Hämndporr, drev och mobbning: Yttrandefrihetens gränser på nätet

Vad säger lagstiftningen? Får man fotografera någon som duschar när hen inte märker det? Är det någon skillnad om hen skulle upptäcka det? Får man skriva att man önskar att någon ska dö på sociala medier? Vilka är egentligen yttrandefrihetens gränser på nätet?

Organisationen Brottsofferjouren genomförde under en vecka digitala morgonprogram under tema Fokus Brottsoffer tillsammans med Studieförbundet Sensus. Under måndagen medverkade Mårten Schultz som är professor i civilrätt samt grundare av Institutet för Juridik och Internet. Hans föreläsning handlade om lagstiftningen som reglerar olika typer av kränkningar och övergrepp på nätet och förklarar pedagogiskt och förtjänstfullt den för en lekman rätt snåriga lagstiftningen. Utöver att titta på föreläsningen kan man också välja att läsa en sammanställning nedan där det mesta av föreläsningen sammanfattas. Ha i åtanke att texten är förkortad och anpassad från talspråk till åtminstone lite mer av textspråkskaraktär. Eventuella felaktigheter eller märkligheter i texten är med säkerhet att skylla på artikelförfattaren som klantat sig under redigeringen. 

Glädjande är att Mårten i videon nämner att han är på gång med en bok i ämnet. Något som är väl efterlängtat av oss lekmän. 

Eftersom en del autentiska situationer och rättsfall refereras så förekommer det en del fula ord och obehagliga uttalanden i texten. Det finns en poäng att ligga så nära verkligheten som möjligt och nyanser är därför viktiga. Det är mer binärt när det handlar om till exempel misshandel. När det är fråga om förtal och dylikt spelar detaljer en viktig roll. 

Svårigheter och regeltaxonomi

När det handlar om lagar och regler på internet så är det inte bara straffrätt som är relevant utan det finns också andra regelverk att ta hänsyn till. Får Twitter slänga ut Trump? I det fallet är det till exempel en fråga om avtalsrätt som måste tolkas. 

Regeltaxonomi

Det finns ett antal viktiga regelverk som påverkar hur och vad man får säga och som på olika sätt handlar om yttrandefrihet, informationsfrihet, tryckfrihet, pressfrihet och religionsfrihet.

  • Regler i internationell/EU-rätt (GDPR)
  • Regler i implementerad internationell rätt. Europakommissionen  och de  mänskliga fri- och rättigheter. Utifrån dessa kunde pastor Åke Green åberopa religionsfrihet och bli friad från sitt uttalande om homosexuella som cancersvulst. 
  • Regler i allmän konstitutionell rätt. Grundlagsregleringen i TF och YGL är framförallt relevanta inom ramen för traditionell media eller om man innehar utgivningsbevis. Sverige kan sägas ha världens starkaste skydd för yttrandefriheten. Dessa gäller inte för uttalanden i sociala medier eller i det fysiska rummet överlag utan då är det vanlig straffrätt som gäller.
  • Straffrättsliga skyddet (Brottsbalken) 
  • Civilrättsliga skyddet: Till exempel ansvarsrätt, att någon kan utkräva ansvar från någon annan på egen hand. I straffrätten är det åklagare som hanterar åtal medan det i civilrätt är den enskilde själv som begär skadestånd i civilrättsliga tvister. 
  • Samspelet lag-etik: Det pressetiska systemet med Pressens Opinionsnämnd (PON) och Allmänhetens pressombudsman (PO)PO/PON syftar till att upprätthålla pressetiken. Här kan också den självständiga tillsynsorganisationen Facebook Oversight Board nämnas som prövar anmälningar om Facebook handlar fel. Hit har till exempel Facebook hänskjutit frågan om det var rätt att kicka ut Donald Trump från plattformen. 
  • Granskningsnämnden: RO

Vad säger reglerna? Är detta förbjudet? 

Exemplen nedan är alla mer eller mindre autentiska  fall.

  • Att fotografera någon som duschar när a) hon inte märker det, eller b) hon upptäcker det?
  • Att sprida smygtagna bilder på någon som duschar?
  • Att med teleobjektiv fotografera in under kjolen på en tjej som sitter i en trappa och vars underkläder kommit på sniskan?

Eller det här:

  • Att skicka dickpics?
  • Att skriva i kommentarsfältet på en blogg: “Du är så jävla värdelös att du lika gärna bara kan dö. Varför tar du inte livet av dig?”
  • Skriva offentligt: “Det är feminister som du som förtjänar att få en kniv uppkörd i fittan”. Är det lagligt att skriva det i ett offentligt forum? Citatet ovan riktades mot journalisten Irena Pozar.

Inskränkningar i yttrandefriheten

Nedan är de viktigaste exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. 

Olaga hot

Olaga hot är att uttrycka sig på så sätt att någon upplever att hen kan utsättas för våldsamheter, misshandel eller brott. Olaga hot kan också gälla en närstående: “Jag ska slå ihjäl din son om du inte slutar skriva på det här sättet”. Även indirekta eller implicita hot kan vara olaga hot: “Jag vet var du bor” kan under vissa omständigheter vara olaga hot. 

Ofredande

Ofredande är en sorts slasktrattsparagraf som fångar in fridskränkningar som inte är alltför allvarliga. I praxis kan det vara saker som att man bankar länge på någons dörr, beställer hem pornografi till någon, ringer väldigt många gånger på natten, och så vidare. Flera sådana situationer har prövats och historiskt har det gällt fysiska kränkningar. I digitala sammanhang är det dock svårare. Mannen som hotade Irena Pozar åtalades för just ofredande. 

Förtal

Förtalsregeln har dragit ett tungt lass vad gäller kränkningar på internet. Förtal är det när du pekar ut någon som brottslig eller klandervärd och det leder till andras missaktning av den utpekade personen. Förtalsregeln har använts av många efter #metoo mot kvinnor som pekat ut/anklagat män i sociala medier för att ha begått sexuella övergrepp mot dem. Påståenden som i flera fall ansetts vara förtal i lagens mening och personer dömts . 

Man kan förtala utan att vara upphovsperson till uppgiften. Det finns flera fall där personer har dömts för att ha spridit vidare andras inlägg i sociala medier. Det är själva spridningen som är ansvarsgrundande, inte att man är upphovsman till påståendet. Att bara dela en Facebookstatus som utgör förtal kan alltså vara förtal. 

Även sanna uppgifter kan vara förtal. Att sprida en brottmålsdom på Facebook kan i sig vara förtal. Detta kan tyckas märkligt då alla kan vända sig till domstol och med stöd av offentlighetsprincipen begära ut domslut, men det är själva spridningen som anses kränka människors ära. Man ska vara försiktig med att dela påståenden om andras brott på sociala medier. 

Förolämpning 

Förolämpning påminner om förtalsbrottet men man riktar sig direkt mot den person man uttalar sig om eller baktalar. Förtal tar sikte på att omgivningen tycker sämre om den utpekade medan förolämpning handlar om den tilltalades självkänsla. Ett rasistiskt tillmäle man skriker i ansiktet på en person kan till exempel vara en förolämpning. I det fallet kan det också vara andra brott.

Sexuellt ofredande

Lagen  tar sikte på kränkningar av den sexuella integriteten. Detta är ett av de lindrigaste sexualbrotten. Ett exempel på sexuellt ofredande är tafsande . Digitala kränkningar kan räknas som sexuellt ofredande men det har varit svårt att tillämpa lagen.  

Barnpornografibrott 

Lagstiftningen syftar till att skydda barn från att skildras i sexuella sammanhang. Den här paragrafen kriminaliserar inte bara spridning av barnpornografi utan också innehav och konsumtion. I teorin innefattar också brottet fiktiva barn. I det så kallade Mangafallet friades till slut den åtalade mannen som innehaft ett antal tecknade bilder på barn i sexuella sammanhang. Lagstiftarnas uppfattning var att även fiktioner där barn grafiskt skildrades på ett sexuellt sätt kunde vara en kränkning mot barn som kategori. Det är inte för att informationen återspeglar en kränkning av ett verkligt barn utan det är barn som grupp som blir utsatta för en sexuell kränkning av spridandet av bilder och filmer, även om de är fiktiva. 

Olaga våldsskildring

Detta är ett lite bortglömt brott. När det fanns en aktiv filmcensur i Sverige tillämpades denna lag.  Ännu idag kan det dock vara olagligt att sprida en film på till exempel Twitter som innehåller våld. För att man ska kunna använda lagen ska det ska handla om ett kraftigt utdraget våld mot människor, men det kan i vissa fall också handla om djur. Just nu pågår ett mål  som handlar om spridandet av en halshuggningsfilm där två skandinaver halshöggs av terrorister i ett nordafrikanskt land. Frågan är om spridning av den här typen av filmer kan utgöra olaga våldsskildring. Lagen tillämpas sällan och åtal är ovanliga. 

Hets mot folkgrupp (förkortat HMF) 

Hets mot folkgrupp innebär att uttala sig missaktande om en eller flera folkgrupper eller kategorier av människor definierade utifrån sexuell läggning eller könsidentitet . Lagen omfattar också kategorier av människor definierade utifrån etnisk tillhörighet och religionstillhörighet. Ett vanligt missförstånd bottnar i namnet på lagen. Lagen täcker fler kategorier av människor än vår vardagliga uppfattning av “folkgrupp”. . Namnet är bara en förkortning över vad den egentligen täcker.

Uppvigling

Donald Trump misstänks nu för uppvigling. Han har genom bland annat sitt twittrande fått andra att sätta sig upp mot ordningsmakten. Jag ser vissa likheter med Göteborgskravallerna där det blev ett flertal åtal mot några som hade en funktion som sambandscentral. 

Upphovsrättsbrott

Upphovsrättslagstiftningen begränsar vad du får säga genom att andra kan ha rätten till det uttryck du vill använda, till exempel en bild eller en film.

Kompletteras av “nya” brott:

Kränkande fotografering 

Denna lag tillkom för några år sedan. Ett exempel är det så kallade Vetekattenfallet. Vetekatten är ett klassiskt konditori i Stockholm som gör några av Sveriges bästa semlor. En man installerade  en webbkamera inuti damernas toalettstol, själv satt han och fikade på samma kafé och följde sändningen direkt från toaletten. Polisen tillkallades när det uppdagades men när detta inträffade för cirka tio år sedan var det inget lagbrott. Sådana handlingar, som att fotografera människor i smyg på toaletten, i duschen, under vissa omständigheter i omklädningsrum eller i sovrum, är numera kriminaliserat. 

Olaga identitetsanvändning 

Olaga identitetsanvändning innebär att man använder sig av en annan persons uppgifter, som till exempel bild och namn och utger sig för att vara den personen

Olaga integritetsintrång 

Olaga integritetsintrång tar sikte på det som i vissa sammanhang kallas hämndporr, vilket egentligen är ett dåligt uttryck då det sällan handlar om varken hämnd eller porr. Begreppet hänvisar till spridandet av bilder eller filmer av personer i sexuella eller nakna situationer i syfte att kränka. Typfallet är en man som har en sexfilm på sin före detta partner och lägger ut den på nätet. Det här är en obehaglig form av subkultur och det finns sidor på nätet som enbart ägnar sig åt att sprida bilder eller filmer på människor i särskilt integritetskänsliga situationer. Lagen kan gälla också andra situationer än sexuella. Det kan handla om att någon utsätts för misshandel eller annat brott eller drabbas av akut sjukdom eller olycksfall. 

Men vem ansvarar?

Ansvar för egna yttranden

I första hand ansvarar man för sin egna yttrande. Om jag skriver på sociala medier att “Anders är en tjuv” så skulle det kunna vara förtal och då ansvarar jag för det. 

Ansvar för andras yttrande 1: Delningar

Om Anna som är med och sköter tekniken idag och sedan delar mitt uttalande om Anders med sina tusen Facebookvänner så kan Anna hållas ansvarig för delandet. Det är spridningen som gör brottet, inte att vara först med uttalandet. 

Ansvar för andras yttrande 2: Utgivare

I traditionella medier som tidningar, tv och radio så är det en ansvarig utgivare som har allt ansvar. Då är det den namngivna utgivaren som tar hela smällen om någon på tidningen skriver något brottsligt. Det kan ju kännas betryggande för den som jobbar som journalist på till exempel Svenska Dagbladet. 

Ansvar för andras yttrande 3: BBS-lagen

Utgivareansvaret gäller i allmänhet inte i sociala medier men där finns annan lagstiftning som i vissa fall kan tillämpas. Den här kom 1998 och heter lagen om elektroniska anslagstavlor, men kallas för BBS-lagen. Man kan notera att den tillkom under internets första år. Jag tror att det hade varit svårare att skapa den senare.  BBS-lagen tar sikte på den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla. Vad är då det? Ja, det kan till exempel vara ett diskussionsforum eller ett kommentarsfält. Där kan innehavaren, en moderator eller  en organisatör ha ett ansvar för andras yttrande och ha en skyldighet att ta bort dem. Men bara i vissa fall om det gäller brott mot upphovsrättslagen, barnpornografibrott, uppvigling och olaga integritetsintrång. Däremot inte vid förtal. Jag har aldrig som innehavare av juridikpoddens Facebookgrupp någon skyldighet att ta bort andras förtal. Jag försöker göra det ändå för att det är otrevligt att ha det där, men det är inget brott av mig att inte ta bort sådana uttalanden. Om det däremot är bilder, som inte får spridas på grund av upphovsrättslagstiftningen, kan jag ha en skyldighet att ta bort dem. 

Barns ansvar

Barn är inte straffmyndiga och kan inte åtalas om de är under 15. De kan dock hållas civilrättsligt ansvariga. Man kan stämma en 10-åring som mobbat sin kompis på instagram. Det här är lite okänt, men det förekommer. 

Föräldrars ansvar

I civilrätten har föräldrar ett strängt ansvar. Om någon har en 12-åring hemma som förtalar någon annan då har föräldrarna ett skadeståndsansvar oavsett delaktighet i förtalet. 

Arbetsgivares ansvar

Ibland har också arbetsgivare och skola ansvar. 

Skolans ansvar

Om kopplingen till skolan anses tillräckligt stark gäller ansvar för skolans huvudmän även utanför skolans direkta miljö. Detta visade sig vara fallet i det så kallade Lundsbergsmålet. Under en nollning efter skoltid skadades ett barn på ett elevhem (som hör till skolan).  Det här ansågs omfattas av skolans ansvar. Arbetsgivarens ansvar kan också utsträckas till kränkningar i sociala medier som har koppling till skolan. 

 

Åter till våra frågor!

Att fotografera någon som duschar när a) hon inte märker det, eller b) hon upptäcker det?

Detta kriminaliserades ganska nyligen.  Den som ägnar sig åt hemlig fotografering av någon som duschar och samtidigt blir upptäckt gör sig sannolikt skyldig till sexuellt ofredande.  Då faller det inte under kränkande fotografering som bara tar sikte på smygfotografering. Här har det i vissa fall uppkommit ett glapp när killar i några fall har filmat varandra i duschen och det upptäcks och det således inte är smygfotografering. Det har inte heller ansetts omfattas av ofredandebrottet. Det har då varit lagligt. 

Att sprida smygtagna bilder på någon som duschar.

Detta kan numera vara olaga integritetsintrång sedan några år tillbaka. Det kan möjligen i vissa fall vara förtal också. 

Att med teleobjektiv fotografera in under kjolen på en tjej som sitter i en trappa.

Detta är inte brottsligt. För fyra fem år sedan var ett fall uppe i Högsta domstolen som gällde en man i Stockholms tunnelbana som i en rulltrappa på T-centralen stoppade in sin mobilkamera under kjolen på tjejen som stod ovanför och fotograferade. Det ansågs utgöra sexuellt ofredande men domstolen betonade särskilt att ofredandet berodde på att handlingen var så nära kroppen men att däremot zooma in någon eller någons kroppsdel är inte brottsligt. 

Frågor av det här slaget dyker upp varje sommar när tjejer/kvinnor/flickor klagar på att män kommer fram och fotar och filmar när de ligger och solar och kanske är lättklädda som man gärna är om man är på stranden. Detta är alltså överlag tillåtet. 

Att skicka dickpics?

Här spretar praxis och ibland betraktas det som sexuellt ofredande och ibland betraktas det som saker som “man får tåla”. 

Att skriva i kommentarsfältet på en blogg: “Du är så jävla värdelös att du lika gärna bara kan dö. Varför tar du inte livet av dig?”

Detta är idag lagligt. 

Skriva offentligt: “Det är feminister som du som förtjänar att få en kniv uppkörd i fittan”

Mannen dömdes i tingsrätten men friades från ofredande i hovrätten. Hovrätten ansåg att yttrandefriheten gick före.

Framtiden

Lagstiftning

Det finns ett lagförslag som kriminaliserar självmordshetsande. Annars är det inte så mycket som tar sikte på den här typen av digitala kränkningar som jag pratat om. 

EU:s privacy act

EU skruvar åt tumskruvarna ordentligt på de sociala medieföretagen i några nya rättsakter som är på gång. Bland annat kommer man avkräva större ansvar att moderera plattformarna. EU har nu börjat visa ett större intresse för hur väl företagen följer sina egna regelverk. . Särskilt intresse visar man för hatbrott och här görs det olika undersökningar varje år för att kontrollera om företagen sköter sig. Här är det egentligen konsumenträtten som ligger i botten. 

Liknande initiativ som tidigare nämnda Facebook oversight board har tagits av Google.

Vad kan man göra om något händer?

Det finns ingen universallösning: allt bör nog inte polisanmälas, men beroende på omständigheterna kan ur ett rättsligt perspektiv följande göras:

Brottsförebyggande rådet gjorde en undersökning för några år sedan och gick igenom alla anmälningar rörande brott på internet under en viss period. Undersökningen visade att i mer än 96 procent av fallen så skedde ingenting hos de rättsvårdande myndigheterna. Mindre än 4 procent ledde till förundersökning. Man kan dra en del kontroversiella slutsatser av detta. Till exempel kan man fråga sig om det är rationellt att anmäla alla brott eftersom det sänder farliga signaler, som att brott inte bestraffas, att det är fritt fram. . Enligt min uppfattning.

Man ska vara medveten om den här statistiken tycker jag, även om det är deppigt. 

Det här är min lista på saker man bör göra, om man vill göra något:

    1. Säkra bevisning. Skärmdumpa och spara ner information. Låt någon extern titta/lyssna på det. Denna person kan i så fall höras under ed om det blir en rättegång 
    2. Abuseanmäla. Använd de olika plattformarnas abuseanmälanfunktion.
    3. Polisanmäla.
    4. Väcka talan.  Om polisen inte visar intresse kan man väcka talan med eller utan advokat. . Man kan också mot en låg kostnad   anlita Familjens Jurist som alla fackförbund är anslutna till. 
    5. Anmäla till skolan. Om det finns en koppling till skolan.
    6. Anmäla till Huvudmannen och därefter skolinspektionen. Om inte skolan agerar kan man gå vidare. Man kan också vända sig till Barn- och elevombudsmannen som agerar mot kränkningar.

En poäng med att polisanmäla kan dock vara att händelserna kan komma att påverka lagstiftningen framöver. En annan kan vara att det påverkar statistiken. Från BRÅs håll framhåller man till exempel vikten av polisanmälningar. En polisanmälning kan också påverka ens rätt att få ersättning från försäkringsbolag eller motsvarande.

Avslutning

Det är ett svåröverskådligt regelverk! Det är svårt att veta om yttrandefriheten är så omfattande att jag får acceptera det som gör mig ledsen? 

Det finns många olika typer av kränkningar. De som jag engageras mest av är inte anklagelser från okända twitterkonton om att jag i min doktorsavhandling skulle ha snott resultat . Det kan jag tåla som halvoffentlig person utan det är när 10 000 pseudonymkonton jagar bort en ung kvinna ur offentligheten med sexuella kränkningar som gör henne så livrädd att  hon måste flytta.

Dessutom så kan det finnas demokratiskadliga effekter av det här som är särskilt allvarliga när man går på journalister just för att de är journalister eller politiker just för att de är politiker. Man skrämmer bort människor som har viktiga funktioner i Sverige, som att hantera demokratin eller rättsstaten. 

Digiteket lär ha anledning att återkomma i frågan och ser fram emot Mårtens bok i ämnet!