Antalet Digidelcenter runt om i landet ökar och oftast är de lokaliserade till kommunens bibliotek. På Digidelcenter arbetar man aktivt med att höja besökarnas digitala kompetenser, ofta i form av handfast support på plats på biblioteket. Men hur kan man arbeta med Digidelcenter just nu, när vi alla ska hålla social distans och många ska avstå från sociala kontakter helt och hållet? Vilka konsekvenser ger ett digitalt utanförskap i pandemitid? Vi frågade Jenny Eriksson, digital vägledare på Säters bibliotek, som jobbar med dessa frågor.
Genom att starta denna video så accepterar du Youtubes integritetspolicy och accepterar att de kommer saamla in viss data om dig genom att sätta kakor. Om du klickar i "Kom ihåg" behöver du inte upprepa ditt val för varje video. By loading the video, you agree to YouTube's privacy policy.
Läs mere
Video från Säters bibliotek med tips för att bli säkrare på nätet.
På Säters bibliotek har ni ett Digidelcenter. Kan du berätta om vilken sorts verksamhet som brukar bedrivas inom Digidelcentret i vanliga fall?
Vi hjälper Säterborna med digitala frågor genom enskild handledning, drop-in- och kursverksamhet. Vi finns också som resurs internt för kommunen genom att vi gör lathundar, utlåningsbara MIK-lådor och bidrar med digital kompetens och lokalen som en möjlighet att träffa Säterborna. Externa aktörer har haft drop-in i DigidelCenter, till exempel Södra Dalarnas Sparbank och Dalatrafik.
På vilket sätt har ni förändrat och utvecklat verksamheten nu, i och med pandemin?
Vi har ställt om till att göra det vi hade tänkt göra i vår fast digitalt. Till exempel skulle vi haft en grundkurs i surfplatta och smartphone. Det som skulle tagits upp på kurserna har istället blivit torsdagsfilmer på Youtube som vi länkar till på Facebook. Vi har även publicerat kursmaterial, lathundar och instruktioner på vår hemsida. Istället för drop-in har vi digital hjälp per telefon och videosamtal.
Ni har påbörjat att producera program som ni kallar Digital vardag. Hur gör ni när du planerar, spelar in och redigerar filmerna? Hur har ni tänkt när ni valt teman?
Vi har valt teman utifrån den grundkurs som jag har tagit fram bestående av fyra delar:
- Surfa och svajpa
- Säkerhet
- Sociala medier
- Digital guldkant
När jag jobbade som IT-bibliotekarie på Söderhamns stadsbibliotek fick jag en fråga från en besökare: ”Vad sjutton betyder surfa, svajpa, scrolla? Alla dessa ord!” Att surfa, svajpa och scrolla är inte självklara begrepp och det är där jag tror vi måste börja. Hela kursmaterialet utgår just från sådana frågor från besökare jag mött både i Söderhamn och i Säter.
Jag fick faktiskt ett ryck och filmade alla filmerna på en gång en förmiddag! Sedan har jag redigerat i Adobe Premiere Pro och ibland lagt på någon banderoll i filmen för att tydliggöra ett begrepp. I bakgrunden finns lugn musik. Tanken är att helhetsupplevelsen ska vara trevlig och vänlig. Den som sitter hemma för att den hör till riskgrupp ska kunna koka en kopp kaffe, sätta sig vid köksbordet, titta på våra filmer på surfplattan eller datorn och förhoppningsvis känna sig lite mindre ensam. När jag spelade in filmerna så tänkte jag att jag pratade till de besökare jag har haft på DigidelCenter i Säter. Filmerna är även textade för ökad tillgänglighet och de teman som filmerna tar upp finns det lathundar och instruktioner på.
För övrigt så är digital vardag ett begrepp vi bygger upp ett koncept kring. DigidelCenter är för alla åldrar, just i dessa filmer fokuserar vi på att nå målgruppen äldre men vi kommer också inkludera yngre målgrupper i detta koncept. Att ha en digital vardag är något som alla mer eller mindre har, något vi alla behöver förhålla oss till. Det är där vi vill hjälpa till att göra det enklare, roligare och lite bättre.
När ni nu arbetar mer via digitala kanaler, hur ser ni till att ni når de målgrupper som behöver nås?
Jag formulerar inläggen på sociala medier så att de både vänder sig till målgruppen men också till anhöriga som kan tipsa vidare eller dela inläggen. Vi uppmuntrar människor att ringa videosamtal till sina äldre släktingar och låta dem vara med vid middagsbordet. Vi uppmuntrar alla att våga prova digitala saker. Sedan har vi också digital hjälp per telefon för den som behöver. Jag har gjort en del punktinsatser och ringt upp personer som jag vet tillhör riskgrupp och som jag tidigare haft som klienter på DigidelCenter. Det är viktigt att de känner att vi kommer ihåg dem och vi vill hjälpa till med det vi kan.
Hur tänker du kring det digitala utanförskapet i ljuset av pandemin och att vi behöver hålla social distans?
I en kris är digital delaktighet ännu viktigare. Jag tänker att vi som bibliotek och DigidelCenter kan göra det vi kan för att hitta vägar att kommunicera, uppleva och informera sig hemifrån. Jag vill aldrig ta för givet att någon kan det digitala bara för att jag kanske kan, därför försöker jag så långt det går alltid ha målgruppens perspektiv. Om jag till exempel tipsar om att det finns träningsfilmer på Youtube så räcker inte det tipset långt om mottagaren inte vet vad Youtube är. Det resulterar i att jag gör en lathund i Youtube som både kan förmedlas digitalt och på papper till den som har behov av det.
Jenny Eriksson. Foto: Stefan Classon
Vi tackar Jenny och hennes kollegor för nyttiga perspektiv. Vill ni läsa mer från Säters bibliotek har deras hemsida många nyttiga digitala guider.
