It sees you when you are sleeping. It knows when you are awake. Din telefon och positionsdata.
Två figurer i svarta trenchcoats och med djupt neddragna hattar sitter i en anonym bil med strålkastarna avslagna. Deras ansikten är höljda i dunkel. De tycks vänta med övermänskligt tålamod med blickarna fästa mot en viss portuppgång. Plötsligt kommer en person ut ur portuppgången och går glatt ned för gatan. De anonyma figurerna antecknar tiden i sin lilla svarta anteckningsbok: 11.25.37. Sedan startar de bilen och glider långsamt efter den glada vandraren. Under dagen släpper de personen inte ur sikte en enda gång. Varje vägval antecknas, varje butik, förening och adress som besöks antecknas med exakta tidsangivelser. Då och då stöter de anonyma figurerna på andra anonyma övervakare. Man hälsar kollegialt och utbyter information, och deras kunskap ökar varje gång de träffas.
Känns det som en scen ur en spionfilm från kalla kriget? Känns det som att detta skulle vara något obehagligt att bli utsatt för? Om svaret är ja, så bör du ta dig en funderare. För den glada personen som vandrar längs gatan är du och allt du gör är troligtvis i minsta detalj övervakat av de anonyma figurerna som är de stora techföretagen. Och detta sker med ditt medgivande.
När George Orwell 1948 publicerade sin roman 1984 målade han upp en bild av en dystopisk framtid där Storebror övervakade medborgarna ända in i sina egna hem. Med tillgång till all information om alla upprätthölls totalitär kontroll i Orwells värld Oceanien. Orwell skrev sin roman med blicken fäst på dåtidens kommunistiska Sovjetunionen. Han var besviken och djupt oroad över den utveckling han såg. Men romanen 1984 har sedan den publicerades blivit en allmängiltig roman om totalitära stater och övervakningssamhällen. Trots Orwells insikter i ämnet är det tveksamt om han hade kunnat föreställa sig att detta övervakningssamhälle som han målade upp skulle komma att realiseras i moderna demokratier med medborgarnas samtycke. Detta är dock vad som hänt. Frasen “1984 was not supposed to be an instruction manual” kan nu ses klottrad på väggar och köpas tryckt på kaffemuggar och örngott. Det som Orwell målade upp som ett skräckscenario har snarare blivit en modell för hur vi organiserar samhället. Den här artikeln berör frågan hur vi som individer och bibliotek ska förhålla oss till detta faktum.
Vad tekniken faktisk kan göra
Din mobiltelefon innehåller teknik som gör att du kan positionsbestämmas med en felmarginal på några meter. Dels kan telefonens position bestämmas genom mätning av signalstyrkan till olika basstationer, så kallad triangulering. Dels finns kompletterande wlan-positionering som i huvudsak används inomhus och som genom trådlösa lokala nätverk håller reda på din positioner genom att mäta signalstyrkan på signalen mellan olika sändare och din telefon. Ytterligare en möjlighet är att använda sig av bluetooth beacons som använder snarlik teknik som wlan-positionering men istället använder sig av din telefons bluetooth signal för att positionsbestämma dig. Tillsammans ger dessa tekniker en hög grad av kontroll över var en mobil enhet befinner sig. Den här tekniken är fantastisk för navigering och kartanvändning. Den gör att du med en enkel sökning kan hitta ett apotek runt hörnet från där du är och upplysa dig om det är 367 meter till närmaste butik som säljer handklovar. En mängd appar i din telefon fungerar bara korrekt om du först gett dem tillstånd att hålla koll på din position. Det kan handla om allt från motionshjälpmedel som håller koll på var och hur mycket du springer till Pokemo GO som vill upplysa dig om att du är i närheten av Jigglypuff. Lokaliseringstekniken är kort sagt fantastisk och öppnar massor av dörrar.
Dörrar svänger dock som bekant åt båda hållen och som konsument bör du också vara medveten om att du ger bort informationen om dina rörelsemönster. Teknikjättar lagrar denna information och tjänar pengar på det. Det är inte ovanligt att den lagrade informationen säljs till tredje part, som använder det i annonssyfte.. Det innebär alltså att de som vill ha koll vet var du bor och med vem. De vet var du handlar. De vet också om du har varit sjuk. Har du gått i ett demonstrationståg så vet de var och när, och därmed vad saken gällde. Om du med någon form av regelbundenhet tillbringar natten på en annan adress än din egen så vet de hos vem. Genom att göra korsreferenser med andra mobiler som befinner sig på samma punkt som du kartläggs ditt kontaktnät effektivt. Och det gäller även personer som du annars inte har kontakt med via sociala medier. Genom att matcha rörelseinformation med andra som du tillfälligt träffar kan de som sitter på den väldiga platsinformationen göra ytterst kvalificerade kartläggningar. De kan göra säkra förutsägelser om vad du kommer att börja gilla. Ofta handlar det ju om vad dina vänner precis börjat gilla. Ännu värre – om någon av de många aktörer som har tillgång till din positionsdata blir hackade av skrupellösa aktörer kan de aktivt se var du befinner dig vid varje givet tillfälle. En guldsits för inbrottstjuvar, till exempel. Storebror ser dig alltså, även i hemmets trygga vrå. Tänker du att alla dessa exempel låter lite alarmistiska? Läs The Guardians artikel “Are you ready? Here is all the data Facebook and Google have on you” där de undersökt saken, eller gå till Google takout och begär själv ut de uppgifter de har om dig.
Om du när du läser detta tänker “Jippie! Äntligen kan jag börja få reklam för saker som jag faktiskt gillar och inte Allers veckotidning, eller pekingeserkenneln som de korkade algoritmerna tänkte för ett par år sedan” så är du bara att gratulera.
Det viktiga är nämligen inte vad du tycker om den här (o)frivilliga övervakningen utan att du är medveten om den. Många av oss har insikten men gör det aktiva valet att det ändå är okej i våra liv. Vi räds inte övervakningen och dess konsekvenser och fortsätter därför att lite slentrianmässigt ögna igenom användaravtalet till nya appar innan vi ger företag tillgång till vår lokaliseringsinformation.
Om du läser detta och det kommer som en obehaglig överraskning så finns det anledning att fördjupa sig lite extra i nästa stycke. Det finns nämligen gott om saker du kan göra för att värna din integritet.
Att sätta positionsdata ur spel
Det första du bör göra är att kontrollera vilka appar och program i din mobila enhet som har tillgång till din positionsdata. Detta för att du ska få en överblick över hur mycket platsinformation du ger bort. Här nedanför följer några korta instruktioner. Vill du ha en mer omfattande genomgång rekommenderar vi Data detox kit.
På en android gör du följande:
1.Öppna inställningar och scrolla fram “Appar och aviseringar”. Scrolla ner och tryck vidare på “Avancerat”. Scrolla vidare och välj och klicka på “Appens behörighet”. Välj slutligen “Plats”. Här kan du nu välja vilken behörighet du tycker att appen ska ha. Notera att många slentrianmässigt låter appen samla positionsdata också när detta inte är befogat.
Många användare ger bort positionsdata till en stor mängd appar och är du en av dem som ger bort mycket positionsdata så kan processen ta ett litet tag.
På en iPhone gör du följande:
Gå till Inställningar och välj “Integritetsskydd” och sedan “Platstjänster”
Kontrollera om Platstjänster är aktiverat. Scrolla sedan nedåt om du vill titta på de olika apparna. / och titta igenom apparna..
Tryck på den app som du vill stänga av eller sätta på platsinformation för
När du väl skaffat dig en överblick över apparna kan du göra aktiva val över hur mycket positionsdata du vill ge bort. Kanske har du appar som helt enkelt inte borde ha tillgång till positionsdata.Finns det appar där du tänker att det är en poäng men bara när du aktivt tillåter det? Kanske har du appar som alltid borde se var du är. Gör medvetna val!
Nästa steg är att fundera på om du vill tillåta att din telefon kopplar upp mot Bluetooth-beacons eller till wifi-zoner. Båda dessa funktioner minskar hur mycket trafik du skickar med hjälpa av ditt abonnemang (och som du kanske betalar för) men de gör också att du kan positionsbestämmas. På de flesta mobiler finns det knappar för att enkelt koppla av och på wifi och Bluetooth.
Positionsdata och biblioteken
Hur mycket positionsdata man vill lämna till diverse appar varierar förstås. Ett sätt att testa hur långt man själv vill gå är att koppla frågan till tekniska lösningar i biblioteksmiljö. Här kommer några tekniskt helt genomförbara lösningar som bibliotekssverige skulle kunna testa:
- Genom att via en biblioteksapp i stil med Göteborgs Biblioteket-app, men som dessutom samlar in positionsdata, hålla koll på användarnas rörelsemönster. Om någon med försenade böcker lämnar sitt hem – det vill säga den plats där mobilen befunnit sig de senaste nätterna – skickas en pushnotis om att inte glömma låneböckerna.
- En annan påminnelse skulle kunna vara att användare som kom inom ett visst avstånd från ett bibliotek fick ett SMS eller en pushnotis med text i stil med “Hej Örjan! Vi ville bara tipsa om att det kommit in nya deckare som vi vet att du gillar – nu när du ändå är i närheten!”
- Om biblioteken investerade lite och köpte användardata av de företag som samlar in den så skulle kampanjer bli riktigt riktade. SMS eller pushnotiser i stil med “Hej Sarah” Då du ofta besöker singelbaren Rökrummet har vi några heta litteraturtips till dig som du kan ha att lyssna på när du är ute och tränar i Slottsskogen: Lady Chatterlys älskare, eller varför inte Femtio nyanser av honom? Ha en trevlig dag!”
Dessa exempel är kanske inte så allvarligt menade och det sista bryter mot GDPR så det står härliga till, men tekniken finns och vem vet, kanske finns det kloka och icke-integritetskränkande användningsområden för positionsdata på landets bibliotek om vi faktiskt funderar?
Avslutning
Vårt syfte på Digiteket är aldrig att skrämma eller agera alarmistiskt när vi skriver om säkerhet och integritet på nätet. Vi vill bara väcka tanken så att du gör medvetna val. I denna artikel har vi tittat på positionsdata. Den gör livet mycket lättare på många sätt men det är ändå en god idé att fundera på hur mycket du vill hjälpa storebror i sin övervakning – och i vilka sammanhang!
För en mer noggrann genomgång av hur du kontrollerar dina integritetsinställningar kring positionsdata på din iPhone, besök Apples stödsida för integritet eller Googles stödsida för hur du hanterar platsinställningar på dina android-enheter.
Fler artiklar, och kurser, om integritet och säkerhet finns samlande under temat personlig säkerhet på nätet.
Plattegrond van Parijs (ca. 1721–1774) by Guillaume Delisle. Original from The Rijksmuseum. Public domain