En kartläggning över Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på Facebook under 2021

I början av förra året kartlade Digiteket i vilken omfattning svenska bibliotek hade tipsat om eller delat arrangemangstips på temat källkritik på Facebook under 2020. Många bibliotek identifierar källkritik och andra MIK-relaterade förmågor som viktiga delar av sitt uppdrag och som en del av uppdraget kring kunskapsförmedling och värnandet av den fria åsiktsbildningen. 2021 skiljer sig från året innan i det att biblioteksrummen i större utsträckning varit öppna och det har funnits större möjligheter till arrangemang på plats, även om dessa självklart också varit begränsade. Denna uppföljande kartläggning syftar till att ta reda på huruvida det hänt något och om man kan skönja några trender eller tendenser i materialet. 

I själva kalkylarket finns alla identifierade inlägg länkade och det kan kanske också tjäna som inspiration. Vad gör andra kommuner och bibliotek? Vilken typ av inlägg gör de?

Källkritik på bibliotekens Facebooksidor 2021

Kommuner, bibliotek och Facebook

2021 var det 22 av Sveriges 290 kommuner som inte hade en egen Facebooksida, denna siffra har i år växt till 25. Dessa bibliotek delar då istället sin verksamhet med kulturförvaltningen eller kommunen i sin helhet. Detta kan ni läsa mer om i Digitekets artikel.

419 folkbibliotek och filialer har hittats i denna sammanställning över digitala hemvister. 

Inlägg om källkritik

61 av Sveriges kommuner har postat något inlägg som på något sätt berör källkritik under 2021, eller cirka 23 procent av de Facebookaktiva kommunerna. Detta är en nedgång från året innan då 71 av kommunerna nämnde ordet i sina Facebookflöden. 

70 av de 419 identifierade folkbiblioteken och biblioteksfilialerna har publicerat något inlägg innehållande söktermen, cirka 17 procent. 

Av dessa har 20 av biblioteken postat fler än ett inlägg. Resterande 50 bibliotek har postat ett ensamt. 

Sammanlagt 113 inlägg har hittats och dess innehåll spänner från påminnelser om föredrag till påminnelser om att tänka källkritiskt. En kategorisk sammanställning hittas nedan. 2020 hittades 119 inlägg. 

Biblioteken, källkritik och Facebook

Köpings bibliotek stack, tillsammans med några andra, ut i kartläggningen genom att delvis dela förhållandevis många inlägg (fyra) som berörde ämnet, men också för att det var en viss bredd på tematiken. De tipsade om seniorsurfarna, gjorde reklam för ett föredrag om källkritik i släktforskningssammanhang, tipsade om en föreläsning av Jack Werner på All Digital Week och lyfte ett antal officiella källor samt tipsade om källkritikresurser i coronas spår i ett annat. 

Johanna Stewart jobbar som bibliotekarie på Köpings stadsbibliotek och berättar att Facebook som plattform är viktigt för bibliotek att befinna sig på: 

– På Facebook når vi ju faktiskt våra följare på just den plats där källkritiken kanske behövs som allra mest. Vi har ett mer direkt och personligt tilltal där än i andra kanaler som på till exempel vår bibliotekswebb, vi tänker att det är lite mer lockande och inspirerande. 

Arbetet med källkritik lyfts som en del i bibliotekens lagstadgade uppdrag att främja den fria åsiktsbildningen. 

– Biblioteket ska ju verka för fri åsiktsbildning och i det ingår då också att medvetandegöra vikten av källkritik – det är inte bara tillgången till informationen som är viktig, det är lika viktigt att kunna avgöra vad som är riktigt och sant.

Typer av inlägg

Inläggens innehåll fördelar sig enligt nedan. Varje inlägg kategoriserades som en av varje kategori även om det skulle kunnat passa in i flera kategorier. 

Observera att summan på grund av avrundningar inte landar på 100 %.

Nya böcker/boktips

Ett typexempel på inlägg som handlar om nya böcker är Gullspångs kommunbiblioteks inlägg om Malin Perlhedens böcker.

Regionbibliotek Norrbottens virala inlägg

Regionbibliotek Norrbotten skapade en superviral succé med sitt luriga källkritikinlägg som påstod att ny forskning hade visat att det var farligt att läsa böcker med färgbilder i. Om detta, troligtvis det mest delade biblioteksrelaterade inlägget någonsin, kommer vi prata mer om på Digiteket lite längre fram i vår!

Information om föreläsningar och andra arrangemang

Det har under året hänvisats en del till All digital week och dess arrangemang i samband med söktermen källkritik. Överkalix biblioteks inlägg är ett typexempel på den typen av kommunikation. Om olika bibliotek har gjort inlägg om samma arrangemang har de räknats som separata händelser.

Jämfört med året innan där noll arrangemang på temat påträffades är det en stor ökning av denna typ. 

Påminnelser

Om samma bibliotek påminner sin publik om samma arrangemang eller aktivitet har de räknats in i denna kategori. 

Digital rådgivning och stöd

En hel del bibliotek erbjuder olika typer av digital rådgivning eller handledning för medborgarna. En del av dessa inbegriper också hjälp och stöd vad gäller informationssökning eller källkritik. Töreboda bibliotek exemplifierar med typinlägg.

Källkritiska tips, uppmaningar ochchecklistor

En stor del av inläggen består av olika typer av uppmaningar kring vikten av källkritik och tips om checklistor och annan typ av stödmaterial. Älmhults bibliotek tipsar till exempel om Internetkunskaps artikel om källtillit. 

Vem länkas till?

Topplistan för hänvisningar med koppling till inlägg som nämner källkritik :

1. UR
2. Krisinformation.se
3. Källkritikbyrån
4. Internetstiftelsen
5. 1177
6. MSB
7. Folkhälsomyndigheten
8. Statens medieråd
9. Internetkunskap

Utöver dessa aktörer finns det en uppsjö som det bara länkas en gång till. 

Anmärkningar

Ett arbete av det här slaget innehåller troligtvis en del fel i form av relevanta sökträffar som missats, formuleringar som tolkats slarvigt och så vidare. Hör gärna av er så uppdaterar jag artikeln och listan. Kartläggningen genomfördes vecka 6 i februari 2022. Denna kartläggning gör såklart inget anspråk på att redovisa för hur mycket andra bra aktiviteter och service som handlar om MIK/källkritik folkbibliotek har genomfört under 2021, utan redovisar bara det som var synligt på Facebook under datainsamlingsperioden. Det kan hända att bibliotek väljer att rensa sina Facebookflöden på gamla inlägg vilket gör att en del kanske missas, men det verkar överlag inte vara en vanlig praktik. Det är så klart också värt att hålla i minnet att Facebook inte är det enda forumet för utåtriktad bibliotekskommunikation.  

Sammanfattning

Det kan konstateras att Facebook inte heller 2021 används som plattform för att kommunicera källkritikrelaterad information till medborgarna i någon större omfattning. Förändringarna i förhållande till året innan är relativt små men det kan konstateras att det innehållsmässigt har skiftat en del. 2021 har det postats färre inlägg som berör vikten av källkritik relaterat till pandemin och man ser en hel del inbjudningar till digitala arrangemang kring ämnet, något som inte hittades 2020. 

Frågor om källkritik blir extra högaktuellt med tanke på både kriget i Ukraina och att det i år är valår. Hur kommer bibliotekens arbete se ut under året? Det kommer vi återkomma till nästa år.