Digitala strövtåg i litteraturens spår med Literaturkartan

Med litteraturkartans hjälp kan du ge dig ut på digitala strövtåg i litteraturens spår och hitta litterära kopplingar till landskapet och vice versa! Litteraturkartan är en ny tjänst från Litteraturbanken och Paulina Helgeson bjöd Digiteket på en guidad tur av den nya litteraturgeografiska tjänsten.

I Litteraturkartan kan vi se resten av Sverige men det är bara i Västergötland, Bohuslän och Dalsland som det finns små olikfärgade pluppar att klicka på. Varje plupp representerar en koppling till litteraturen i form av ett verk, en plats, resa eller person och Linnés resor. Paulina hälsar också att tjänsten har expansionsmöjligheter om andra regioner skulle vara intresserade!

Karta över Bohuslän, Dalsland och Västergötland med en mängd olikfärgade pluppar och en sökruta.

Kartutsnittet som möter en i Literaturkartan.

Om man befinner sig inom något av de tre landskapen kan man klicka på det lilla hårkorset/siktet i verktygsfältet ute till vänster och undersöka om det är något av intresse i närheten av där man befinner sig. Kartan inbjuder till undersökning och en plupp med namnet “Ond bråd död i Solberga” väcker såklart genast ens nyfikenhet!

Kartutssnitt med grön plupp som säger Ond bråd död i Solberga.

En faktaruta kommer fram där vi får reda på mer om Selma Lagerlöfs roman “Herr Arnes penningar” där prästen herr Arne blir mördad för sin rikedoms skull. I rutan finns också kopplingar till Litteraturbanken och jag skulle här direkt kunna gå till boken eller Selma Lagerlöfs författarsida på Litteraturbanken.

Inforutan "Ond bråd dör i Solberga"

Litteraturkartan har tagits fram av Litteraturbanken, med Johan Roxendal på Språkbanken Text vid Göteborgs universitet som utvecklare, och med finansiellt stöd av Västra Götalandsregionen. Även Förvaltningen för Kulturutveckling har varit delaktig i projektet.

Eftersom Linnés resor är så omfattande har de fått en egen kategori, Paulina förklarar närmare:

 – Vill man bara se en viss kategori så klickar man bort de andra och man kan till exempel då följa Linné när han kliver in i Västergötland österifrån, längst upp till höger. Klickar man på den första pluppen kan man då få läsa en ganska lång text av Erik Andersson där han introducerar det som kallas Västgötaresan. Man kan sen klicka på gå vidare och så blir man tagen till nästa punkt på kartan. Tanken är att man ska kunna resa på kartan.

Det finns ju dock platser som är värda att uppmärksamma litteraturhistoriskt men som inte går att knyta till en specifik plats.

 – Om man tittar på pluppen “Mitt i Bohuslän” så är det en lite rolig fiktiv plats. Här beskrivs Per-Henrik Berthelius 840-sidiga och tre kilo tunga verk Bohuslänsk samling som man också kan läsa på Litteraturbanken

Artikeln om boken är skriven av Gunnar D Hansson, och lockar omedelbart till läsning med stycken som detta: 

“Trots systematiken är det lätt att gå vilse i Per-Henrik Berthelius Bohuslänsk samling. Inte på grund av bristande ordningssinne hos författaren utan på grund av de många märkliga tryckalster och författare som redovisas. Från sillfiskekrönikor till badgästinstruktioner. Från den rimmande trikåfabrikören Albert Anderssons memoarer till äventyraren och sjömannen C Johanson-Jord-Himla-Stormaren som 1938 gav ut sin filosofiskt självbiografiska skrift Stjärnan av Bohuslän contra Greta Garbo.”

Paulina berättar att det finns massor av olika sätt man hade kunnat bygga Litteraturkartan

 – Vi har utgått från Litteraturbanken och velat lyfta fram roliga saker som vi har där. Vi tänker att vi ska fylla på kartan efter hand och också gärna få input av användarna! Vi har valt att lyfta fram det vi tycker är roligt, och har tillåtit oss att vara udda och idiosynkratiska. Detta ska vara levande!

Litteraturbankens gränssnitt bjuder verkligen in till ett utforskande av den litterära geografin och är samtidigt ett exempel på en förnämlig visualisering av data. En kul tjänst litteraturhistoriskt, lokalhistoriskt och tekniskt. 

 – Det här gränssnittet funkar så bra eftersom det uppstår en synergieffekt när man kopplar litteraturen till den geografiska platsen. Materialet får en extra dimension. Det blir också lättare att tillgodogöra sig materialet i den här formen. Vi vill ju att människor interagerar med tjänsten och hör av sig!

Hur skulle biblioteken kunna dra nytta av den här tjänsten?

 – Man skulle kunna tänka sig att målgruppen äldre som kanske hunnit få en djupare och varmare relation till sin hembygd skulle kunna vara hjälpta av biblioteken, som kan hjälpa den ibland IT- och datorovana generationen att ta till sig det här. Kanske hålla små cirklar om det? Eller försöka samla ihop saker som skulle kunna vara intressanta att införliva i tjänsten? Det finns mycket kunskap om hembygd hos många i en äldre generation. Biblioteken skulle vara en bra hjälpinstans för att hjälpa folk över den tekniska tröskel som ändå krävs för att tillgodogöra sig Litteraturkartan. Det är också en logisk koppling till de lokalhistoriska samlingarna som finns på alla bibliotek.

Den viktigaste frågan nu: hur ser processen ut om en annan region skulle vilja vara med?

 – Vi ser gärna att det här sprids och utvidgas med nya landskap. Det är en resursfråga. Nu har vi med initialt stöd av Västra Götalandsregionen jobbat fram en struktur och det omfattande och ganska tunga grundjobbet är gjort. Nu har vi ett inmatningsgränssnitt och skulle regioner vara intresserade så är vi jättegärna med och pratar om hur vi kan sätta igång det här! Hur mycket är regionen villig att satsa? Kanske kan vi gemensamt hitta skribenter som kan få uppdrag att inventera litteraturläget i till exempel Skåne och skriva texter. Om regionerna vill vara med är de supervälkomna att höra av sig! 

Kartan finns, gå ut och vandra i landskapet! Och kanske är du som jag, som lätt fångas av beskrivningar som “Radikal badresenär ogillar Marstrand”.

Jag låter den stockholmsradikale Anders Lindebergs allt annat än förtjusta betraktelse över Marstrand avsluta:

”Marstrand, bedröfvelsens ort, du af Gud och menniskor förskjutna nejd! Hur skall jag gifva ett begrepp om något så sorgligt, så nedtryckande, som åsynen af dig och din omgifning! Klippor och ideligen klippor, några få alnar uppstigande öfver vattenbrynet, på hvilka inte mullkorn kan kvarstanna och intet grässtrå slå rot! En jord utan grönska, ett haf utan segel, blåst utan hvila, och i denna trakt en stad utan handel, utan näringar, snart sagt utan innevånare, befolkad af några menniskor, dömde att lifnära sig af de stenars befolkning, man uppstapplat på den stora stenen, som utgör ön! Och till hvad ändamål har man en gång ditlagt dessa stenar? Derföre må forntidens dårskap svara. Men hvarföre bibehållas och förökas de? Härföre må nutidens dårskap svara, om hon kan det. I händelse hon det gör och vill, skola vi till henne framställa några frågor, hvilkas lösande vore intressant nog.”