Internetanvändning på bibliotek – policy, praktik och pedagogik.

Under 2019 har de regionala biblioteksverksamheterna haft möjligt att initiera Innovationsprojekt inom Digitalt först med användaren i fokus.
Det handlar om projekt som utvecklar en idé, tjänst, verksamhet eller metod som nyttjar digitaliseringens möjligheter eller förhåller sig till digitaliseringens utmaningar på ett nytt sätt.
Målet med Innovationsspåret är att stärka biblioteken genom ökad digital kompetens eller medie- och informationskunnighet hos bibliotekspersonal eller allmänhet. Innovationsprocessen är en utforskande ansats som ska leda till ett lärande som kan spridas till andra.

Skylt med texten "regler för internet"

Internetanvändning på bibliotek – policy, praktik och pedagogik

Vi lever i en tid där entusiasmen över nätets möjligheter i viss mån bytts ut mot en mer alarmistisk hållning; polariserad politisk diskussion, näthat och desinformation lyfter fram digitaliseringens avigsidor. Röster höjs för reglering av information på internet.

Hur ska biblioteken förhålla sig till de – möjligen motstridiga – krav som kommer från politiker, it-avdelningar, bibliotekens användare, lagstiftning och biblioteksideologiska policydokument?

Hur kan biblioteken vara en öppen och inkluderande plats där alla ska kunna samsas och trivas, utan att regler blir hindrande för den fria åsiktsbildningen? Och hur hanteras frågan i praktiken idag?

För att få mer kunskap detta har vi – de regionala biblioteksverksamheterna i Halland, Sörmland och Västra Götaland – sökt medel från innovationsspåret inom Digitalt först med användaren i fokus för ett projekt i två delar: forskarstudie och pedagogisk tillämpning.

 

Tillgång till internet på bibliotek

Folkbiblioteken erbjuder tillgång till nätet både genom publika datorer och – i de flesta kommuner – wifi. För många är detta bara ett av flera sätt att få tillgång till internet; man har bredband hemma, mobilt abonnemang och internettillgång på arbetsplatsen. Men för en del kan biblioteket vara den huvudsakliga stället för nätåtkomst och hur denna regleras kan då vara avgörande för studier och tillgång till kultur och samhällsinformation.

I bibliotekslagens ändamålsparagraf (§ 2) står: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.”

Den fria åsiktsbildningen brukar kopplas till åsiktsfrihet, yttrandefrihet och rätten till personlig integritet så som de kommer till uttryck i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

Artikel 19.

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet.

Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

 Artikel 12.

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

I den internationella bibliotekspolicysammanhang återspeglas dessa rättigheter i dokument som (bland andra) IFLA:s internetmanifest (2002), Glasgowdeklarationen om bibliotek, informationstjänster och intellektuell frihet (2002) (se Svensk Biblioteksförening: Bibliotekens internationella manifest) och IFLA Statement on Privacy in the Library Environment (2015).

Utifrån denna biblioteksideologiska kontext kan det förefalla klart att biblioteken bör erbjuda en ofiltrerad tillgång till internet, en tillgång där användarnas internetaccess vare sig begränsas eller övervakas. Så har t.ex. Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhetsfrågor (URV) rekommenderat att ”biblioteken inte ska använda Internetfilter, eftersom det kan ses som en begränsing av rätten till fri tillgång till information och kunskap”. De hävdar också att ”biblioteket ska värna sin oberoende ställning och användarnas integritet genom att inte kräva inloggning för användning av [de publika] datorerna”.

Men dessa tolkningar är inte helt okomplicerade i förhållande till lagstiftningen.

I ett beslut från 2003 uttalade Justitiekanslern (JK) att åtgärder som ett bibliotek vidtar för att begränsa möjligheten att söka efter hemsidor med pornografiskt innehåll med hjälp av bibliotekets datorterminaler inte strider mot bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) eller tryckfrihetsförordningen (TF). Det finns enligt JK ingen skyldighet för ett bibliotek att tillhandahålla internet utan begränsningar.

Under 2017 har dock Justietiombudsmannen (JO) i uppmärksammade domar (pdf) kritiserat bibliotek som nekat inköpsförslag på enbart värderingsmässiga grunder och hävdat att detta strider mot objektivitetsprincipen. Frågan kan då ställas om det är möjligt att förbjuda tillgång till vissa webbsidor enbart med hänvisning till att de strider mot kommunens värdegrund?

Skyddet för den enskildes integritet har stärkts i Offentlighets- och sekretesslagen, OSL där det finns ett avsnitt (kap. 40) som behandlar biblioteksverksamhet:

”3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning och för uppgift om en enskilds användning av informationsteknik, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.”

Formuleringen som rör ”en enskilds användning av informationsteknik” är ett tillägg som trädde i kraft 1 januari 2018. De internetsökningar som görs på biblioteket är således lika skyddade som uppgifter om lån och reservationer.

I förarbetena till lagändringen – Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) (pdf)  – står emellertid också:

”Det kan dock noteras att den föreslagna sekretessen inte utgör något hinder för biblioteket att även fortsättningsvis sätta upp regler för användningen av datorer eller för bibliotekets möjligheter att kontrollera efterlevnaden. Konsekvensen av den föreslagna sekretessen blir däremot att sekretessbelagda uppgifter inte får vidarebefordras till andra myndigheter eller enskilda om det inte finns någon tillämplig sekretessbrytande regel.”

Utifrån denna tolkning finns det alltså inget hinder – enligt OSL – för att reglera internetanvändningen och kontrollera efterlevnaden av dessa regler.

En komplex fråga således – men hur hanteras den i praktiken på biblioteken?

Tweet som visar en skämtsida som blockerats av internetfilter.

Skämtsidan Offentlig sektor-frisyren skulle knappast bedömas som pornografisk om den bedömdes av ett mänskligt öga, men kan trots det fastna i ett trubbigt innehållsfilter (troligen på grund av annat innehåll som publicerats på plattformen Tumblr).

Forskarstudie

Frågan om internetfiltrering på bibliotek var mycket diskuterad och föremål för flera studier inom biblioteks- och informationsvetenskap åren runt millennieskiftet, därefter tycks intresset ha mattats av.

På senare år har dock Niklas Elzén i sin magisteruppsats från 2011, Internetbegränsning på stadsbibliotek (pdf), riktat en enkätundersökning till 100 svenska stadsbibliotek för att kartlägga användningen av nätfilter och resonemangen runt dessa. Undersökningen gav 83 svar. Minst 19 av biblioteken i undersökningen hade ett filter installerat, huvudsakligen avsett att blockera tillgång till pornografi, rasism, våld och spel. Uppsatsen var dock avgränsad till att handla om de publika datorerna på biblioteken och ger därför inget svar på frågan om huruvida wifiaccess på biblioteken är reglerad på samma sätt.

Jenny Lenhammar och Lars Wikman kartlägger forskningen i en magisteruppsats från 2012, Etik och censur inom internetfiltrering – En forskningsöversikt (pdf) och Johannes Soldal diskuterar integritet och övervakning i magisteruppsatsen Lämna mig ifred. Digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek (pdf)  från 2016.

För att få kunskap om hur det ser ut idag kommer två forskare – Veronica Johansson och Maria Lindh – från Bibliotekshögskolan i Borås att under hösten 2019 kartlägga hur internetanvändning regleras på biblioteken i landets kommuner:

  • Vilka regler för internetanvändning finns på biblioteken?
  • Hur förhåller sig dessa till lagar och policydokument?
  • Är dessa regler begripligt beskrivna för användaren?
  • Hur kontrolleras efterlevnad: tekniska lösningar (innehållsfilter) eller lösningar som bygger på social kontroll?
  • Vem fattar besluten? Är biblioteket med i processen eller fattas beslut på annan kommunal nivå?
  • Hur hanteras målkonflikter?

Studien kommer att publiceras i februari 2020.

 

Pedagogisk tillämpning

När vi genom denna studie vet hur det ser ut i praktiken i landet och om hur de olika policydokumenten förhåller sig till olika lagkrav, då vill vi kunna tillämpa kunskaperna. Så när forskarna har lämnat sin rapport arbetar vi vidare i våra samverkande regioner. Målet är att projektet mot sommaren 2020 ska resultera i flera pedagogiska tillämpningar:

  • Best-practise-rekommendation: att hitta en hållning som förverkligar bibliotekslagens intentioner och ligger i linje med övriga lagkrav. Nåt att hålla sig i när en bibliotekschef ska navigera mellan krav som kommer från politiker, it-avdelningar, bibliotekens användare, lagstiftning och biblioteksideologiska policydokument.
  • Informationsmaterial: hur biblioteken på ett begripligt sätt kan kommunicera regler kring internetanvändning med låntagarna. Skulle det t.ex. gå att kombinera symboler i stil med Creative Commons för att beskriva regler och eventuella begränsningar? Kan ett sånt material också användas för bibliotekens övriga e-tjänster?
  • Underlag för nätbaserad kurs i Digiteket. Internetreglering berör för biblioteken centrala frågor som åsiktsfrihet, yttrandefrihet och rätten till personlig integritet. Forskarstudien och de praktiska tillämpningarna kan få större verkan genom att bilda bas för en kurs i Digiteket.

Den här artikeln blir således en försmak på en mer omfattande kurs i Digiteket framöver.

Kultur i Väst
Örjan Hellström
orjan.hellstrom@kulturivast.se

Regionbibliotek Halland
Åsa Holmberg Strand
Asa.Holmberg-Strand@regionhalland.se

Biblioteksutveckling Sörmland
Marika Alneng
Marika.Alneng@regionsormland.se