Från tweets till toots – kan Mastodon ersätta ett Twitter i gungning?

Efter Elon Musks övertagande av sociala medier-plattformen har skandalerna inte låtit vänta på sig. Han har låtit ett stort antal högerextrema och desinformationsspridande konton komma tillbaka till Twitter efter det att de varit bannlysta, han har flirtat med konspirationsrörelsen QAnon, han har spridit konspirationsteorier om covid-vaccinet, han har stängt av ett stort antal journalister från tjänsten och han har lagt ner Twitters etiska råd som stöttat plattformens arbete i modereringsfrågor. Mängden kränkande och rasistiskt språkbruk har eskalerat på tjänsten sedan han tog över. Bland mycket annat. Varje dag på Twitter med Elon Musk vid rodret verkar leda till märkliga utspel och skandaler.

Många användare har också uttryckt oro över om plattformen ens kommer fungera framöver och oroar sig för att den kan komma att krascha då Elon Musk har avskedat en stor del av tjänstens tekniker och ingenjörer.

Men bryr sig egentligen någon om Twitter? En nidbild av tjänsten är att den används av en handfull sportjournalister och en mängd konspirationsvurmande nynazister. Även om man kan säga att tjänsten har tappat i betydelse, och att bara 7 % av svenskarna dagligen använder mikrobloggtjänsten, så pågår mycket opinionsbildning där som sedan sipprar vidare ut till en bredare allmänhet. Twitter är en tjänst som samlar stora delar av samhällets makthavare, opinionsbildare och journalister.

En som funderat mycket på detta och som också tidigt lämnade Twitter för den liknande tjänsten Mastodon är Kristofer Lecander som arbetar som bibliotekarie på Borås stadsbibliotek.

– Jag försvann från Twitter i april 2022, i samband med att Musk deklarerade sitt uppköp. Magkänslan då var att det här aldrig skulle bli bra, givet det man snappat upp om honom genom åren. Fick snabbt tipset om Mastodon som jag aldrig tidigare hört talas om. Jag är inte en person vars arbetsmässiga situation har varit beroende av hur stor följarskara man har, så för mig var det enkelt att riva upp allt och börja om från noll. Kan dock förstå att det är svårare för till exempel företag eller medietyckonomin att ta sig därifrån. Måhända nås den punkten snart.

Mastodon liknar funktions- och utseendemässigt Twitter på många sätt, med den stora skillnaden att medan Twitter drivs och ägs av ett företag så är Mastodon fri mjukvara, så kallad open source.

Vem som helst kan sätta upp en instans av Mastodon och låta människor kommunicera där. För att använda Mastodon behöver du dock bara registrera dig, vilket är en enkel process. Det går snabbt att förstå hur den ska användas. Det som huvudsakligen skiljer och som kan vara lite klurigt att få grepp om är den tekniska uppbyggnaden. Kristofer förklarar: 

– Det som främst skiljer de två åt är tänket kring Mastodons federerade universum, vilket kan ta lite tid att greppa. Instinktivt tänker man nog att man ska bege sig till en hemsida som heter som tjänsten i fråga (exempelvis Mastodon.social), för man går ju in på Twitter.com om man vill använda Twitter och Facebook.com ifall man vill använda Facebook, inte sant? Så är nödvändigtvis inte fallet med Mastodon. Mastodon är blott ett skal, ett gränssnitt, som når jättemånga olika hemsidor/servrar/instanser (kärt barn har många namn) som är sammankopplade. Samtliga instanser har sina nischade inriktningar, språk och regelverk. Man skulle kunna ha en instans för matintresserade som heter visomgillarmat.se eller hotnewwax.music för vinylnördar, som båda ”ser ut” som Mastodon. Så varje instans kan bli nästan lite som ett eget chattrum, fast med den lilla detaljen att man även kan följa användare från helt andra instanser. Svenska mastodoninstanser är i dagsläget få till antalet, men lär bli fler med tiden. Personligen skulle jag vilja se fler nischade instanser på vilka man skapar sammansvetsade communityn där man enklare kan bygga vänskaper och utbyta nyheter, idéer och erfarenheter kring ett gemensamt intresse. 

Den som söker efter något som ger exakt samma upplevelse som Twitter där man direkt känner igen sig bör dock leta annorstädes. Mastodon är lite klurigt, framförallt för att hitta och följa personer, vilket är en grundläggande funktionalitet i sociala medier. Som så många andra tekniska tjänster finns det alltid en viss uppförsbacke när man är ny, både kring det tekniska och den sociala interaktionen. Den federerade uppbyggnaden gör att den sociala gemenskapen kan upplevas som mer fragmenterad. En instans kanske samlar de som pratar svenska, en annan de som jobbar på bibliotek och en tredje de som älskar science fiction. Alla inlägg från dem man följer samlas dock i samma flöde. Hur funkar det egentligen? Vilka outtalade regler gäller? Hur bör man egentligen bete sig här? Kristofer utvecklar:

– Det kan ta tid att ”känna sig hemma” på Mastodon. För det ÄR svårt att hitta och följa folk. Det kommer att krävas lite ansträngning från dig att ta reda på hur saker fungerar tekniskt (exempelvis appar och funktionalitet). Användarvänligheten här är inte alltid den bästa. Övning ger dock färdighet. När jag kom till Mastodon hittade jag i princip bara 2–3 personer som jag kände till från Twitter. Resten har jag fått lära känna, som i vilken annan social situation som helst. Idag är många människor, som jag aldrig interagerat med tidigare, en självklar del i min nya sociala umgängeskrets. Som så många andra sociala medier så bör man interagera för att få ut något av sin vistelse här.

Olika sociala medier har olika kulturer och förväntat beteende av sina användare. Vissa av dessa är inkodade i systemen, med regelverk och avtal, och andra har utvecklats av användarna genom deras gemensamma interaktion. 

– Att en del Twitterfunktionalitet inte finns här har jag sett många nyanlända klaga på och nästan tvärvända i dörren. Men det finns ofta förklaringar till funktionernas frånvaro, att det är “by design”. En del har anmärkt på kulturen/etiketten gällande exempelvis “content warnings”, det vill säga vad som inte ska synas direkt i inläggsflödet utan istället vara dolt bakom “ett extra klick”. Ofta kokar det ner till att begränsa doomscrollandet, som ju varit ganska påtagligt stressmoment på sociala medier överlag. Generellt vill jag hävda att det är ett lite annorlunda, långsammare lunk här. Men det diskuteras ändå politik. Inga inlägg på Mastodon styrs av algoritmer, så ens flöde matas inte på samma sätt med Dagens Hot Take [en oftast kontroversiell kommentar på aktuell händelse i syfte att orsaka reaktion. reds anm.] från personer som man inte följer. Men vi får väl se hur samtalsklimatet förändras i takt med att nytt folk strömmar in. Spännande tider är det hur som helst.

Kristofer driver tillsammans med en kollega en instans av Mastodon som heter biblioverse.online. Det har också startat ett flertal andra biblioteksrelaterade instanser av tjänsten runt om i världen.

• libraryland.social är en amerikansk instans som verkar fokusera mer på akademiska texter.
• openbiblio.social är en tysk instans  som drivs från Berlins stadsbibliotek. Den är en del av ett större nätverk som heter openbiblio.eu.
• glammr.us beskriver sig som en instans för alla inom GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums).

Hur gör man då för att komma igång själv? Ett bra tips är att följa UX-stjärnan Per Axboms enkla och pedagogiska genomgång Mastodon-guide:

• Välj en Mastodon-instans.
• Registrera dig och gå med på att följa regelverket. Dessa kan se olika ut beroende på instanser. biblioverse.onlines ser ut som nedan:

1. 1. Sexuellt explicita eller våldsamma medier (inklusive konst) måste markeras som känsliga vid inlägg.
   2. Ingen rasism, sexism, homofobi, transfobi, främlingsfientlighet eller funkofobi.
   3. Ingen uppvigling till våld eller främjande av våldsbejakande ideologier.
   4. Inga trakasserier, dogpiling eller doxxing av andra användare.
   5. Inget innehåll som är olagligt i Sverige får spridas.
   6. Ingen får utge sig själv att vara andra människor eller organisationer.
   7. Sprid inte desinformation.

• Börja med att följa ett antal personer. Mastodon kommer presentera ett antal förslag för dig.
• Klicka dig runt på folks profiler för att se vilka som följer dem och vilka de i sin tur följer. Följ dem du tycker verkar intressanta. 
• Du är nu igång med Mastodon och kan skapa din första “Toot”, den mammutrelaterade motsvarigheten till Twitters fågeltemas “tweets”. 

Per Axboms 10 tips för Mastodon är väl värda att läsa när du har kommit igång och känner dig lite mer varm i kläderna i det nya sociala mediet. 

Vill du ha koll på Elon Musks senaste skandaler så är det bara att besöka Twitter, men om du istället vill testa ett nytt socialt medium, utan just Elon Musk, så kanske Mastodon vara en tjänst för dig. 

Puffbild: Mastodon av Heinrich Harder (1858-1935) ur The Wonderful Paleo Art of Heinrich Harder,  Public Domain