Gå direkt till innehållet

Inspireras vidare på Digiteket efter Biblioteksdagarna

Temat för Biblioteksdagarna 2023 var öppenhet – vilket speglade såväl program som innehåll i montrar och posters. Vi har här samlat kurser och artiklar som på olika sätt berör programpunkterna och medverkande utställare.

Vem i hela världen kan vi lita på?

Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet, föreläste om AI, källkritik och desinformation. Om detta finns en hel del matigt på Digiteket. Bland annat ett tema om AI, ett tema om prebunkning och en kurs för hur man kan undvika att bli lurad eller lura andra.

Thomas Nygren är inblandad i flera artiklar på Digiteket och har bland annat skrivit en artikel om bildning och utbildning emot desinformation. Nygren har också varit delaktig i skapandet av de europeiska riktlinjerna för hur man kan undervisa om desinformation. Digiteket har kort sammanfattat dessa i artikeln Nya riktlinjer för hur man kan undervisa om desinformation. Han har också varit inblandad i den svenska översättningen av spelet Bad News, som tränar ens förmåga att stå emot falsk information. Denna, och många andra spel relaterat till källkritik och digital kompetens finns samlat i artikeln Stärk din källkritiska förmåga genom att spela spel.

Du kan också filtrera med hjälp av taggar, till exempel MIK, AI och källkritik, där du bland annat hittar kursen Att navigera det digitala informationsflödet. Dessutom har vi samlat Mathias Cederholms MIK-utsikter i ett tema med samma namn.

Var redo! Alltid redo?

Lisa Mobrand, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar, diskuterade bibliotekens roll i krissituationer och del av totalförsvaret tillsammans med Eleonor Grenholm, Kungliga biblioteket, och Anders Eriksson, tillförordnad enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I artikeln Myndigheten för psykologiskt försvar: Att arbeta mot informationspåverkan intervjuas Lisa Mobrand om myndighetens arbete om hur biblioteken kan arbeta mot desinformation och informationspåverkan. Konkreta exempel på informationspåverkan i en folkbibliotekskontext hittar du i artikeln Genuscertifierade utlåningsmaskiner – att hantera negativ kritik på nätet och några exempel på hur lätt det är att luras, och hur lättlurade vi som människor är, kanske framförallt i en tid av krig och kris kan man läsa mer om i artikeln Det är enkelt att lura MiG – källkritik i uppförsbacke.

Europeiskt biblioteksarbete – vart är vi på väg?

Catharina Isberg, bibliotekschef i Lunds kommun och invald i IFLA Europe Regional Division och Rauha Maarno, direktör för kund- och samhällsrelationer på Tillgänglighetsbiblioteket Celia i Finland samt styrelseledamot i Eblida, pratade om vikten av internationellt bibliotekssamarbete. I en artikel om den globala delaplattformen Library Map of the World, som startade 2017 på initiativ av IFLA, kan du läsa om hur bibliotek där delar data och berättelser för att analysera, inspirera och synliggöra bibliotekens verksamhet globalt, bland annat när det gäller arbete med Agenda 2030 för hållbar utveckling. Library Map of the World – dela din berättelse om de globala målen

Politikens gränser – när gäller armlängds avstånd?

Hur stark är egentligen principen om armlängds avstånd och vad får lokala och nationella politiker egentligen besluta om? Det pratade Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys, Hanna Carlsson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet och medarbetare i projektet Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap och Helene Öberg, ordförande för Svensk biblioteksförening, om.  Kursen …Men det får man väl inte säga i det här jäkla landet!? Censur och yttrandefrihetens omfång har bland annat en lektion kring politisering av bibliotekens verksamhet. I artikeln Är MIK-arbete förenligt med bibliotekets uppdrag att främja fri åsiktsbildning? ställs frågan om bibliotekens lagstadgade uppdrag att att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning alltid går att förena med MIK-arbete.

Bild på bokhyllor och fåtöljer och ett stort rutnät av fönster som vätter ut mot en park med gröna träd och buskar.
Linköpings bibliotek

Öppenhet – bibliotekens främsta konkurrensmedel

I ett samtal mellan Marie Sääf, bibliotekschef på Linköpings stadsbibliotek, Victor Johansson från Begripsam, Jenny Karlsson, arkitekt från Moment arkitekter och Jan Holmbom, som utrett framtidens mobila biblioteksverksamhet i bland annat Linköping, berättar och diskuterar de sitt arbete med öppenhet och ökad tillgänglighet innanför och utanför biblioteksrummet. I artikeln Är bibliotek verkligen tillgängligt för alla? berättar Simrishamns bibliotek om sitt tillgänglighetsarbete.

DigiMaker 

Linköpings Universitetsbibliotek berättade om sitt makerspace med fokus på såväl analoga som digitala metoder: DigiMaker. I kursen Makerspace på bibliotek får du kunskap om vad ett makerspace är. Kursen ger också exempel på olika argument för hur ett makerspace kan vara ett verktyg för bibliotek att nå sina verksamhetsmål. I artikeln Götaverkstan – ett makerspace för skapande delaktighet berättar Tobias Rönnertz på Götaverkstan om sitt och sina kollegors arbete med verksamheten, dess syfte och hur den är organiserad på Göteborgs stadsbibliotek.

Öppen vetenskap – en ny roll för biblioteken? 

Johanna Nählinder, som är docent och forskningsstödskoordinator vid Linköpings universitetsbibliotek, pratade om vad öppen vetenskap är och framförallt vilken roll bibliotek kan spela i att hjälpa sina användare att dra nytta av öppen vetenskap.  I artikeln Öppen tillgång och öppen vetenskap – En introduktion berättar Kungliga Biblioteket (KB) om deras uppdrag och arbete med detta i olika korta informationsfilmer. En medarbetare på KB har även en skrivit en artikel på Digiteket om KB-rapporten Öppna lärresurser – en kartläggning och analys.

Den förbjudna litteraturen

Varför förbjuds litteratur och vilka böcker är det som censureras, förbjudits eller bannlysts i Sverige och resten av världen? Hur kan biblioteken arbeta med böcker som är förbjudna runt om i världen? Utifrån vågen av bokförbud i skolor och bibliotek över hela USA diskuterade Nadine Farid Johnson, chef för PEN America Washington och Free Expression Programs, och Jens Zingmark från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö om yttrandefrihet och censur i böckernas värld. I artikeln Dawit Isaak-biblioteket boktipsar delar Jens Zingmark och hans kollega Ulrika Ahlberg med sig av tips på böcker som på olika sätt har koppling till kriget i Ukraina.

Inkludera mera – så väcker vi nyfikenheten för vetenskap​

Databasen Queerlit är en databas för skönlitteratur med HBTQI-tematik och en tesaurus med nya ämnesord för att beskriva den skönlitteratur som tar upp samkönat begär/praktik eller överskridanden av binära könsnormer. Projektet med att ta fram databasen är helt unikt både nationellt och internationellt vad gäller samarbete mellan forskare och bibliotekarier för att tillgängliggöra skönlitteratur. Siska Humlesjö, projektassistent vid Queerlit och systembibliotekarie, berättade mer om projektet. I artikeln Queerlit – en databas för skönlitteratur med hbtq-tematik finns en introduktion till projektet.

Inte bara UX – hur öppna är vi för användarnas idéer?

Elsa Waldensten från Linköpings universitetsbiblioteks UX-grupp, Malene Jensen från Världslitteraturhuset Göteborg samt tidigare anställd på  Kiruna stadsbibliotek och Klara Önnerfält, skolbibliotekarie på gymnasieskolan Spyken i Lund, berättade om sina erfarenheter av att systematiskt arbeta med användarinflytande. Allt som rör UX på Digiteket hittar du med hjälp av just taggen UX. I artikeln Läsfrämjande i rummet får du följa arbetet med att skapa Kirunas nya stadsbibliotek. Malene Jensen nämnde även under samtalet att man kan läsa om Kirunas Mysterieklubb i artikeln En biblioteksvärld full av agenter, spioner, magiker och detektiver, som handlar om interaktiva äventyr runt om i Sverige.

Lämna det inte till proffsen! Arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt är en lagsport

Stephen Wyber, chef för policy och påverkan på IFLA, pratade om vad arbetet för en mer användarvänlig upphovsrätt kan innebära och varför biblioteken inte ska vara rädda för att engagera sig i frågan. På Digiteket finns mycket matnyttigt om upphovsrätt, du hittar allt om du i sökfunktionen filtrerar på taggen upphovsrätt.

Digiteketmaterial kopplat till medverkande utställare

Biblioteket Play

Biblioteket Play – Stockholm samlar all streaming på samma ställe

Kulturrådet

Bland annat artiklar om Läsfrämjandelyft för folkbibliotek, kommande vetenskapliga lärresurser på Digiteket, vägledning för kollegialt lärande och om rapporten Nuläge om barns och ungas läsning.

Legimus

Legimus – så funkar det
Ett nytt och förbättrat Legimus

Region Sörmland

Artiklar och kurser om Region Sörmlands arbete med Wikipedia finns samlade under temat Wikipedia.

Region Östergötland

MIK-jam – En kreativ metod för verksamhetsutveckling: Tre praktiska exempel
Enkla äventyr i biblioteksmiljö
Götabiblioteken hjälper dig att tänka säkert på internet
Tänk säkert på östgötska
Unga och bibliotek – En fortbildning för ungdomsbibliotekarier

Världens bibliotek

Lär känna Världens bibliotek

Kommentarer

Eleonor

Snyggt sammanställt! Visar verkligen Digitekets innehållsmässiga bredd.

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.