Digital läsning och digitalt läsfrämjande – en angelägenhet för biblioteken
I det här förordet presenterar Nina Ström som är handläggare på Kulturrådet temat digitalt läsfrämjande, ett antal forskningsartiklar som behandlar digital läsning och läsfrämjande. Temat är framtaget i samarbete med Kulturrådet.
En spännande sak med att arbeta som handläggare på Kulturrådet för bibliotek och för läs- och litteraturfrämjande är att det går att följa hur det läsfrämjande arbetet påverkas av förändringar i samhället och hur vissa metoder växer sig starka och andra kanske tillfälligt försvinner. Två, kanske motsatta, trender har synts de senaste fem åren. En trend är den mer intima läsningen i mindre bokcirkelgrupper, gärna med högläsning tillsammans. Den andra är digitalt läsfrämjande. Och om inte bibliotekens läsfrämjande arbete med digitala verktyg var stort redan innan så har det absolut blivit en angelägenhet för biblioteken i och med covid-19.
Jag snubblade över ett intressant examensarbete från Umeå universitet av Linn Ottosson Malmros och Johanna Sandberg med titeln Förhållningssätt till digitalt läsfrämjande: En kvalitativ undersökning om bibliotekens användning av digitala medier i en läsfrämjande kontext (pdf). De har undersökt hur biblioteken beskriver sina projekt i ansökningar till Kulturrådet om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser just vad gäller digitala aspekter. Uppsatsförfattarna identifierar fyra olika teman eller förhållningssätt till hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet: Bevarande förhållningssätt, anpassat förhållningssätt, utforskande förhållningssätt och breddat förhållningssätt.
De ser en skiljelinje mellan projekt som använder digitala medier för att upprätthålla ett mer traditionellt läsfrämjande arbete, där digitala verktyg kan användas men den tryckta boken är slutmålet, och projekt som använder digitala medier för att bredda synen på vad läsning är eller vad litteratur är. Författarna menar att digitalisering inte bara ger nya sätt att förmedla litteratur utan faktiskt gör något med litteraturen, påverkar läsandet och läsfrämjandet. ”Av den anledningen”, fastslår de, ”går det att argumentera för att det är önskvärt att ta ett bredare grepp kring frågor om digitalisering och läsfrämjande än att anlägga digitalt läsfrämjande som ett sidospår till traditionellt läsfrämjande”.
Uppsatsförfattarna fortsätter: ”Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ’traditionellt läsfrämjande’ inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att:
- De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ’digitalt läsfrämjande’ enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ’traditionella läsfrämjandet’ måste ses i ljuset av digitalisering
- Teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitiskt och samhälleligt perspektiv.”
Det är lätt att tro att digitalt läsfrämjande är som vilket traditionellt läsfrämjande som helst bara i annat format, det digitala. Men det är mer komplext än så och både det traditionella och det digitala har kanhända större potential om de faktiskt ses som olika med olika styrkor.
Vi har bett fyra forskare att dela sin kunskap och reflektera över digital läsning och digitalt läsfrämjande. Här finns mycket att ta till sig, diskutera med kollegor, kanske ifrågasätta och så småningom utveckla till digitala läsfrämjande metoder.
Anders Öhman, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Umeå universitet skriver om den digitala kulturen och läsmotivationen. Anett Sundqvist, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, har fokus på barn i sin artikel och på att växa upp i en digital värld. Kognitiva och sociala aspekter av digital läsförståelse heter artikeln skriven av Anna Fåhraeus, lektor i engelsk litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Julia Pennlert, lektor med inriktning mot läsning och läsfrämjande verksamhet vid Högskolan i Borås skriver om texten och tekniken och olika perspektiv på digital läsning.
Med önskan om god läsning,
Nina Ström
Handläggare Kulturrådet