjälp av Facebooks sökfunktion, och numera använder vi också funktionen “Enheter” där en del inlägg kan samlas tematiskt i olika ”kurser”. Sedan finns det ju flera utmaningar med en Facebookgrupp. Den är avhängig Facebooks mekanismer, och människors allmänna förhållningssätt till ämnen, rubriker och så vidare. En del ”triggande” artiklar väcker mycket diskussioner, medan väldigt intressanta rapporter, studier med mera nästan ”försvinner” i flödet. Sedan ska man inte glömma att en del människor av begripliga skäl är tveksamma till användningen av plattformar som Facebook, av dataintegritetsskäl och liknande.

Även om en plattform är populär så är användningen i praktiken exkluderande, ett dilemma hur man än gör. Ett problem som blivit aktuellt är att en del av våra ämnen ingår i åtgärder som plattformar som Facebook nu reglerar alltmer. Vi kan inte längre dela och diskutera exempel hur som helst när det gäller problematiskt material – bilder, länkar och så vidare, eftersom Facebook kan slå ned på detta genom raderingar, varningar mot gruppen etcetera. Det kan ibland bli ganska knepigt. Samtidigt är ju dessa åtgärder från plattformarnas sida begripliga, och enligt många önskvärda. Ju större gruppen blir desto mer måste vi i gruppen dessutom fundera över vårt publicistiska ansvar. Vi vill ju inte driva på trafik till eller ”tipsa” folk om toxiskt innehåll och liknande.

Du är den som överlägset postar mest innehåll. Hur ser dina omvärldsbevakningsrutiner till? Vilka resurser/sajter bör man följa för att bli lite mer uppdaterad inom dessa områden?

Mina rutiner har förändrats över tid, en process som har bäring på hur jag tidigare undervisat i omvärldsanalys på universitetsnivå. Från början sökte jag ganska förbehållslöst på ett stort antal nyckeltermer, närmast dagligen. Efterhand finner man på det viset ett antal aktörer i Sverige och internationellt som är värda att följa litet närmare – i form av nyhetsbrev, vissa sajter man håller löpande koll på (även där är till exempel Facebook användbart) och genom ”forskar-Twitter”. Min bevakning är ju ämnesmässigt väldigt bred, det gäller allt från verktyg för digital granskning och OSINT (Open-source Intelligence), till kognitionsforskning, medieetiska diskussioner, pedagogik, vetenskaplig kunnighet, kritiskt tänkande etcetera. Så jag har ”kurerat” mina flöden rejält, i synnerhet på Twitter, där jag följer ett större antal institutioner, forskare, profilerade debattörer med mera i dessa ämnen. Spännande är hur olika fält närmat sig varandra.

Jag tror en MIK-intresserad kan finna mycket av intresse i en del amerikanska nyhetsbrev som exempelvis journalistiskt inriktade Poynters veckobrev Factually, liksom medie/nyhetskunnighetspedagogiska News Literacy Projects nyhetsbrev The Sift. Organisationer som First Draft och Data & Society är spännande att följa. Framträdande forskare/pedagoger som Mike Caulfield är ofta läsvärda, bland annat på Twitter. Den som vill få litet mer tips kan kika på vilka jag följer med mitt Twitter-konto, och på de många länkar vi har lagt upp på Alle fontis sida.

Skärmdump från Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskning med inlägg om motståndskraft mot desinformation.

Exempel på typiskt inlägg i gruppen Källkritik, fake news och faktagranskning.