Digitalt utanförskap. En forskningsöversikt

Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning om digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap blir ett demokratiskt problem när allt fler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering, och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.

Resultat

Resultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:

  • Bristande motivation
  • Bristande infrastruktur/tillgång
  • Bristande kunskap och färdigheter
  • Låg socioekonomisk status
  • Bristande tillit/självtillit

När det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap, så nämns även bristande styrning och ledning.

Forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik till att se det som ett mer komplext fenomen. Utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt ser vi att vägen ur digitalt utanförskap är en pågående process. Vi väljer att likna den vid en trappa med stegen motivation, tillgång, färdigheter och användning. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer – människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen i trappan kan dock halka ner vid en förändrad livssituation, som att gå från anställning till arbetslöshet.

Slutsatser

  • Det saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelser
  • Digital inkludering är en pågående process, som människor kan halka efter i
  • Digitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet
  • Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorer
  • Digitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorier

Rapporten innehåller en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning. Dessa faktorer har visat sig vara gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda trappa. Gynnsamma faktorer för digital inkludering är: 

  1. Motivera
  2. Skapa tillgång
  3. Främja färdigheter
  4. Främja användning

Idéer för fortsatt forskning

Digital inkludering är som tidigare forskning visat en pågående proces s eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas. Därför behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant som till exempel att gå från anställning till arbetslöshet eller att bli migrant eller flykting. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.

Iacobaeus, H., Francisco, M., Nordqvist, C., Sefyrin, J., Skill, K. & Wihlborg, E. (2019) Digitalt utanförskap. En forskningsöversikt. DINO-Rapport 2019:3. Liu-Tryck, Linköping. DiVA, id: diva2:1374480

Text av Helena Iacobaeus, Marie Francisco, Cecilia Nordqvist, Johanna Sefyrin, Karin Skill och Elin Wihlborg