Bryt isoleringen – så kan vi minska det digitala utanförskapet för äldre
Post- och telestyrelsen (PTS) har från slutet av april 2020 till mars 2021 haft i uppdrag att genomföra insatser i syfte att bidra till tillgänglighet och användning av it och elektroniska kommunikationstjänster för äldre inom äldreomsorgen och de som befinner sig i isolering med anledning av utbrottet av covid-19. Hur har det gått? Och hur kommer Digiteket in i bilden?
PTS har inom ramen för sitt uppdrag tagit fram Digitalhjälpen med vägledningar och guider till bland annat videokommunikationstjänster, fjärrstyrningstjänster och om hur man handlar mat och medicin på internet.
De har också tagit fram ett särskilt stödmaterial för vård- och omsorgspersonal för att underlätta för dem att guida andra i hur digitala tjänster används.
Med syfte att motivera till och sprida grundläggande information om hur man kommer igång med digitala tjänster och verktyg har PTS genomfört flera informationskampanjer som riktats till äldre som är nära eller i ett digitalt utanförskap samt anhöriga som har möjlighet att stötta dem.
Vidare har myndigheten samverkat med relevanta aktörer i frågor om äldre och digital delaktighet, som till exempel pensionärsorganisationer, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och andra myndigheter. PTS drar slutsatserna att att det finns ett fortsatt behov av att utveckla stödtjänster som Digitalhjälpen.
Både de äldre och de verksamheter som stöttar dem är i ett behov av rätt kompetens och informationsmaterial och det har framkommit tydliga önskemål och behov av en ökad samordning av området digital delaktighet.
Äldres behov inom digital delaktighet
Genom uppdraget har det framkommit att det finns ett behov hos äldre att:
Kunna få tillgång till utrustning och bredband
Ett stort problem är att många äldre inte har råd med eller inte prioriterar att betala för Internet och hårdvara då kostnaderna är för höga i relation till det man anser att man kan få ut av det. Genomsnittlig total pension före skatt är 17 600 kronor per månad och för kvinnor 14 500 kronor per månad.
Motivation
Från olika håll har det framförts att många i ett digitalt utanförskap inte är motiverade att lära sig det digitala. Fördelarna måste bli tydligare, och man måste exempelvis förstå varför det är värt att lägga pengar på utrustning och digitala tjänster.
Kunna utveckla sin digitala kompetens på distans/coronasäkert
Gärna genom gratis eller billig handledning för att säkerställa låga trösklar för dem som behöver hjälp.
Ha tillgång till tjänster och verktyg med universell design
Många äldre har dålig syn eller hörsel eller andra funktionsnedsättningar och behöver tjänster och verktyg som är anpassade till personer med varierande funktionalitet.
Få en kontaktväg till hjälp
En stor utmaning som identifierats inom uppdraget är att nå de äldre som inte finns på digitala kanaler. Även med andra kanaler finns svårigheter. De som bor i glesbygd har dålig tillgång till institutioner som exempelvis bibliotek eller studieförbund det vill säga institutioner som skulle kunna bidra till personens digitala kompetensutveckling.
Kunna känna sig trygg när man använder digitala verktyg och tjänster
Att pröva digitala tjänster och verktyg kan kännas osäkert för en person som inte gjort det innan, särskilt om dina handlingar kan få stora konsekvenser för dig. Mycket service kräver idag e-legitimation som BankID. Bland äldre så finns det många som känner osäkerhet kring e-legitimation, eftersom så mycket går att göra exempelvis med BankId, och man kan känna att man behöver hjälp med hanteringen.
PTS bedömer att det vore relevant att utveckla Digitalhjälpen vidare med mer studiematerial, vägledningar och guider men bedömer att det skulle ha negativ påverkan på annan verksamhet inom PTS uppdrag.
Rekommendationer till regeringen
Rapporten avslutas med rekommendationer till regeringen som kan bidra till bättre förutsättningar för äldre att leva och verka digitalt men som ligger utanför PTS verksamhetsområde där en av punkterna berör biblioteken:
“Bibliotekens roll för både demokratin och digital delaktighet är viktig. Regeringssatsningen för att höja kompetens hos de svenska folkbibliotekarierna, Digitalt först – med användaren i fokus, avslutades efter tre år 2020. För att fortsätta arbeta med det viktiga arbete som biblioteken gör när det handlar om digital kompetens behövs en fortsättning av detta uppdrag, både på Kungliga biblioteket, regionalt och kommunalt. Det behövs en hållbar och strategisk lösning för att bibehålla de framsteg som gjorts. Även arbetet med den webbaserade kompetenshöjande tjänsten Digiteket behöver fortsatt utveckling och en stabil, statlig finansiering för att fortsätta vara den kompetensnod som det kommit att bli inom folkbiblioteken.” (sid 26).
Bryt isoleringen – så kan vi minska det digitala utanförskapet för äldre (pdf)
Puffbild: Foto av Beth Macdonald, licensierad enligt Unsplash License