Digital omställning till följd av covid-19 – Ny rapport från PTS

Uppdrag och introduktion

Sedan mitten av mars 2020 har coronapandemin förändrat hur människor lever och hur verksamheter bedrivs i samhället. Pandemin har drivit den digitala utvecklingen framåt och på många områden har vi tagit kliv som utan pandemin hade tagit flera år. Förändringarna i samhället har påverkat svenska invånare på snart sagt alla plan. Vi arbetar, går i skolan, kommunicerar, skapar och tar del av kultur på ett nytt sätt. För att kunna dra nytta av det momentum som uppstått är det viktigt att titta på den digitala omställningen som sket toch fundera över vad som är värt att ta med i framtiden och vad som kräver förändring. 

Biblioteken under pandemin

Kungliga biblioteket, som följt pandemins påverkan på biblioteksväsendet under pandemin, pekar på att folkbiblioteken genomgått en större omställning än forskningsbiblioteken. Kungliga biblioteket har i enkätsvar informerat att de i sina studier under våren och sommaren sett en ökad användning av bibliotekens digitala utbud såsom exempelvis e-böcker, strömmad media, film och ljudböcker. 

Någon heltäckande studie  av användningen av exempelvis e-böcker under pandemin finns ännu inte att tillgå då den officiella biblioteksstatistiken för 2020 publiceras av Kungliga biblioteket först under våren 2021. 

Folkbiblioteken har också, enligt Kungliga biblioteket, strävat efter att erbjuda övrigt programinnehåll och aktiviteter i digital form till sina användare. Oftast används de socialamedieplattformar som biblioteken redan använder, framförallt Facebook, Instagram och Youtube. Historiskt har biblioteksväsendet arbetat mycket med digitalisering och digital kompetens. Under pandemin har det blivit tydligt att denna tendens ökar. . 

Om användargrupper fortsätter att efterfråga  exempelvis e-böcker i högre  grad bedömer Kungliga biblioteket att detta framöver kan betyda att kommunerna ser en annan ekonomisk fördelning mellan fysiska och digitala medier, där en ökad mediabudget behövs för det digitala utbudet. 

Ojämlik medietillgång och osäkert uppfyllande av demokratiuppdrag

Rådande avtal och affärsmodeller inom biblioteksväsendet bidrar till att utlåning av digitala verk fördyras och skapar en ojämn tillgång beroende på var du bor.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) upphandlar idag ramavtal för e-böcker. Varje kommun upphandlar var för sig  och medlen för detta skiljer sig därför  mellan olika kommuner beroende på budgetens storlek för kultur- och bibliotekssatsningar. 

Möjligheten för enskilda kommuner att förhandla och förvärva högkvalitativt digitalt material begränsas dels av de lokala budgetramarna, dels av svårigheten att göra kompetenta urval i ett stort utbud av digitala resursers på marknaden. Det saknas nationella riktlinjer för hur upphandlingen ska gå till för att uppfylla det demokratiska uppdraget för biblioteken. Tillgängligheten, och därmed likvärdigheten i tillgång, är ett område där digitaliseringen har stora skalfördelar och där spridningen av digitalt innehåll skulle kunna bidra till att nå det demokratiska uppdraget enligt PTS. Detta har tydliggjorts under pandemin då fler än tidigare har lånat och efterfrågat digitala format.

Kopplat till utmaningen med tillgängligheten är de rådande affärsmodeller som idag finns att tillgå inom ramen för de centrala upphandlingsavtalen. Inköp och utlåning av e-böcker skapar idag stora kostnader för kommunernas kulturbudgetar. När en e-bok idag lånas ut sker det mot en kostnad per hyra istället för förbrukning, som fysiska böcker eller film. Dessutom kan e-boken samtidigt vara utlånad till obegränsat många personer. Detta är förstås kostnadsdrivande. Den här ersättningsmodellen riskerar att försvåra och ytterligare fördyra en nödvändig digitalisering av biblioteken, särskilt för de kommunala folkbibliotek där problemen bedöms vara störst. 

Biblioteken och dess besökares digitala kompetens

PTS menar att satsningar på digitala besökare på biblioteken också behöver fortsätta nationellt. Erfarenheterna från pandemin kommer att vara viktiga byggstenar i att fortsätta utveckla bibliotekens, och deras besökares, digitala kompetens. 

Utifrån kartläggningen och analysen som till viss del återgivits ovan lyfter PTS fram ett antal åtgärdsområden och möjliga insatser  för att bidra till bättre förutsättningar att leva och verka digitalt.

Under rubriken “öka bibliotekens digitala tillgänglighet” lyfter PTS tre möjliga åtgärder:

• Skapa en nationell digital biblioteksplattform.
• Inför nationella riktlinjer för att garantera digital tillgänglighet i bibliotekens centrala upphandling.
• Förläng bibliotekens nationella uppdrag om digital kompetens.

Kungliga biblioteket framhålls som förslag på utförare. 

Ge Kungliga biblioteket i uppdrag att införa en nationell digital biblioteksplattform. 

För att hela biblioteksväsendet ska kunna fortsätta att erbjuda tillgänglighet, både som fysisk och digital mötesplats och som nav för utbildning och kultur, behöver staten noga följa den digitala utvecklingen kopplat till budgetar för upphovsrätt och upphandling för att alla ska ha ungefär samma möjlighet att ta del av bibliotekens innehåll. Här finns det en utredning sedan tidigare, inom ramen för den nationella biblioteksstrategin, vars förslag om att införa en nationell digital biblioteksplattform som PTS ställer sig bakom.

Förslaget ger alla som så önskar  tillgång till en gemensam nationell plattform för digitalt material, istället för idag svåröverskådligt och utspritt digitalt material. Om bibliotekens affärsmodeller ändras i samband med detta kan det bli mer ekonomiskt gynnsamt att övergå till digitala format. 

Ge Kungliga biblioteket uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för att garantera tillgänglighet för digitalt innehåll i den centrala upphandlingen. Dessa riktlinjer ligger väl i linje med den nationella biblioteksstrategin från 2019.

Kopplat till arbetet med att ta fram en nationell biblioteksplattform behövs tydliga nationella riktlinjer för upphandling där utformningen av upphandlingsdirektiv i högre grad tar hänsyn till möjligheten att kunna tillgängliggöra digitalt innehåll. Detta kan förhoppningsvis bidra till att minska klyftorna mellan lokala kulturbudgetar.

Ge Kungliga biblioteket förnyade uppdrag och mandat att fortsätta uppdragen Digitalt först och Digiteket. 

Regeringssatsningen Digitalt först – med användaren i fokus avslutas efter tre år 2020. För att fortsätta arbeta med det viktiga arbete som biblioteken gör när det handlar om digital kompetens behövs en fortsättning av detta uppdrag, både på Kungliga biblioteket, regionalt och kommunalt. Det behövs en hållbar och strategisk lösning för att bibehålla de framsteg som gjorts. Även arbetet med Digiteket behöver fortsatt utveckling och en stabil, statlig finansiering för att fortsätta vara den kompetensnod som det kommit att bli inom folkbiblioteken. 

I ett mejl till Biblioteksbladet skriver riksbibliotekarie Karin Grönvall :

”Vi ser fram emot en förnyad dialog med sektorn om hur vi kan samverka och vad vi kan lösa på den nationella nivån … Vi ser också framemot en fördjupad dialog med våra uppdragsgivare; För att skapa användbara tjänster med angeläget innehåll krävs ett tydligt uppdrag och en ordentlig satsning.”

Rapporten kan läsas i sin helhet här

Digital omställning till följd av covid-19 (pdf)