Från Kattsbacka till Kungsbacka – trygghet på nätet med hjälp av serier

Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.

Serien, som fått namnet Nätspan, erbjuder en möjlighet att utbilda och varna barn och unga om de risker som finns på internet. Varje del av serien gestaltar en händelse som visar på en risk för unga när de använder nätet. Till varje del finns också en handledning för lärare och bibliotekarier, som går djupare in i ämnet och ger tips och råd för hur man kan prata om och ta itu med frågorna. I nuläget finns det tre delar i Eva Odráskas egenhändigt tecknade och författade serie. Den första släpptes i februari, och den senaste i oktober, 2025.

Varför Nätspan?

Den första delen handlar om kränkande bilder, den andra om desinformation. Den tredje och senast publicerade delen är en historia om fejkade identiteter som syftar till att få barn och ungdomar att tänka och reflektera över personer som de träffar på nätet, och hur de kan skydda sig själva från potentiella faror. Namnet Nätspan kommer från idén att “spana” på olika problem som kan uppstå på internet. Eva förklarar:

– Min kollega Isabelle Kristensen och jag undersökte flera olika namn men till slut var det Nätspan som vi valde. Vi tycker att det förklarar hur man kan förebygga problem och vad man kan göra åt dem om de redan inträffat. Efter att vi kommit på namnet, tecknade jag loggan och hela serien med en tydlig och enhetlig grafisk form.

Eva har en särskild förkärlek till serietidningsformat och berättelser som är uppbyggda grafiskt. Hon undervisar själv i digitala verktyg, såsom hur man tecknar digitalt och i medie- och informationskunnighet för alla typer av målgrupper på det digitala lärcentret på Fyrens bibliotek i Kungsbacka och på andra närbibliotek i kommunen.

– Jag tror att det här formatet kan fördjupa förståelsen av handlingen och bidra till läsutveckling. Det finns ett stort intresse hos barn och unga, men även hos vuxna för serier, och många läser serier på sin fritid. Om jag möter barn och unga som inte vill läsa av olika anledningar, eller då föräldrar och lärare frågar mig om rekommendationer, ger jag alltid tips på några grafiska serier. Personligen tycker jag att serieformatet kan implementeras mer även inom skolundervisning, vilket skulle kunna göra tråkiga uppgifter mer spännande och engagerande, säger Eva.

Inom ramen för initiativet Mera digital på biblioteken i Kungsbacka arrangeras en mängd olika aktiviteter, som till exempel workshoppar i digitala illustrationer och animationer, spelcirklar och berättelser i VR (Virtual Reality). Initiativet riktade sig ursprungligen till seniorer men har utvecklats till att omfatta flera olika åldersgrupper och målgrupper. Eva och kollegorna som arbetar med Mera digital tar emot många studiebesök från bibliotekarier från andra kommuner som är intresserade av att lära sig mer och få inspiration till att arbeta med digital delaktighet. 

Idé om ett fiktivt Kungsbacka  

Idén till tematiken i Nätspan, har växt fram parallellt med Evas undervisningstillfällen för de olika målgrupperna. Under tillfällena uppstår ofta samtal om utmaningar i den digitala världen, som till exempel nätmobbning och utsatthet på nätet. Hennes tanke var att berättelserna skulle kunna informera om nätets utmaningar, med hjälp av tydliga och minnesvärda karaktärer, och även skulle hjälpa deltagarna att komma ihåg budskapen. I ljuset av detta föddes ”Kattsbacka”, en fiktiv stad som är inspirerad av Kungsbacka och där katter lever tillsammans precis som människor. 

– Med serien Nätspan, ville jag belysa riskerna på nätet, men i en parallell värld. Jag valde en färgglad serieform för att kunna ta upp tunga ämnen på ett roligt och tillgängligt sätt. Miljön i den fiktiva världen känns lite lättare och mindre stressig för läsarna, men liknar ändå vår egen. Jag ville hitta verktyg för att nå en bred publik, berättar Eva. 

Eva valde därför två kattkaraktärer i huvudrollerna för Nätspan. Den ena är den tjurige katten Grumpl, som ofta hittar på digitala upptåg som får jobbiga konsekvenser för de andra katterna i staden. Den andra huvudkaraktären är en bibliotekarie, Fröken Söt, som genomskådar Grumpls upptåg och försöker att förklara händelserna och reda ut vad som skett.  

– Det är en uppbyggnad precis som i de klassiska sagorna. Bibliotekarien Fröken Söt är god och katten Grumpl är ond. Jag tror att jag alltid har älskat sagor, eftersom de erbjuder en möjlighet att fly från den gråa verkligheten och jag vill att det goda vinner. Vi lever i en värld med många komplexa problem, där krig, konflikter, hat, lögn, girighet, maktspel och okunnighet är vanligt förekommande. Både i den fysiska världen och på internet finns det många gråa zoner där det kan vara svårt att skilja rätt från fel. Genom karaktären Fröken Söt vill jag visa att det är möjligt att strunta i alla konstiga spel och manipulationer som finns runt oss. Ärlighet, godhet och rakhet är värderingar som vi borde sträva efter, oavsett vilket budskap vi vill förmedla. För att sammanfatta: att tro på hopp och mänsklighet i de mörkaste momenten, det är det viktigaste budskapet som lyser igenom i Nätspan. 

Jag vill verkligen sänka ribban för de som vill lära sig, och få dem att inse att man inte behöver kunna allt perfekt från början.

Drivkraften till att skapa serierna går inte att ta miste på.  

– Jag blir väldigt upprörd när människor som inte kan försvara sig själva blir utsatta. När jag har arbetat med funktionsnedsatta har jag förstått mer av den digitala utsattheten som de kan hamna i. Många av de barn, unga och äldre som jag möter, har inte tillräckligt mycket digital kunskap för att kunna försvara sig. När jag tecknar vill jag beskriva och gestalta utmanande händelser på ett mindre stressigt sätt. Jag vill verkligen sänka ribban för de som vill lära sig, och få dem att inse att man inte behöver kunna allt perfekt från början. Med Nätspan vill jag bidra till att skapa en tryggare plats på nätet och i Kungsbacka, och nå barn och unga på ett sätt som är både underhållande och utbildande, säger Eva.  

Kränkande bilder, desinformation och falska profiler 

Första delen i serien Ofelias bekymmer – eller vad är kränkande bilder? riktar sig till tjejer, i åldersgruppen 9–13 år. Eva har valt att fokusera på de grupper som drabbas mest av specifika hot.

– I berättelsen om kränkande bilder är det en kattflicka som drabbas först, eftersom det är fler tjejer som råkar ut för detta problem.

Eva berättar om rapporten Men seriöst som gavs ut av Kungsbacka kommun 2024. Här finns bland annat statistik från organisationen ECPAT, gällande att ha blivit utsatt för exponering via anonyma konton, i åldersgruppen 10–17 år. Här har 14 procent av flickorna svarat att de blivit utsatta, jämfört med 8 procent av pojkarna och 7 procent av icke-binära ungdomar.

Till den här berättelsen inspirerades hon bland annat av en kurs hon gick genom biblioteket: en instruktörsutbildning på Safe selfie academy. Det är ett utbildningsforum om att förebygga sexualbrott på nätet för barn och unga. Den drivs av plattformen Safe selfie, som handlar om utsatthet på nätet.

– Till temat om kränkande bilder, inspirerades jag av kursen och av en situation i vår kommun där barn fotograferade varandra i olika situationer, till exempel i omklädningsrum, och sedan delade bilderna på nätet. Jag hade många samtal med barn och unga om detta och vi kom fram till att inte bara barnen, utan också föräldrarna, behöver ha mer kunskap om vad som är okej att dela på nätet, säger Eva.  Den andra delen av Nätspan: Oj, det halsbandet! Vad är desinformation? handlar om desinformation och riktar sig till alla åldrar, eftersom desinformation kan drabba vem som helst.

– Jag har talat med många besökare på biblioteket om desinformation och hur vanligt det är att dela innehåll på nätet utan att kontrollera om det är sant eller inte. Jag pratar också ofta med unga på det digitala lärcentret om detta, särskilt när det gäller influencers. Är exempelvis produkter som influencers gör reklam för alltid bra? Det är viktigt att få barn och unga att fundera och tänka kritiskt. Det gäller inte bara text, utan också bilder och länkar. Det är viktigt att vara försiktig och inte klicka på något som man inte känner till eller inte förstår, och undvika att sprida felaktig information, säger Eva. 

Den tredje och senaste delen i serien, som lanserades i samband med Digital dag den 10 oktober, uppmärksammar falska profiler och rekryteringar via nätet: Han kändes som en vän – det om falska profiler.

– Här är det främst unga killar i åldern 12 år och äldre som är i fokus, eftersom de är en av de grupper som är mest utsatta för denna typ av handlingar. Handlingen i berättelsen är baserad på en verklig problematik med falska profiler på nätet och rekrytering av unga pojkar via sociala medier för att begå brott. Det finns flera exempel på detta, bland annat händelser på Kungsmässan i Kungsbacka 2024, eller liknande fall som rapporterats från Sverige, Norge och Danmark. Det kan vara lätt att falla offer för den typen av rekrytering, särskilt när man är under press eller vill ha snabba pengar. Men allt har konsekvenser, och det är viktigt att vara medveten om det, säger Eva.

I skrivandet av berättelsen fick Eva hjälp av en 17-åring som feriearbetade på Kungsbacka bibliotek under sommaren.

– Eftersom jag håller i undervisning i digitalt skapande och berättande under sommaren, så blir feriearbetarna ibland skickade till mig för att hjälpa mig med workshoppar. En av dem läste serien och vi pratade om den. Han tyckte om den, men när jag frågade honom om chattkonversationen mellan karaktärerna Egi (Egon) och Brace, kom vi fram till att han skulle ha uttryckt sig på ett annat sätt i chatten. Han skulle ha använt andra uttryck och formuleringar. Då skrev vi om den på hans sätt, för att göra den mer autentisk och trovärdig, mer på ”ungdomska”, berättar Eva. 

Viktigt att barn inte känner skuld vid utsatthet

Eva och hennes kollegor distribuerar serien Nätspan i digitalt format tillsammans med en handledning till kommunens utvecklingsledare för förskola och grundskola, som i sin tur sprider den vidare till skolpersonal via ett nyhetsbrev. Varje del kan även laddas ner från webbplatsen för biblioteken i Kungsbacka tillsammans med handledningarna (se även ruta längst ner!).

– Även andra regioner, till exempel Östergötland, använder Nätspan. Serien skickas via deras biblioteksutvecklare till skolbiblioteken i regionen, där den används av några enheter som ett verktyg i undervisningen för medie- och informationskunnighet, berättar Eva.

Nätspan är också en del av Trygg digital uppväxt –  Kungsbacka kommuns arbete för att säkerställa att barn och unga i kommunen ska kunna ta del av digitaliseringen på ett så säkert och tryggt sätt som möjligt. Arbetet med Trygg digital uppväxt involverar många olika aktörer i kommunen och regionen och bygger på att hela samhället är inkluderat i arbetet. Nätspan är en relativt ny insats – den första delen släpptes i februari 2025 – från biblioteken i Kungsbacka. 

– Nätspan har tagits in som en del av arbetet, eftersom syftet med serien är att öka kunskapen om olika risker och utmaningar som kan uppstå på internet, och hur man kan minska risken för att barn och unga utsätts för brott på nätet. Detta är ett relativt nytt samarbete som kommer att utvecklas, säger Eva.

Nätspan kommer att delta i aktiviteter tillsammans med Trygg digital uppväxt under Safer Internet Day den 10 februari 2026 på Fyrens bibliotek och på Kungsbacka Live, som är en del av Kungsmässan. Men det allra viktigaste med Nätspan är enligt Eva att ge hopp och trygghet till de unga läsarna.

– Det finns alltid ett bra slut i serierna. Det är viktigt att barn och unga inte känner någon skuld för det som hänt, speciellt när det gäller sexuella brott. Och att vuxna förstår att det inte är deras barns fel om de blir utsatta. Serierna förmedlar också att biblioteket är en trygg plats där de kan prata med vuxna om sina problem och få stöd, berättar Eva.

Biblioteket är en av få institutioner som människor fortfarande har tillit till. Vi är här för invånarna, och jag ser varje dag hur viktig vår närvaro är i deras digitala liv.

På så sätt tycker Eva att biblioteken och bibliotekarierna i kommunen aktivt arbetar med förändringsarbete. Genom sitt arbete med Nätspan vill hon också uppmuntra besökare till att våga gå till bibliotekarier och ställa frågor om digitala svårigheter.

– Jag tycker att vi gör skillnad i människors liv varje dag. På vanliga pass ute i biblioteket möter jag människor som frågar mig om olika digitala problem, det kan vara allt från att höja ljudet på telefonen och användning av våra digitala tjänster till avancerade frågor om artificiell intelligens (AI). Biblioteket är en av få institutioner som människor fortfarande har tillit till. Vi är här för invånarna, och jag ser varje dag hur viktig vår närvaro är i deras digitala liv, säger Eva.  

En ”superhero”-mentalitet

Eva kommer att fortsätta teckna, något hon gör även på fritiden. Även i andra berättelser tycker hon om att använda djur som karaktärer. Men hon tror också att det kommer att bli fler delar av Nätspan.

– Det finns många viktiga ämnen som vi behöver diskutera. Nästa del kommer förmodligen att fokusera på temat cyberattacker. Vi hade nyligen en fascinerande föreläsning om det på biblioteket. När jag pratade med några av lyssnarna efteråt visade det sig att många tyckte att ämnet var svårt att förstå. Här kan jag använda Nätspan för att förenkla ämnet och nå en mer begriplig nivå, så att alla kan få tillgång till viktig information, säger hon. 

Det finns förstås många utmaningar, både kring att ringa in ämnet om risker på nätet, och att arbeta med detta korta serietidningsformat som Eva valt.

…internet är ju som en duracellkanin på koffein!

– Att skala in temat i två sidor, välja bild och ord som kompletterar varandra, och att utforma handlingen på ett sätt som är pedagogiskt och roligt, är en utmaning. Ibland känner jag mig som en fiskare som försöker fånga en hal digital fisk som hela tiden byter storlek, form och simmar i rekordfart. Det krävs en viss “superhero”-mentalitet: snabba beslut, tålamod, och en stark vilja att hela tiden hinna med fiskens rörelse. 

Eva betonar att just detta lockar henne med formatet och gör arbetet med Nätspan särskilt spännande.

– Men en av de största utmaningarna är att materialet måste hänga med i internets tempo – och internet är ju som en duracellkanin på koffein! Det sover aldrig, springer och duckar snabbt. Det gör att jag ibland känner mig lite andfådd, men också väldigt levande. Om jag skulle teckna mig själv skulle det förmodligen vara som en superhjälte i en rosa dräkt som försöker fånga kaninen, avslutar Eva.