Internetanvändning på bibliotek – policy, praktik och pedagogik
Reglering av tillgång till information i form av till exempel så kallade porrfilter har varit en het fråga i skoldebatten de senaste åren. Andra stridsfrågor i samhällsdebatten handlar om sociala medier-företags ansvar. Vem ska vara gatekeepers? I en ny rapport kartläggs hur internetanvändning regleras och övervakas på bibliotek i landets kommuner.
Rapporten är ett led i projektet Internetanvändning på bibliotek – policy, praktik och pedagogik, som är ett samarbete mellan Förvaltningen för kulturutveckling, Kultur i Halland och Biblioteksutveckling Sörmland, och kommer att ligga till grund för fortsatta pedagogiska insatser. Projektet finansieras av Kungl. Biblioteket genom innovationsspåret inom Digitalt först med användaren i fokus.
Rapporten är skriven av Veronica Johansson & Maria Lindh från Högskolan i Borås med bidrag av jurist Jonas Holm.
I den beskrivs aktuella förutsättningar och strategier för tillhandahållande och användning av internet i svenska folkbibliotek och bygger på en nationellt heltäckande enkät till samtliga huvudbibliotek i svenska kommuner samt ett mindre antal intervjuer med tillhörande dokumentstudie.
Undersökningen har i synnerhet aktualiserats av två viktiga juridiska förändringar: inrättandet av GDPR, samt ett tillägg i offentlighets- och sekretesslagen om utökning av bibliotekssekretess till att även inkludera uppgifter om användares användning av informationsteknik.
Rapporten innehåller bidrag från jurist Jonas Holm som presenterar svar på specifika biblioteksjuridiska problem samt en övergripande juridisk kommentar till de svåra tolkningar och gränsdragningar som uppstår i mötet mellan bibliotekets verksamhet, uppdrag och reglerande lagstiftning avseende internetanvändning.
Undersökningens resultat visar att användningen av internetfilter förefaller ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren, och att biblioteken i relativt stor utsträckning är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om formerna för tillhandahållande av internet. Ungefär en tredjedel (32,9 %) av de 164 i studien deltagande biblioteken har någon form av filter på samtliga eller vissa av sina publika datorer. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet.
Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandlingär mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare.
Som slutsatser förordas i rapporten
- ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet
- ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor
- politisk lobbying från biblioteksrepresentanters sida för att säkra medvetenhet om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet, samt för upprättande av likvärdiga villkor för insyn och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor;
- ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg som synliggör struktur och villkor bakom internetrelaterade tjänster och verktyg för användare
- stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.
Vi på Digiteket rekommenderar rapporten varmt och vi kommer ha många anledningar till att återkomma till den och dess innehåll framöver. Det håller också på att produceras ett utbildningsmaterial kopplat till rapporten, håll ögonen öppna efter detta!
Skyddsvärden i vågskålen: Internetanvändning på folkbibliotek – ideologi, juridik och praktik (PDF)
Se gärna de relaterade kurserna på Digiteket som rapporten logiskt knyter an till.
