Folkbildning för delaktighet – om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid

När Lisa Olsson Dahlquist hade lagt fram sin avhandling Folkbildning för delaktighet: en studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid (2019) besökte hon Göteborg för att föreläsa för bibliotekschefer från Västra Götalandsregionens kommuner. Du kan i denna artikeln ta del av hennes föreläsning som vi delat upp i tre filmer med tillhörande reflektions- och diskussionsfrågor.

Lisa Olsson Dahlquist utgår från sin avhandling Folkbildning för delaktighet: en studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid i sin föreläsning. Titta gärna på filmerna tillsammans med kollegor och diskutera när ni har sett klart varje film, eller reflektera själv över de tillhörande reflektions- och diskussionsfrågorna.

Att göra demokrati i vardagen

Föreläsning av Lisa Olsson Dahlquist, del 1.

Demokrati i vardagen

Lisa Olsson Dahlquist menar att demokrati-begreppet kan förstås utifrån de små processer som sker i vardagen. Särskilt viktigt är samtalen vi för i vardagen som underlättar för människor att utöva sina medborgerliga rättigheter.

Reflektera över en typisk dag på biblioteket. När kan du se exempel på praktiserandet av demokrati?

Kommunikativt handlingsutrymme

Kommunikativt handlingsutrymme kan enligt Lisa Olsson Dahlquist stärkas på två nivåer genom biblioteket:

  • På samhällsnivå genom kommunikation med företrädare från samhällets olika instanser. Detta är en nödvändighet för att kunna agera och delta i samhällslivet.
  • På individnivå genom att ge utökade möjligheter till bildning, kunskap, socialt umgänge och kulturella upplevelser.

Diskutera vad det innebär för er, i er verksamhet, att stärka individers kommunikativa handlingsutrymme?

Bildning som leder till egenmakt

Föreläsning av Lisa Olsson Dahlquist, del 2.

Lisa Olsson Dahlquist pratar cirka 15 minuter in i filmen om att det i bildningsbegreppet finns en motsättning mellan att sätta mål med bildning och att låta den vara fri och leda till egenmakt. 

  • Hur ser du på det när det kommer till den digitala folkbildningen som sker på bibliotek idag?
  • Vilken typ av digital bildning har en målsättning och är ett medel för att nå ett mål?
  • Vilken typ av digital bildning leder till att invånarna får en ökad egenmakt i samhället?

Ett utrymme för social förändring

Reflektera gärna över citatet nedan innan du tittar på filmen:

”We can become bookstores in an effort to beat bookstores, or we can work to build libraries and librarianship around the concept of shared social space where real people engage in real struggle for meaning and purpose in a landscape of increasingly rapid human movement and social change.” (Elmborg, J., 2011)

Reflektera vidare kring den följande frågan:

  • Vad är egentligen skillnaden mellan det sociala utrymmet i en bokhandel jämfört med ett bibliotek?

Föreläsning av Lisa Olsson Dahlquist, del 3.

Lisa Olsson Dahlquist menar att ett av de viktigaste resultaten av hennes studie är att det så tydligt framgår att biblioteket som plattform och arena för samtal är så pass viktigt i en digital tid, och att detta har blivit tydligare i och med inskrivningen av demokratiparagrafen i bibliotekslagen.

Delaktighet kan i dag både förstås som ett krav och en möjlighet. Dels som ett krav från det omgivande samhället, där allt mer av vår kommunikation med myndigheter och andra aktörer ska ske i de digitala kanalerna. Vi ska bli allt mer självförvaltande människor. Dels kan delaktighet förstås som en möjlighet till egenmakt. Att kunna delta på egna villkor, och även ges en möjlighet att kunna välja bort delaktighet. 

Lisa Olsson Dahlquist beskriver behovet av en form av dialogforum som skulle fungera som arena för att diskutera yttrandefrihet och delaktighet i det demokratiska samhället. 

  • Hur kan sådana dialogforum upprättas och fungera på ert bibliotek?
  • Varför ska biblioteken arbeta med digital delaktighet? Och vilken form av delaktighet är det som biblioteken ska bidra till?

Fler diskussionsfrågor

Vill ni gå ytterligare på djupet i ämnet kommer här fler diskussionsfrågor att ta upp i arbetsgruppen.

Delaktighet – makt och medskapande

Reflektera över vad begreppet delaktighet egentligen innebär när det gäller makt och medskapande i biblioteksverksamheten.

  • Skiljer sig synen på medskapande när det kommer till bestånds- och medieplanering och planering av digital folkbildningsverksamhet? Om så, på vilket sätt?
  • Skiljer sig synen på användare beroende på om de är ”läsande” eller i behov av hjälp med digitala tjänster? Har någon användargrupp företräde och vad baserar det sig i sådana fall på?
  • Hur förhåller sig bibliotekspersonalen till att lämna ifrån sig makt till användarna när det kommer till att utforma verksamheten? Kan personalens professionella roll och expertis påverkas av en ökad användardelaktighet och i sådana fall på vilket sätt? Vilka delar av verksamheten är man beredd att låta påverkas och hur mycket?
  • Samverkan som delaktighet – hur mycket är man egentligen beredd att samverka och låta verksamheten påverkas av andra aktörer?