Götaverkstan – ett makerspace för skapande delaktighet

Götaverkstans målgrupp och verksamhet

Götaverkstan är indelad i två olika verksamhetsytor. Dels finns det en stor workshopyta där jag och mina kollegor anordnar egna workshops som till exempel olika konsthantverksträffar och dels finns det tre mediarum i form av ett poddrum, ett musikrum och ett bildskaparrum.

Målgruppen för verksamheten är vuxna då vi har sett att det saknas kreativa mötesplatser för just den målgruppen. Det anordnas mycket för barn och ungdomar men väldigt lite för just vuxna, så det var en målgrupp som var påtänkt redan när Götaverkstan befann sig i projektstadiet. Många av våra olika workshops blir vuxenorienterade i sina uttryck. Till exempel arrangerade vi nyligen en shibori-workshop, som är en japansk batikteknik där man färgar tyg. 

Vi har också  genomfört blocktrycksworkshoppar där man skapar olika mönster som man sedan trycker på tyg eller papper. Inför jul hade vi himmeli-workshops, vilket är en teknik där man binder vass eller sugrör till olika geometriska figurer och som man sedan kan hänga upp. Min kollega Mathilda Franzén håller i majoriteten av de här tematiska workshopparna. 

Götaverkstan på Göteborgs stadsbibliotek

Götaverkstan är belägen på Göteborgs stadsbiblioteks nedre plan. Detta var tidigare en ganska otrygg plats som rymde toaletter och kapprum. Det togs ett beslut att man skulle bygga bort problemen genom att placera något kreativt där, vilket blev Götaverkstan. 

Vi som har hand om projektet tillhör den publika enheten Vuxna och äldre på stadsbiblioteket, som är de som framför allt har hand om innehållet och bemanningen i huset.

Götaverkstan har funnits ett tag men på grund av pandemin var verksamheten vilande så vi hade en återinvigning av ytan förra året. Vi fick genom detta lite extra medel att jobba med för att få hit folk och locka folk tillbaka till biblioteket. Utbudet av programpunkter förra året ger därför kanske inte en helt rättvis bild för hur det kommer se ut framöver. 

Tanken med makerspace är att det är en kunskapsdelande verksamhet med ett fokus på användarinflytande, vilket vi försöker jobba med på olika sätt. Vi har föreningsaktiviteter där vi bjuder in folk att använda ytan gratis under premissen att det ska vara öppet för alla och avgiftsfritt för deltagarna. Föreningen får då låna lokalen och en förrådsplats för alla fina arbeten och verk som skapas så att man inte behöver ta med dem fram och tillbaka. Ytan blir som deras egen för en stund.

Bemanning och ansvar

Vi är tre stycken som jobbar med Götaverkstan men det finns ingen fastslagen procentdel i våra tjänster i hur mycket tid som ska vigas åt det arbetet. Det är en förhållandevis liten del av tjänsten som vi hinner lägga på den. Jag är bibliotekarie och de andra två är bibliotekarie respektive biblioteksassistent. Vi har alla lite olika bakgrund. Innan jag blev bibliotekarie var jag i filmvärlden och arbetade med filmljud i elva år. Min kollega Mathilda har många olika konstutbildningar i bagaget och håller i de flesta workshopparna och Björn Ericson som arbetar med introduktionskurserna tillsammans med mig har jobbat med liknande aktiviteter på sin förra arbetsplats. Vi kommer från olika håll och har med oss olika verktyg i bagaget att använda oss av i verkstan.

När vi inte bemannar biblioteket då sköter vi alla uppgifter på Götaverkstan, som planering, nätverkande, föreningskontakter och så vidare. Det flyter ihop med det “ordinarie” biblioteksarbetet. Vi har pass i och håller i öppen verkstad en gång i veckan, genomför introduktionskurser och bedriver skapandeverksamhet. Björn och jag delar dessutom en helg i månaden där vi har öppen verkstad och introduktionskurser. Det är dock ganska få timmar som verkstaden är bemannad, annars är det antingen föreningar som bedriver verksamhet, någon som sitter och syr i lokalen eller ingen aktivitet alls utöver det användardrivna användandet av mediarummen.

Samarbete, samverkan och programverksamhet

Vi försöker ha ett hållbarhetsfokus på mycket av det vi gör och det avspeglar sig till exempel i våra föreningssamarbeten i workshopytan. Till exempel är Naturskyddsföreningen här en gång i månaden och håller i workshopen Förläng livet på dina kläder där man kan komma och lära sig att lappa och laga eller modifiera och sy om sina plagg.

Vi har också ett stickcafé tillsammans med en förening som heter Koldbath som är en grupp kvinnor som inte har svenska som modersmål men som matchas ihop med äldre svenska kvinnor som har stickning och handarbete i ryggraden. De har kanske inte värdesatt sina hantverkskunskaper utan tänkt att det är något man bara har. Sedan finns det de som värdesätter denna kunskap och vill lära sig. I mötet har det då blivit ett hantverksmöte där stickning kombineras med språkträffar. Det har blivit naturliga, trygga och fina möten.

Förra året hade vi totalt 280 programpunkter i verkstan men då är en väldigt stor del av det introduktionskurser. Faktiska programaktiviteter står för kanske hälften av det och då är mycket av det olika föreningsaktiviteter.

Vi håller också återkommande broderiworkshops. Vi deltog i ett projekt här i Göteborg som kallades för biblioteksguider som fångade upp personer som var nyanlända och som hade ett intresse av att arbeta på bibliotek. Detta var ett projekt från bibliotekshögskolan i Borås där personerna även fick genomföra en kortare biblioteksutbildning på bibliotekshögskolan. Efter det så jobbar många av dem ute i verksamheterna i Göteborg. Det var många med lärarbakgrund och en som var här på stadsbiblioteket var helt fantastisk på att brodera. Hon började anordna workshops här i Götaverkstan som en del i hennes anställning förutom att jobba i biblioteket. Hon har fortsatt att leda olika workshops här hos oss.

Vi vill gärna samarbeta med övriga skaparverksamheter runt om i Sverige nationellt, men vi har ännu inte nått dit. Att kunna åka på olika studiebesök och se hur andra gör och få dela kunskaper och erfarenheter med andra verksamheter är värdefullt.

Öppen verkstad och egen verksamhet

Utöver samarbete med externa aktörer bedriver vi egna aktiviteter som tematiska workshops. Två till tre gånger i veckan bjuder vi in till det vi kallar öppen verkstad och då ställer vi fram allt konstmaterial, och folk kan komma hit och skapa eget och träffa andra kreativa människor.

Under bibliotekets öppettider kan man alltid låna symaskiner men då krävs det att man vet hur de ska användas. Symaskinerna lånas i informationsdiskarna. Vi har vanliga symaskiner och overlockmaskiner. Det är väldigt, väldigt populärt och informationen om det har spridits via word-to-mouth. Man hämtar ut symaskinen i Götaverkstan och sitter där och syr. 

Götaverkstans mediarum

Utöver workshopverksamheten så har vi tre stycken mediarum: en poddstudio, ett musikrum och ett rum för digitalt bildskapande. För att få tillgång till de här tre rummen måste man vara 18 år, gå en introduktionskurs och skriva ett avtal med oss. Jag och min kollega Björn håller i introduktionskurserna som varar ungefär 45 minuter. De är en-till-en-kurser, så vi kan lägga introduktionen på den nivå som den vi möter befinner sig på. Vi vill inte att deltagarnas kunskapsnivå ska hindra användandet av rummen. Poddrummet är till exempel ganska tekniktungt och man kan ha världens grymmaste poddidé men inte ha rört en mikrofon i hela sitt liv. Då måste vi kunna anpassa introduktionskursen efter den personen. Vi har därför inga gruppintroduktioner.

Vi håller i fyra lektionstillfällen i veckan och en hel lördag i månaden. De är alltid fullbokade och ibland är det så att man får vänta en månad från det att man anmält sig till att man får introduktionen. Intresset är väldigt stort för att få tillgång till rummen. Efter introduktionen har rummen blivit som en användardriven verksamhet, vi har inte så mycket med användningen av rummen att göra efter avslutad kurs.

Det är en rolig verksamhet som också är ganska fri. I och med att upplägget är att vi bara träffar deltagarna vid introduktionskurserna och vi inte har möjlighet att hjälpa och handleda dem när de väl är här så får de vara innehållsmässigt allomfattande. För att stötta deltagarna har jag skapat långa guider med bildstöd så man ska kunna få hjälp. Det är mycket sådana resurser som måste skapas eftersom vi inte alltid finns tillgängliga i rummet. Skaffar vi en ny pryl så behöver vi uppdatera allt.

Poddrummet

Poddstudion innehåller fyra mikrofoner, en mixer och en dator så att man även kan sitta och klippa sina poddar. Vi har fyra Røde PodMic kopplade till en RødeCaster Pro som är en mixer, inspelningsapparat och ljudkort i ett. En fiffig apparat som även gör att det är enkelt att ha med personer på länk i sin podd om de inte har möjlighet att delta fysiskt.

Man kan också spela in direkt i datorn om man vill. Vi har tillgång till Adobe audition eller Audacity. Detta är för att man ska kunna välja, vi vill inte låsa in folk i att bara använda dyra kommersiella program utan vi vill också kunna erbjuda open source-alternativ.

Man kan göra det hur basic som helst och man kan göra det hur avancerat som helst, nybörjarna, de semiprofessionella och de professionella ska alla kunna använda rummet.

Utrustning i ljudrummet

• Dator: PC, HP Z2 mini G4 (Intel Core i7 8700 3.2 GHz – 16 GB RAM)
• Ljudkort: RØDECaster Pro
• Högtalare: Fluid Audio F4, 2 st. (Endast stereolyssning)
• Mikrofon: Røde PodMic, 4 st.
• Hörlurar: AKG K52 4 st.
• Midikeyboard: Impact LX61+

Program i ljudrummet

• Adobe Audition
• Audacity
• Adobe After Effects
• Adobe Animate
• Adobe Character Animator
• Adobe Premiere Pro
• RØDECaster Pro Companion App

Bildrummet

Bildrummet är det mest minimalistiska rummet. Där finns det en PC-dator, två bildskärmar och en Wacom-ritplatta och hela Adobe Creative Suite. Där finns också fria programvaror som Blender för 3d-modellering och DaVinci Resolve för videoredigering, men också GIMP och Audacity. Folk är mest intresserade av att få tillgång till Adobes program, att få lära sig dessa genom att jobba med dem kan vara en brygga ut i arbetslivet.

Utrustning i bildrummet

• Dator: PC, HP Z2 mini G4 (Intel Core i7 8700 3.2 GHz – 16 GB RAM)
• Bildskärm: BenQ PD 2700U-B 27”, 2 st
• Hörlurar: AKG K52
• Högtalare: Fluid Audio F4, 2 st (endast stereolyssning)
• Wacom Cintiq 16

 Program och resurser i bildrummet

• Adobe After Effects
• Adobe Animate
• Adobe Audition
• Adobe Character Animator
• Adobe Dreamweaver
• Adobe Illustrator
• Adobe InCopy
• Adobe InDesign
• Adobe Lightroom Classic
• Adobe Media Encoder
• Adobe Photoshop
• Adobe Premiere Pro
• Audacity
• Blender
• DaVinci Resolve
• Gimp

Musikrummet

Musikrummet är ingen studio utan en fullt utrustad replokal med digitalt trumset, elgitarr, elbas, akustisk gitarr, ukulele, klaviatur och fyra mickar. Det är just nu det mest populära rummet och har seglat förbi poddrummet i popularitet. Det är många som har upptäckt att det finns och vi har märkt att det möjliggör för många människor att musicera. De kanske bor på en plats där det är svårt att spela instrument, kanske hemma hos sin familj eller i en studentkorridor eller en lyhörd lägenhet.

I musikrummet kan man öva på sina instrument eller spela ihop med kompisar. Instrumenten är inte kopplade till en dator utan vill man spela in får man ta med egen inspelningsutrustning.

Anledningen till att det inte är en studio är att vi ville göra det lite enklare, så fort man kopplar på en inspelningssituation i ett musikrum så kopplar man också på en nivå som är lite högre. Eftersom vi bemannar ytan så sällan finns vi inte så ofta till hands för att hjälpa till. Det blir en avvägning mellan mängden komplexa prylar vi erbjuder och möjligheten att kunna hjälpa till och handleda.

I och med att vi är ett bibliotek så är vi ju också organiserat som ett bibliotek och har anställningar därefter med andra biblioteksuppgifter. Det har dock precis byggts ett nytt kulturhus i Bergsjön och de har där satsat stort på en riktig inspelningsstudio. De är en kulturhusorganisation med producenter som bara är anställda för att arbeta med det. 

Då kan man möta det behovet på ett annat sätt. På så vis kan vi ändå känna att vi kompletterar varandra, att om de är nyfikna på inspelning så kan man alltid hänvisa dem dit. Det är också skönt att inte alla gör exakt samma sak, men att vi kan samarbeta.

Det finns dock sätt att spela in enklare demos i musikrummet och är man lite finurlig så kan man lösa det. Man kan koppla mixern till en dator om man har med sig en. Mixern är en nätt Yamaha-mixer med tio kanaler och med effekter så man kan göra sången lite roligare.

Utrustning i musikrummet  

• Trumset: Roland TD07DMK
• Akustisk gitarr: Yamaha C4011 Classic  
• Elgitarr: Squier Classic Vibe Telecaster Custom  
• Gitarrförstärkare: Fender Champion 100 inklusive Foot switch
• Elbas: Squier Classic Vibe 70s Jazz Bass  
• Basförstärkare: Fender Rumble 100
• Keyboard: Yamaha Keyboard PSREW410
• Ukulele: Reno RU300-CS Cherry Sunburst Concert
• Mikrofoner: Shure SM58-LCE, 4 stycken
• Hörlurar: AKG K52, 2 stycken
• Mixer: Yamaha MG 10XU
• Monitorer: Laney Aktiv CXP112, 2 stycken

Användardriven verksamhet

Vi försöker att upprätthålla en dialog med våra användare och försöker samla upp tankar, funderingar och önskemål som folk har och skapa programpunkter på det. Vi ska till exempel hålla kurser i hur man klipper ljud och hur man kan förvalta sitt inspelade material för dem som är nyfikna på det.

Vi har också workshoptankar kring att bjuda hit en journalist som kan prata om innehåll: hur man kan tänka rent dramaturgiskt när man planerar sin podd och ge lite inblickar i producentskap. Du kan ha en bra idé, men det gäller också att veta hur du ska utföra den.

Jag tänkte också att vi skulle ha en kurs om algoritmer, hur man kan göra sin podd synlig. När den väl är inspelad och producerad, ja då vill man ju att den ska nå ut också. 

Vi försöker möta användandet av de här rummen och koppla på det med kunskapsdelande aktiviteter. Man kan boka tre timmar per dag två dagar i veckan, så det är ganska generöst med tider. Man träffar dock ingen annan som använder rummen. Du bokar och använder och vet att andra använder rummen, men man träffas aldrig. Kurserna blir ett mötestillfälle för alla dem som använder mediarummen att träffas. Jag tänker även sätta upp en anslagstavla där man kan göra reklam för sin podd så att man kan hitta varandra också genom att lyssna på varandras poddar. 

Det kan vara svårt för makerspaces i offentlig regi att få till användarinflytandet. I privat regi funkar det ofta som så att man betalar en månadsavgift för att få tillgång till alla de verktyg som finns där och denna betalning blir ett starkt incitament till att man använder det kontinuerligt. I en offentlig verksamhet där det är gratis blir det mer behovsstyrt. Många av dem vi har introduktionskurser med kanske bara har ett enda behov och använder rummet en gång och kommer sedan aldrig tillbaka. Det är svårt att få till kollektiv användning och utveckling när mycket handlar om att lösa ett behov. Det finns mycket att jobba med för att få återkommande besökare och användare och på så sätt få det mer användardrivet. Detta sker inte över en natt och vi måste arbeta aktivt med nätverkande och spännande aktiviteter. 

Vi försöker samla in feedback och får vi frågor från en användare tänker vi att om det är en som vill veta det här så är det säkert flera som också har behov av det. Det var en som använde bildrummet och illustrerade med hjälp av ritplattan och ville lösa ett problem med att kunna ha Photoshop på två skärmar samtidigt, bilden i sin helhet på skärmen och samtidigt kunna zooma till detaljnivå på ritplattan. Då tog jag reda på hur man kan göra detta och fixade en guide i pappersform till rummet. Vi försöker fånga upp frågorna och omsätta dem till guider eller resurser så att alla kan ta del av det. Det ska inte bara stanna vid att vi löser en fråga utan vi försöker även lösa ett behov. 

I och med att vi håller en-till-en-kurser så lär vi känna varandra och deltagarna får ett ansikte på verksamheten och på oss. De första mötena är ofta väldigt bra och leder till bra kontakt. Det är ett avväpnande möte. Folk känner sig trygga, även de som är nybörjare. Det är en viktig del i biblioteksverksamheten. Det är också en del i demokratiarbetet, att kunna möjliggöra kreativa möten, att möjliggöra att kunna spela ett instrument eller använda olika mediabaserade program som det kanske mer eller mindre förväntas att man ska kunna använda idag.

Nu har poddrummet använts under ett år och kanske har användarna nått en tröskel och vill komma vidare, detta försöker vi möta genom att göra kurser för det rummet. Vi försöker växa med verksamheten. Vi försöker också ha inställningen att vi inte är masterminds som bestämmer vad som ska finnas i Götaverkstan utan istället utveckla verksamheten utifrån användarnas behov och deras önskemål. 

Drömmen hade varit att ha det mycket mer bemannat än vad vi har, då hade vi kunnat möta våra besökare på ett helt annat sätt och vara mer delaktiga i de tre mediarummen och ha en mer handledande roll där. Men vi har tyvärr inte personalresurs till det i nuläget. 

Annan skapande verksamhet

Vi har mycket konstnärsmaterial i verkstaden. Vi har möjlighet till bland annat linoleumtryck, en mängd olika papper i olika kvalitet och tjocklek så man kan göra allt från origami till decoupage och andra sorters pappershantverk. Man kan också måla akvarell och rita, vi har akrylfärger, vattenfärger, kol. Ett brett spektrum. 

Vi har också möjlighet till stop motion-animation, vilket vi också har genomfört kurser kring med en bildkonstnär vid tre tillfällen, där användarna fick utforska nya tekniker vid varje enskild kurs. Vi använder Ipads med appen Stop Motion Pro, och så har vi byggt träställningar som Ipaden kan ligga på med inbyggd lampa så det blir ett bra ljus. Vi försöker visa hur enkelt det kan vara att animera. Stop motion på plattor är enkelt genom funktionen i programmet där man ser en skuggbild av bilden som precis togs över kommande bild som ska tas gör att man kan få mjuka fina animationer. Det är väldigt användarvänligt och enkelt: trycka, flytta, trycka, flytta osv. 

Under öppen verkstad kan man utforska olika former av tekniker och material och det ska vara tillgängligt för alla.

Hållbarhetsfokus

Vi försöker hitta olika ingångar till att arrangera saker med ett hållbarhetsfokus. Vi har genomfört garninlämningar för att folk sitter på en massa oanvänt garn hemma, och istället för att det ligger där kan vi använda det i verksamheten. Vi har försökt få till att ha reparationskaféer, men vi har inte hittat en bra lösning på det än eftersom det är lite känsligt att laga elektroniska apparater. Man vill helst ha en säker avsändare på det. Det blir inte så bra om du fixar din brödrost på biblioteket och så börjar den brinna när du tagit hem den. Vi skulle vilja ha certifierade elektriker som vet vad de håller på med. Det vore en bra återbrukstanke. Det måste dock vara säkert innan vi kan köra igång.

Vi följer också bokutgivningen och håller koll på intressanta böcker i vårt fält och genomför boksamtal och workshops med författare här i Götaverkstan. Förra året var Emma Dahlqvist här och pratade om sin bok Fläta, där hon visar hur man flätar i återvunnet material. Då höll hon först en föreläsning om boken och sitt konstnärskap ena dagen och sedan en workshop dagen efter.

Den klassiska makerspace-tekniken?

Anledningen till att vi inte har klassisk makerspace-teknik i form av till exempel 3D-skrivare eller CNC-maskiner är för att det då hade behövts vara personal i lokalen hela tiden. Annars hade nog användargraden varit väldigt låg. Det pratades om 3D-skrivare inledningsvis, när Götaverkstan byggdes 2019, och då var 3D-skrivare framförallt av typen pla-filament-skrivare, vilket kan vara rätt så bökigt och pilligt. Utskrifterna tog väldigt lång tid och gör så fortfarande om man vill ha en hög detaljnivå. Det är svårt att ta hand om utskrifter och dylikt utan kontinuerlig personaltillgång. Om det finns en vilja så kanske det är något för framtiden.

Ett gemensamt ägande av rummen

Vi trycker på att vi använder rummen gemensamt, att lämna det som man vill att det ska vara när man själv kommer tillbaka (gärna finare) så att vi slipper tvättstugebråken. Folk verkar ha stor respekt och är ödmjuka inför att få använda rummen. De är väldigt glada för att rummen och Götaverkstan finns. Det känns fint att det funkar! Det hade vi ingen aning om innan vi drog igång och släppte på folk till lokalen. Det är förstås olika intresse för olika verksamheter. Öppen verkstad-tillfällena drar inte ett jättehögt deltagande, men det finns kanske en inbyggd luddighet i “kom med din egen idé” eller “kom med ditt egna projekt”, vilket kanske kan kännas avskräckande. Våra egna tema-workshops som handlar om att lära sig något specifikt är alltid fullbokade. Folk har nog en större benägenhet att vilja lära sig något specifikt än att använda något helt fritt. Där får vi fortsätta vara ihärdiga och försöka bli en mötesplats för många och möjliggöra för vuxna som också är intresserade av kreativt skapande att träffa varandra.

Marknadsföring

Det svåra med marknadsföringen nuförtiden är att det mesta sker via sociala medier och alla har inte tillgång till det. Men vi tycker att det känns som att vi har fått till en ganska bra organisk spridning på verksamheten. Vi brukar nyfiket fråga hur folk har fått reda på verksamheten, och de svarar “Min kompis sa att det fanns här.”

Sedan har det varit svårt med marknadsföringen för öppen verkstad. De har legat på olika dagar och inte varit en kontinuerlig verksamhet på samma dag och tid. Hade vi haft samma tid återkommande hade vi nog fått upp besökarantalet lättare.

Marknadsföring i sig är svårt. Hur når man ut till folk och var? Vi använder bibliotekens webbsida, Facebook, Instagram och Göteborgs stads egna kalendarium. Facebook har varit vår bästa kanal och vi har väldigt många följare där. Det finns också möjlighet att sponsra inlägg så att folk ser dem. Ibland kan vi ha med grejer i Göteborgsposten, men alla har ju inte tillgång till GP heller. Vi är till för alla och vi måste på alla sätt och vis försöka nå alla så gott det går.

Vi försöker också att göra oss synliga i biblioteket, men det är svårt för det är en stor byggnad. Vi hade en användarundersökning förra året där folk fick önska vad de ville skulle finnas på biblioteket och då önskade de att det skulle finnas möjlighet att använda Photoshop och ett ljudrum för poddinspelning! Allt som är Götaverkstan hade folk stått i biblioteket och önskat sig utan att veta att det redan fanns. Det är alltså viktigt att försöka tydliggöra vad som redan finns för våra besökare.

Framtiden?

I det digitala bildrummet finns det stor utvecklingspotential. Kanske ska man ha en storformatsskrivare? Bokningssystemet är samma program som används för bokning av publika datorer och där finns ett inbyggt budgetsystem som gör att det kanske skulle kunna lösas.

Vi ser vad folk vill ha och hur det skulle kunna lösas. Verksamhetens budget förändras dock från år till år. I år verkar det som om vi kommer få en mindre budget. Då får vi förhoppningsvis istället mer tid. Det hade varit det optimala när vi inte kan köpa in tjänster.

Det har nu varit en ganska hög användargrad under ett år men det känns som om grejerna ändå håller, inga katastrofer har inträffat, inget som är trasigt eller är i stort behov av reparation. Några mikrofonkablar har börjat spraka och en gitarrsträng har gått av, det är allt.

Detta kan ses som ett facit på en välfungerande verksamhet, ett gott betyg på våra en-till-en-möten för introduktioner till rummen.

Att få önska vad som helst till verksamheten är klurigt. Vi har som sagt stor efterfrågan på att ha inspelningsmöjlighet i musikrummet, men jag tror att den största önskan är att få bemanna ytan mer och sedan hade det kunnat ta vägen var som helst. Det har också funnits förslag på tillgång till stillbildskameror och ha mer fotoverksamhet. Många äldre gillar att fotografera och där handlar det inte så mycket om att göra om bilder i Photoshop utan mer att beskära dem och kunna spara och organisera dem digitalt.

Alla våra hantverksprogram är välbesökta och där finns ett jättestort intresse. Att ha mer hantverksanpassade miljöer hade också varit fantastiskt med tillgång till andra typer av maskiner. Symaskinerna är väldigt populära och en utveckling av textildelen hade varit grymt.

Också på önskelistan är att kunna erbjuda screentrycksmöjligheter mer återkommande.  Många har upptäckt återbrukandets värde och att man kan ge gamla plagg nytt liv. Vi hade under Black friday ett samarbete med Kretslopp och vatten, som är en annan förvaltning i Göteborgs stad, där vi hade en lappcentral i Götaverkstan med professionella skräddare som fixade folks grejer, och det var extremt välbesökt. Där fick folk en service utförd och de lärde sig inte så mycket själva men jag tror, i inflationstider, att folk tänker på ett annat sätt rent ekonomiskt kring vad man kan göra med det man redan har. Textil är en stor del av detta.

Vi får listor från besökare kring grejer som de önskar sig skulle finnas, till exempel automatiska strumpstickningsmaskiner, vilket hade varit kul, men det kanske är bättre att själv lära sig sticka en strumpa, vi ska inte skapa textilindustri i Götaverkstan.

När man spånar kommer man på en massa idéer. Önskedrömmen: mer tid för att ta hand om alla goa idéer.

Avslutningsvis vill jag, i sann bibliotekarieanda, även passa på att boktipsa om Lo Claessons värdefulla böcker Skaparbibblan, tillsammans med Eleonor Frenholm och Ann Östman,  och Makerspace i nya banor som är grundläggande böcker fyllda med insikter och kunskap för den som vill börja med skaparverksamhet på sitt bibliotek.