Folkbibliotekarier och kompetensutveckling i satsningen Digitalt först med användaren i fokus.

Syftet med detta följeforskningsprojekt är att nå ökad förståelse och kunskap om svenska folkbibliotekariers förväntningar och uppfattningar, dels om yrkesgruppens digitala kompetenser idag, dels om kompetensutvecklingsinsatserna inom ramen för Digitalt först, i relation till professionens syn på folkbibliotekets roll i ett digitalt samhälle.

Ett forskarteam från Högskolan i Borås genomför en jämförande fallstudie med fyra folkbibliotek i fyra regioner:

  • Halland,
  • Blekinge/Kronoberg
  • Jämtland/Härjedalen
  • Dalarna

Forskarteamet består av Jenny Lindberg, Katarina Michnik, Karen Nowé-Hedvall och Malin Ögland.

 

Bakgrund

I den tidigare folkbiblioteksforskningen finns många exempel på hur folkbibliotek har förhållit sig till de behov, möjligheter och utmaningar som har uppstått i takt med den digitala utvecklingen (se t.ex. Hansson, 2010; Conrad, 2013).
Denna utveckling har påverkat bibliotekariers arbetsuppgifter och därmed deras kompetensbehov.

Syftet med Digitalt först med användaren i fokus är bland annat att: “främja en ökad digital kompetens hos allmänheten genom att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier” (Kulturdepartementet, 2017, s. 2). Enligt uppdraget och med stöd i bibliotekslagen ingår det i bibliotekens uppgift att verka för att alla medborgare oavsett ålder har förmågan att inhämta och värdera kunskap via digitala medier, samt att ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet” (Bibliotekslag, SFS 2013:801). Syftet innebär därmed en förväntan att det i folkbibliotekariernas roll ingår att bilda och utbilda allmänheten i olika aspekter av digital kompetens.

Samtidigt lyfts i folkbiblioteksforskningen fram att det inte är självklart vilka digitala tjänster som folkbibliotek ska erbjuda och därmed vilka kompetenser som folkbibliotekarier förväntas ha (jämför Kronqvist-Berg, 2014). Begreppet digitala tjänster är mångtydigt (se Buchanan & McMenemy, 2010; Gould & Gomez, 2010) och innefattar tjänster som kan sträcka sig från att bibliotekarier bistår användare i det fysiska biblioteksrummet med informationssökning online (se t.ex. Sigler et al., 2011) till att användare deltar i digitala aktiviteter och interagerar digitalt med såväl bibliotekarier som andra biblioteksanvändare (se t.ex. Balling, Alsted Henrichsen & Skouvig, 2008;  Mon, 2012). Folkbibliotekariers upplevda kompetensbehov skifta beroende på hur de ser på vilka tjänster som förväntas erbjudas och vilken roll som folkbiblioteket förväntas inta i samhället.

 

Syfte

Syftet med detta följeforskningsprojekt är att nå ökad förståelse och kunskap om svenska folkbibliotekariers förväntningar och uppfattningar, dels om yrkesgruppens digitala kompetenser idag, dels om kompetensutvecklingsinsatserna inom ramen för Digitalt först, i relation till professionens syn på folkbibliotekets roll i ett digitalt samhälle. Följeforskningens primära intresse är att dokumentera, analysera och stödja den satsning som nu görs, men vi vill samtidigt betona vikten av att som forskare anlägga ett kritiskt perspektiv på Digitalt först och därigenom bidra till att informera, utmana och sporra det fortsatta arbetet. Vi kommer att ställa forskningsfrågor som:

  • Hur förhåller sig folkbibliotekarier i Sverige till uppdraget att främja digitala kompetenser hos medborgarna?
  • Hur resonerar folkbibliotekarier kring vilka digitala kompetenser de själva har respektive är i behov av för att utföra sitt arbete? Varför?
  • Vilka förväntningar har de deltagande folkbibliotekarierna på Digitalt först?

Folkbibliotekarier har valt att profilera sin verksamhet bland annat beroende på hur de lokala behoven uppfattas. Vissa folkbibliotek fokuserar på att integrera digitala tjänster i sin verksamhet, andra har till exempel satsat på att skapa lågintensiva mötesplatser i sina lokaler. Samtidigt erbjuder alla folkbibliotek idag ett utbud av både analoga och digitala tjänster. Detta har breddat arbetsuppgifterna på folkbibliotek och därmed den kompetens som krävs. Återkommande studier och inlägg i facktidskrifter tar upp att folkbibliotekarier saknar viss erforderlig digital kompetens (se t.ex. Martzoukou & Elliott, 2016). Samtidigt handlar en återkommande diskussion om vilken kompetens just folkbibliotekarien ska besitta – “kärnkompetensen” och vilka kompetenser biblioteket kan få tillgång till genom att anställa personer med annan yrkesbakgrund eller genom samarbete med andra aktörer.

Diskussionen anknyter till grundläggande ställningstaganden inom bibliotekarieprofessionen när det gäller bibliotekariers relation till användarna och bibliotekets identitet. Hur folkbibliotekarier ställer sig i denna och liknande frågor kan påverka hur folkbibliotekarier upplever Digitalt först. Samtidigt kan folkbibliotekariers deltagande i satsningen påverka deras syn på folkbibliotekens roll och uppdrag och på de egna kompetensbehoven. Mer kunskap om folkbibliotekariers olika förväntningar på satsningen och bakgrunden till dessa anser vi är av stor vikt för att planera och anpassa satsningen så att den leder till en hållbar kompetensutveckling.

Vi utgår från ett teoretiskt ramverk som tydligast beskrivs i Gärdén & Nowé Hedvall (2013). Vi hämtar inspiration från ett sociokulturellt perspektiv som betonar samspel, deltagande, kontext och de senaste årens forskning om lärande i arbetslivet ur ett skandinaviskt perspektiv. Lärande är med andra ord en social praktik och all kunskap ska förstås i sitt sociala och historiska sammanhang snarare än som en objektiv företeelse. Med detta epistemologiska perspektiv ansluter vi oss den sociokulturella ansats som den har företrätts av bland annat Lave och Wengers situerade lärteori (1991), Säljö (2000; 2005) och Engeström (1987; 1999).
I ett sociokulturellt perspektiv utgår man från tanken att vårt sätt att se på världen och uppfatta vad som är relevant kunskap är olika beroende på vilket sammanhang vi befinner oss i. Att lära blir då inte längre synonymt med att inhämta nya fakta och färdigheter – snarare handlar det om att i sociala samspel få nya perspektiv (Säljö 2011, s.79). Förutom att vi i forskarteamet har lång erfarenhet av att arbeta med följeforskning och kompetensutveckling bygger vi på en gedigen kunskap om biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, bland annat med inriktning mot bibliotekarieprofessionen (t.ex. Lindberg 2015). Kombinationen möjliggör att vi kan belysa professionens perspektiv med hjälp av, bland annat, forskning om bibliotekarieprofessionen och om bibliotekets roll i samhället.


Metod och tidsplan

Vi planerar att genomföra en jämförande fallstudie (se Campbell 2010) med fyra folkbibliotek som fall. Urvalet styrs av vår strävan att studera den variation som finns i folkbibliotekariers förhållningssätt till syftet och innehållet i Digitalt först projektet och hur den kan samverka med deras digitala kompetensutveckling. Därför kommer vi att utgå från en urvalsstrategi som betonar maximal variation när det gäller hur folkbiblioteket profilerar sin verksamhet och hur de arbetar med digitala tjänster och digital kompetensutveckling. I följeforskningen utgår vi från vår övertygelse om att både forskare och praktiker skapar empiri och utvecklar kunskap i samspel med varandra. Därför utgör intervjuer och deltagande observationer en hörnsten i vårt arbetssätt. Genom att följa folkbibliotekariers digitala kompetensutveckling över tid avser vi att systematiskt återvända till frågeställningarna och på så sätt kunna identifiera förändring i deras förhållningssätt och i deras upplevda kompetens. En annan viktig del i vår följeforskningsansats är regelbundna återkopplingar till och avstämningar med styrgrupper, regionala biblioteksverksamheter, och relevanta arbetsgrupper i Digital Först projektet, med syfte att stödja dessa i att planera och följa upp projektets aktiviteter.

 

Nationellt intresse

Vi ser att fyra grupper kan ha intresse av vårt föreslagna forskningsprojekt:

  • Arbetsgruppen bakom Digitalt först. Delresultat och slutresultat från vårt forskningsprojekt kan underlätta planeringen av och genomförande av fortsatt kompetensutveckling.
  • Folkbiblioteksprofessionen/folkbibliotekarier.
  • Lärare vid och ansvariga för bibliotekarieutbildningar.
  • Forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap.

 

Resultat

Hur förhåller sig bibliotekspersonal till uppdraget att främja digitala kompetenser hos medborgarna?
Vad arbetar bibliotekspersonalen med när det handlar om digitalisering?
Återkommande exempel är bibliotekens egna digitala tjänster och verktyg, MIK-arbete (källkritik), medborgarfrågor. Det digitala kommer också in som ett sätt bland många andra, till exempel i arbetet för läsfrämjande. Eller i särskilda satsningar, Digilabb, VR-teknik för upplevelser m.m.

Flera hinder nämns för att främja digital kompetens hos medborgarna, till exempel infrastruktur och teknik: ”Eftersom det inte riktigt fungerar rent praktiskt” eller att användarna fortfarande ser biblioteken som ett ”ställe där man lånar böcker”. Många vill inte utbildas, ”de vill ha hjälp nu”. Brist på resurser lyfts också fram som ett problem.

Forskarnas reflektion utifrån sin analysmodell som bygger på värden som ”kreativitet”, ”det civila”, ”industriell produktion” , är att bibliotekspersonal kopplar digitalisering till olika värden för medborgarna: upplevelser, glädje, eget skapande, delaktighet, demokrati, tillgänglighet, utveckling, expertis och effektivitet.

Matris som visar vilka värden bibliotekarierna kopplar till digitaliseringsom

Bibliotekspersonalens resonemang om kompetenser och de kompetensbehov som har med digitalisering att göra

Bibliotekspersonalen kan …

  • Vara expert och lära användaren (”Först ska vi utbildas på något sätt eller ha ett förhållningssätt och när vi är klara med det, då ska vi kunna bli en resurs för de andra”)
  • Vara medskapare

Här finns forskningsrapporten Användarna först med det digitala i fokus: Folkbibliotekariers arbete inom den nationella satsningen för ökad digital kompetens. 

 

Medverkande forskare

Karen Nowé Hedvall – Lektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Forskningsintressen inkluderar lärande och kunskapsdelande i organisationer, samt utvärdering och strategisk planering. Har erfarenhet av följeforskning om lärande och kompetensutveckling inom folkbibliotek i ett flertal projekt. Undervisar bland annat om styrning och ledning av digitala bibliotek.

Jenny Lindberg – Doktor i biblioteks- och informationsvetenskap. Forskar om bibliotekarieprofessionen, dess kompetenser och identitet, samt har erfarenhet av professionsnära forskningsprojekt med fokus på analys och utveckling av bibliotekens tjänster.

Katarina Michnik – Doktor i biblioteks- och informationsvetenskap. Forskar om vilka förväntningar som kan ställas på folkbibliotek och vilka utmaningar som folkbibliotek kan ställas inför i ett digitaliserat samhälle.

Malin Ögland – Adjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap, med lång chefserfarenhet och erfarenhet av utvecklingsarbete på kommunal och regional nivå.