Frågor och svar från webbinariet introduktion till digital tillgänglighet

Vi som jobbar inom offentlig verksamhet ska i och med den skärpa tillgänglighetslagstiftningen från den 23 september anpassa vår kommunikation och våra tjänster så att den är tillgänglig för fler. Digiteket har förutom att skapa ett antal kurser också genomfört ett webbinarium för biblioteksanställda där det ställdes ett antal frågor innan och under mötet. I denna korta uppföljning i artikelform delar vi med oss av dessa frågor samt svar med förhoppningen att de ska vara till hjälp för fler.

Vi har efter bästa förmåga försökt svara på alla frågor men i vissa fall är det inte helt enkelt att ge klara och koncisa svar eftersom lagstiftningen är så ny och det inte är helt klart vad den innebär. Diskutera gärna också frågorna med era kommunikatörer. 

Hur gör man med sociala medier och inte bara bilder utan film, alt-texter, textning, syntolkning?

Det kommer att komma en Digiteketkurs om vad man ska tänka på kring tillgänglighet i sociala medier men i korthet är det samma saker som gäller på era egna plattformar:

  • Försök skriva tillgängliga länkar som berättar var länken går och vad den innehåller: Läs mer på Digitekets kurs Så skriver du tydliga länkar. Undvik länkar av typen: Mer information.
  • Förmedla inte information genom bara färg utan använd också text eller andra grafiska element.
  • Undvik bilder med text i då de inte kan läsas upp av skärmläsare och inte heller går att enkelt förstora för de som behöver det. 
  • Använd inte animationer/giffar som loopar. Använd inte animationer eller videoklipp som innehåller blinkande snabbare än 3 gånger per sekund.
  • Radda inte upp en mängd emojier efter varandra. 
  • Skriv alt-texter, använd möjligheterna Facebook och Instagram har för detta.
  • Videoklipp ska vara textade och syntolkade/verbaliserade. Om man inte hanterar videouppspelaren själv vilket är fallet när man publicerar på en extern plattform så får man anpassa sig till förutsättningarna där och tillgänglighetsanpassa i så stor utsträckning som är tekniskt möjligt.
  • Tänk på kontrasterna: Lägg till exempel inte ljusblå text på en mörkblå platta. 

Vi publicerar mycket filmklipp á 1 minut i våra digitala kanaler. På en minut hinner det hända enormt mycket i bild. Hur mycket av det är rimligt att vi syntolkar i en Instagram-caption?

En Instagram-caption är text och inte syntolkning. Syntolkning är med i filmen och är en person som beskriver den visuella information den med nedsatt syn inte kan tillgodoräkna sig. Enligt lagen ska videoklipp vara syntolkade eller verbaliserade utifrån de tekniska förutsättningarna som plattformen erbjuder. 

Angående alt-texter: Behöver vi gå igenom och göra det med bilder i våra kanaler längre tillbaka i tiden också?

Det handlar om vad ni menar med kanaler. Era vanliga webbar ska vara tillgängliga eller åtminstone redovisa vilka delar som inte är tillgängliga i tillgänglighetsredogörelsen. Om ni menar Instagram, Facebook och andra sociala medier så tror jag inte lagstiftningen gäller retroaktivt, det gör den iallafall inte vad gäller film. 

Om det inte behövs alt-text skriver man “dekorativ bild” eller lämnar men det helt tomt?

Fältet ska inte lämnas tomt utan attributet för en dekorativ bild ska vara alt=””. I många CMS:er (Episerver och så vidare) eller publiceringsverktyg (WordPress) står det dock instruktioner i bildverktyget för hur man ska göra, oftast lämnar man fältet för alt-text tomt och alt=”” förs in automatiskt.

Måste instruktionsfilmer syntolkas?

Allt videomaterial ska syntolkas, det enda undantaget är livesändningar där man har två veckors frist. Vissa typer av videomaterial kan klara sig med så kallad verbalisering där man själv med ord beskriver den visuella information. Läs mer i Digitekets kurs: Tillgänglig video med undertexter och syntolkning. 

Är kravet att allt material skall vara syntolkat eller skulle det till exempel vara möjligt att ha två versioner av en film där man från den första hänvisar till en syntolkad version som alternativ?

Det är det bästa alternativet. Man ska dock komma ihåg att informera användarna om att det finns en separat syntolkad version, till exempel med en länk i direkt anslutning till ordinarie version. Det finns vissa spelare där man kan välja ljudspår och på så sätt välja syntolkning, men de flesta har (än så länge) inte tillgång till dessa typer av lösningar.  

Måste filmer ha både ljudspår och undertext? Alltså att någon säger det som texten visar, inte bara t. ex. en musikslinga till text? 

Jag är lite osäker på vad frågan egentligen är. Om det handlar om att en film som består av musik med undertext till också ska ha texten uppläst så skulle man kunna argumentera för att det inte finns någon visuell information som behöver syntolkas. Jag tänker att detta går under WCAG 1.2.1, om jag tolkar dig rätt, och det räcker med att du också bifogar/länkar till textbeskrivningen. Den har du redan färdig i och med du har textningen gjord. 

Instagram och Facebook tillåter, som jag förstått det, inte att man syntolkar i verktyget på filmer, bara bilder?

Nej precis, syntolkning måste alltid göras i produktionsfasen av filmen. 

Skiljer sig kraven mellan intern kommunikation och extern kommunikation? I så fall hur?

Om man definierar intern kommunikation som intranät så behöver de inte vara tillgängliga om de publicerats före 23 september 2019. De ska dock göras tillgängliga när de genomgår en omfattande översyn (vad det nu egentligen betyder).

Tips på utbildningar i hur man skapar tillgänglig pdf?

Digiteket kommer att publicera en kurs om detta relativt snart. I chatten inkom det också ett bra tips om att kontakta era kommunala kommunikatörer och efterfråga fortbildning. De olika privata aktörerna erbjuder också utbildningar kring detta. 

Vad gäller för poddar? Redan publicerade poddar?

Till poddar ska det finnas en transkribering av poddens innehåll. Länka den i samband med själva podcasten så den är lätt att hitta. Material publicerat innan 23/9 2020 behöver inte transkriberas i efterhand. 

Det finns undantag för lagen vad gäller skolan:
”[…] digital service inom verksamhet som tillhör skolväsendet eller de särskilda utbildningsformerna enligt 1 kap. eller 24 kap. skollagen (2010:800) eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem enligt 25 kap. skollagen, om inte servicen hänför sig till verksamhetens väsentliga administrativa funktioner.”
Vilken typ av tjänster kan det vara?

Långt svar: Vad gäller skolorna är det inte helt klart. Vad betyder egentligen “väsentliga administrativa funktioner”? Av vad jag kan utröna utifrån tolkningar så bör plattformar där elever och lärare publicerar material undantas (lärplattformar som Google Classroom, VKlass och så vidare). 

Utifrån en diskussion i Facebokgruppen Webbriktlinjer: Administrativa funktioner som schemahantering, kommunikation med föräldrar, betygsmatriser och generell information om lov och studiedagar med mera bör dock inte vara undantaget. Däremot kan nog lärplattformarna när det gäller skolpersonalens användning täckas av det undantag som den svenska regeringen gjort för interna webbaserade system. Kanske räknas också elevernas användning till den kategorin. De delar som föräldrar använder (med krav på inloggning) skulle kanske räknas som extranät i webbdirektivets bemärkelse. Det innebär att kraven infaller vid närmaste större omarbetning av systemet.

Kort svar: Vet inte.

Skulle textamig.se kunna fungera om jag knappar in en poddadress (för att få en transkribering)?

Nej, du behöver lägga ljudfilen på ett ställe där textamig.se kommer åt den och kan använda den. Ur tjänstens hjälpavsnitt:

“Om du har ljudfiler kan du publicera dem på t.ex. Dropbox och skapa en publik delningslänk som du anger på textamig.se. Du kan även ange en direktlänk till t.ex. en mp3-fil från en podcast.”

Jag får tips från en bibliotekarie som testat att länka in en ljudfil direkt från podcastmiljön Acast vilket också fungerade.

Hur är det med e-tjänster som erbjuds via biblioteken? Är det leverantören av tjänstens ansvar eller biblioteken som erbjuder tjänstens ansvar att de är tillgängliga?

Myndigheten DIGG svarar så här på den frågan:

“En upphandlad tjänst omfattas, då den offentliga aktören anses ha ”kontroll” via kravställning. Sociala medier är ett bra exempel på tjänster som inte omfattas, då aktören inte har någon ”kontroll”.

Det är den offentliga aktörens ansvar att det finns en tillgänglighetsredogörelse för den upphandlade tjänsten, men det smidigaste är förstås om leverantören har redogörelsen i anslutning till tjänsten. Annars måste ju varje kund (i offentlig sektor) göra sin egen för samma tjänst.

Huruvida man har en tillgänglighetsredogörelse eller flera är i viss mån upp till varje aktör. Huvudsaken är att man når den relevanta redogörelsen från respektive tjänst (ytterligare ett skäl till att leverantören bör tillhandahålla den). Vår rekommendation är att ha separata redogörelser för ”fristående” tjänster, men att inkludera ”inbäddade” tjänster i huvudwebbplatsens redogörelse.”

Man ska ju göra länkar mer uppläsningsbara (byta namn på dem). Finns det något sätt man kan göra detta på facebook?

När man länkar något på Facebook så följer både domänadressen och sidan man länkar tills namn med. Länkarna blir automatiskt rätt så tydliga. 

Biblioteken använder i stor utsträckning samma tjänster. Vore förstås fint om det kunde samordnas/ställas krav på en gemensam nationell nivå.

Ja! Tyvärr ligger det bortom min kontroll.

Många förordar att inte längre använda PDF och det är ju något att tänka på. Kanske funkar det lika bra med en webbsida?

Webbsidor rekommenderas istället för PDF om det är möjligt.