Intervju med Mediemyndigheten

Den 1 januari 2024 bildades Mediemyndigheten, som är en sammanslagning av Myndigheten för press, radio och tv och Statens medieråd. Vilket är myndighetens uppdrag, vilka delar består dess verksamhet av och på vilket sätt är myndigheten relevant för biblioteksmedarbetare? Läs intervjun med Mediemyndighetens generaldirektör Jan-Olof Lind.

Vem är du, vilken är din roll och vad har du för bakgrund?

– Jag tillträdde som generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv den 1 september 2023 och är sedan den 1 januari i år generaldirektör för Mediemyndigheten, det vill säga när Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv slogs samman. Jag har tidigare varit statssekreterare åt försvarsministern och dessförinnan generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut.

Vilket är Mediemyndighetens uppdrag?

– Vi ska verka för yttrandefrihet, medie- och informationskunnighet samt möjligheterna till mediemångfald och tillgänglighet. Myndigheten ska också verka för att skydda barn från skadlig mediepåverkan, och det gör vi bland annat genom att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare samt granskning av radio, tv och film.  

Varför fanns det ett behov av att skapa denna nya myndighet, Mediemyndigheten? Vad hoppas man kunna uppnå?

– Beslutet att slå samman de två myndigheterna baserades på bedömningen att en samlad myndighet bättre kan möta de förutsättningar, behov och utmaningar som följer av ett medielandskap i ständig förändring. Dessutom hade myndigheterna närliggande uppdrag. Denna tanke är inte ny, den fanns redan 2009, och man kan nog säga att det är nu som tiden blev mogen för ett sammangående då medielandskapet blivit mer och mer komplext. En samlad myndighet är en mer effektiv myndighet utifrån flera aspekter. 

Vilka delar består Mediemyndighetens verksamhet av?

– Myndigheten har ett flertal olika verksamhetsområden, allt från tillståndsgivning och tillsynsuppdrag till olika främjandeuppdrag. Vi vänder oss till flera målgrupper, från mediebranschen i stort till våra slutmålgrupper som är allmänheten och barn och unga. Inom myndigheten har vi två fristående nämnder, mediestödsnämnden som fattar beslut gällande mediestödet och granskningsnämnden som fattar beslut om tillsynsärenden vad gäller radio och tv.  

Finns det myndigheter som Mediemyndigheten ser som ”systermyndigheter”, det vill säga sådana vars uppdrag ligger nära ert uppdrag? Innebär det ett ökat utbyte dessa myndigheter emellan i särskilda frågor och på vilket sätt?

– Myndigheten ska särskilt samverka med Myndigheten för tillgängliga medier och Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet när det gäller uppgiften att följa och analysera utvecklingen inom medieområdet. Myndigheten ska även samverka med Nordicom i frågor om ägande- och branschstruktur.

I övrigt samråder vi med ett flertal aktörer relaterat till vår verksamhet och olika regeringsuppdrag. För att nämna några: Post och telestyrelsen, Konsumentverket gällande DSA, där vi tillsammans är behöriga myndigheter för att se till att Digital Services Act (DSA) efterlevs.  

Syns ni och har ni utbyte även med andra aktörer, vilka och inom vilka områden i så fall?  

– Just nu har vi ett regeringsuppdrag med Folkhälsomyndigheten gällande en kunskapssammanställning angående hälsoeffekter och digital medieanvändning bland barn och unga. Syftet är att det ska tas fram en åldersanpassad vägledning och rekommendationer om digital medieanvändning bland barn och ungdomar. 

Vi är även med i Myndigheten för psykologiskt försvars samverkansråd som bland annat hanterar frågor rörande åtgärder mot desinformation.

Annars har vi kontinuerligt ett utbyte inom ett flertal europeiska organ gällande medieområdet och den utveckling som sker på marknaden. 

Vi koordinerar även det nationella aktörsnätverket MIK Sverige innehållande 24 aktörer. Syftet är att vi tillsammans kan utveckla kunskap, stärka kvaliteten och effektivisera arbetet inom MIK-området. Mediemyndigheten har också fått i uppdrag av regeringen i mars 2024 att genomföra en bred och långsiktigt hållbar nationell satsning på medie- och informationskunnighet. Syftet är att stärka individer som medvetna medieanvändare i en tid av snabb teknikutveckling. Satsningen ska öka samhällets motståndskraft mot desinformation och höja befolkningens kunskap om AI.

Varför är det relevant för folkbibliotekspersonal att ha kännedom om och hålla sig à jour med Mediemyndighetens uppdrag och arbete?

–Folkbiblioteken kan se Mediemyndigheten som en informationskälla och kunskapsstöd då Mediemyndigheten samlar och tillhandahåller data och analyser om medieanvändning och medievanor och medielandskapets utveckling. Denna information kan hjälpa bibliotekspersonalen att förstå hur olika grupper i samhället använder medier. 

Genom att ta del av Mediemyndighetens analyser och rapporter kan folkbiblioteken utveckla och anpassa sina program och aktiviteter för att främja mediekunnighet och digital kompetens bland biblioteksbesökarna. Detta är särskilt viktigt i en tid där informations- och medielandskapet förändras snabbt.

Mediemyndigheten kan även bidra till att stärka bibliotekens roll som demokratiska arenor. Folkbibliotek har en viktig funktion som neutrala och tillgängliga platser för informationssökning och lärande. Vi tänker att genom att använda och förmedla kunskap från Mediemyndigheten kan biblioteken ytterligare stärka sin roll som stöd för demokrati och medborgarnas möjligheter till kritiskt tänkande och informationskompetens.

Sammanfattningsvis kan vi alla – som arbetar för att stärka demokratin – tillsammans öka vår relevans och effektivitet som offentliga informationsresurser och bidra till medborgarnas mediekunnighet och även stödja ett lärande i en digital tid med många stora utmaningar. 

Tips till dig som folkbiblioteksanställd

Här följer tips på några relevanta material på Mediemyndigheten:

• Barn och unga samlar stöd, tips och pedagogiskt material om barn och ungas medievanor.
• Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005.
• Medieutveckling: Mediemyndigheten följer och analyserar medieutvecklingen utifrån flera perspektiv. Här kan du ladda ner och läsa rapporter om de förändringar som pågår med fokus på hur medierna regleras, hur de konsumeras, deras ekonomi och mångfalden av dem. 
• MIK Sveriges kunskapsbank: I MIK Sveriges kunskapsbank finns något för alla som vill stärka sin medie- och informationskunnighet. Här hittar du allt från forskningsrapporter till kompletta lektionspaket med lärarhandledningar – öppet och tillgängligt för alla att ta del av. MIK Sveriges kunskapsbank samlar material från en mängd verksamheter som arbetar för att stärka medie- och informationskunnighet, bland annat material från Digiteket. KB och Svensk biblioteksförening är med i MIK-nätverket. MIK Sveriges kunskapsbank drivs av Mediemyndigheten. Framledes är biblioteken centrala för att nå ut till befolkningen med Mediemyndighetens MIK-satsning.