Gå direkt till innehållet

Blir jag avlyssnad av min telefon?

Du samtalar med en vän om att du funderat på att börja träna med kettlebells och innan du vet ordet av fylls ditt Facebookflöde och googlesökningar av reklam för just kettlebells. Inte bara en annons, utan flera. Är detta ett tydligt bevis på att skrupelfria techjättar alltid avlyssnar dig genom din mobil, dator eller digitala assistenter?

Svaret är ja – och nej! Digiteket reder ut frågan och ger dig förhoppningsvis grundläggande fakta nästa gång ämnet kommer upp vid fikabordet.

För att kunna besvara frågan behöver vi först sortera äpplen och päron. Vi bör skilja på att apparater kan registrera och avlyssna oss och det att apparater återrapporter information till säljsugna techherrar.. Vi tar en sak i taget:

Kan våra digitala enheter lyssna på oss?

På denna fråga är svaret att all teknik med inbyggda mikrofoner har möjlighet att lyssna på oss. Telefoner, röststyrda enheter, digitala assistenter, smarta tv-apparater, ja allting med mikrofon har möjlighet att lyssna på oss. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de flesta digitala enheter du har i hemmet saknar mikrofoner.. Men ja, vissa digitala enheter kan absolut lyssna på oss.

Lyssnar våra digitala enheter med mikrofoner på oss?

Om frågan är. “Lyssnar alla digitala enheter med mikrofoner på oss hela tiden” är svaret nej. Det finns givetvis digitala enheter med mikrofon som är avstängda eller passiva tills du som användare aktiverar dem och säger till dem att använda sin mikrofon. Olika former av digital inspelningsutrustning hör till denna kategori. 

Om frågan istället är “Finns det digitala enheter med mikrofoner runt oss som lyssnar på oss” är svaret otvetydigt ja. Din telefon lyssnar, vissa datorer lyssnar och har du en digital assistent som Googles Alexa eller Apples Siri så är det ju deras jobb att ständigt lyssna i väntan på att de ska aktiveras av de kommandon som sätter igång dem. Telefonen är väl den vanligaste digitala enheten som människor har i sin närhet och här är mikrofonen nästan alltid aktiv. När du laddar ner appar på din telefon och inte bekymrar dig om att läsa det finstilta kan du mycket väl ha godkänt program som aktivt ska registrera och avlyssna vissa saker.

Samlar digitala enheter allt vi säger med syfte att skräddarsy reklam?

Detta är frågan som artikeln egentligen handlar om och som också kommit att bli ett populärt ämne vid fikaborden. Här är svaret nej eller i bästa fall ett tveksamt nja.  Det finns än så länge inget bevis för att så är fallet. Snarare tvärtom! Trots att många är övertygade hittar forskning än så länge inga bevis för detta. Brasklappen i detta fall är att det finns appar som aktivt gör just detta och att dessa appar då tydligt anger att det är en del av deras syfte, samt att den existerande forskningen tar höjd för att avlyssning skulle kunna ske med teknik så sofistikerad att den undgår forskarnas förmåga att mäta den:

“Therefore, the fact that no evidence for large-scale mobile eavesdropping has been found so far should not be interpreted as an all-clear. It could only mean that it is difficult –under current circumstances perhaps even impossible –to detect such attacks effectively”.

Oavsett är det så att de som vanligtvis utpekas som skyldiga – the big 5: Google, Facebook, Amazon, Apple och Microsoft – kan inte någonstans beslås med att lyssna på dig med avsikt att skräddarsy reklam.

Men hur kommer det sig att så många av oss ändå tror att vi blir avlyssnade trots att studier visar motsatsen? Ja, till och med jag som skriver om detta tycker ju ibland att det verkar så. Svaret är flerdelat. 

Vi är mönsterigenkännande organismer 

En viktig del av människans kognition handlar om mönsterigenkänning och detta är förmodligen kopplat till vår överlevnad. Det finns helt enkelt en evolutionär grund för att människan  snarare söker mönster och förändringar i mönster än ägnar sig åt kontroll av enstaka fakta. Detta leder förstås till problem när man söker mönster där inget finns.

Det är alltså inte oväntat att människor tycker sig finna mönster i reklamannonsering. Ofta har annonserna funnits där hela tiden utan att man tänkt på det. Kanske har produkterna funnits i dina tankar i bakgrunden. Ett samtal med en vän gör dig plötsligt medveten sambanden och du tycker dig se ett mönster. Men här misstar du dig.  Ert samtal har inte framkallat reklamen – det har fått dig att uppmärksamma den. 

En annan aspekt av detta är att det ju mycket väl kan vara ett sammanträffande vid något tillfälle. Anta att man efter ett samtal ser reklam för det man precis har pratat om och att det var en ren slump. Vad är då chansen att ett sådant speciellt sammanträffande inträffar? Sannolikheten för varje enskild incident av detta slag är mycket, mycket låg. Men – och detta är det centrala – sannolikheten för att det någon gång inträffar händelser av den här typen är faktiskt mycket hög. Återkommande osannolikheter av den här typen sticker ut och fångar vår uppmärksamhet. Vi uppfattar dem som mönster.

Vi söker sammanhang och vill ha en bra historia

En annan aspekt av att vara mänsklig är att söka sammanhang och att inordna det vi lär oss i en större helhet. Tar man hänsyn till denna aspekt är det ju inte alls konstigt att vi misstror stora kommersiella företag. Dels känner vi till hur kapitalismen fungerar och vet att syftet med företag är att generera vinst till sina ägare. Dels har vi hört talas om otaliga historier om företag som i sin jakt på vinst faktiskt avsiktligt misslett konsumenterna och brutit mot regelverket för att tjäna pengar – exempelvis genom att ljuga om faror eller att dölja brister. Dels har vi alla vuxit upp med arketypiska historier om företag som är elaka och är beredda att lura och vilseleda för att tjäna pengar. Att människor i detta läge är skeptiska mot företag som Facebook, Amazon och Google är inte förvånande. Att tro att våra digitala enheter avlyssnar oss stämmer bra överens med mångas bild av  av stora företag. Det nya mönstret tycks överensstämma med vårt tidigare vetande, eller det vi i alla fall tror oss veta, och är därför lättare att tro.  

Kombinerar vi detta med människors förmåga att se allmänna mönster där det inte nödvändigtvis finns några har vi en potent kombination för missförstånd. Samma kombination av egenskaper ligger till grund för viljan att tro på  konspirationsteorier generellt. Det handlar om att tycka sig se mönster i orelaterade händelser och skapa en känslomässigt intressant historia kring det.

Baader Meinhof-fenomenet

Baader Meinhof-fenomenet är en version av selektionsbias. Ett bias är det filter genom vilket de tolkar världen baserat på tidigare erfarenheter, Selektionsbias är en form av bias där urvalet du gör styr vilka slutsatser du drar med potentiella felslut som följd. I detta fall handlar det om att du efter att först ha blivit medvetandegjord om något (ett nytt begrepp, en ny kunskap) plötsligt upplever att du nu stöter på detta begrepp eller denna kunskap hela tiden. Det är lätt att inbilla sig att frekvensen av fenomenet har ökat när det i själva verket är frågan om att man har blivit medvetandegjord och därför oftare lägger märke till det.

Så här långt i genomgången kanske du känner en viss frustration. Du har själv upplevt det vi skriver om och ingen av de ovan nämnda fenomenen kan förklara dessa sammanhang. Det handlar inte om mönsterigenkänning, det handlar inte om misstro mot företag eller någon form av selektionsbias. I detta läge är det värt att återigen inte blanda ihop äpplen och päron. Bara för att du är helt säker på att techjättarna anpassat sin reklam till exakt vad du just nu tänker på och pratar om med dina vänner är det inte samma sak som att de avlyssnar dina digitala enheter. Den otroligt trista förklaringen är nog att de redan vet så mycket om dig att de inte behöver krångla till det genom att avlyssna mobiler:

Du läcker information

Det är inte bara  i samtal med vänner som du gör ditt hjärtas önskningar kända. Troligtvis skriver och söker du på nätet. Du surfar på sidor och deltar i diskussioner på FB i en sådan mängd att den som systematiskt samlar in kunskap om dig (och detta kan du vara helt övertygad om att de stora techbolagen gör) redan har en profil så noggrann att de troligtvis vet mer om dig än vad du ibland vet själv. Vi vill ju alla vara unika men sanningen är att vi springer i grupp i högre omfattning än vad vi själva vill erkänna. Den kollega på biblioteket som några skämtsamt kallar hipster därför att hen bakade surdegsbröd och drack hantverksöl överraskar ingen genom att nu också odla palettblad. Betänk då att techbolagens information om dig är otroligt omfångsrik. Det betyder att de med hjälp av sina algoritmer kan gissa sig till, redan innan du själv har förstått det, vad som ska  segla upp på din intressehorisont.

I Digitekets kurs om GDPR “We’ve updated our privacy policy!” – Dina rättigheter i GDPR kan du läsa mer om hur du kan styra över vilka uppgifter som samlas in om dig. På samma sätt kan du i artikeln Så blir ditt 2021! fördjupa dig i hur du själv styr och ställer bland Googles annonsinställningar gällande dig själv.

Du blir som du umgås

I samtalet med din vän har ni kanske kommit in på tanken att lämna stan på grund av de höga kvadratmeterpriserna och satsa på någon form av compact living: småhus på hjul, attefallshus eller dylikt. Ni behöver ju trots allt inte all plats om ni bara gör er av med en del prylar. Dagen efter samtalet får du plötsligt reklam för Facebookgruppen Tiny House Living och drabbas återigen av känslan att du är avlyssnad. Men förklaringen är mycket troligare att vännen du pratat med på något sätt uttryckt intresse för detta tidigare. Kanske är hen redan med i Tiny House Living-gruppen? I själva verket kan det vara så att att du via din mobils positioneringssystem har placerats nära personer som har interagerat med något Tiny House Living-fenomen. Om du hänger med andra som har hippiedrömmar vill algoritmerna testa om du också går igång på kombucharecept, REKO ring eller hobbithålor i marken. Du är alltså inte avlyssnad, du är bara förutsägbar. 

I slutändan handlar det ju helt enkelt om att saker ska gå att bevisa. Så vad säger de med den tekniska kompetensen att tekniskt avgöra och mäta förekomsten av övervakning?

De finns några olika tekniska aspekter värda att titta på.

Programmering

Att digitala enheter med mikrofoner har förmågan att spela in ljud vet vi redan. Om de sedan rutinmässigt ska dela denna information med sina moderföretag så kan inte detta ske obemärkt. Då krävs programmering som instruerar enheterna i hur de ska bete sig. För att denna hemliga avlyssning ska kunna äga rum i stor skala krävs det alltså att just denna programmeringsteknik är spridd till många utförare. Ingen av de som behärskar tekniken, inkluderat nyfikna hackare, har emellertid spridit kunskap om detta eller informerat massmedier. Med tanke på hur svårt det är att till och med i små grupper bevara hemligheter får man bedöma det som osannolikt att detta sker i stor skala.

Mobiltrafik

Om våra digitala enheter skulle avlyssna oss och skicka informationen till moderföretagen så skulle det tydligt synas i datatrafiken. Detta skulle man utan vidare kunna mäta. Ljud är utrymmeskrävande, även i komprimerad form. Om avlyssningen skulle pågå dygnet runt och spela in allt prat/snack som fångas upp och skicka det vidare så skulle det motsvara betydande datamängder. Mätningar har gjorts som visar att detta inte sker. Även om företagen var så luriga att de försökte gömma ljuddata inbakad i andra försändelser så hade blotta mängden data som överförts avslöjat dem. En enkel överslagsräkning som visar vilken mängd information det skulle röra sig om att samla in och bearbeta varje dag överstiger även ett företag av Facebooks storleks förmåga. 

Avslutningsvis har det givetvis gjorts journalistiska “undersökningar” för att utröna om det faktiskt pågår avlyssning. Vid en enkel sökning på nätet hittar du ett antal olika exempel och du kan också se att de kommer fram till olika resultat. Här måste vi även en sista gång skilja på äpplen och päron. Att någon gör en undersökning är ju nämligen inte samma sak som att de får fram vetenskapliga resultat. 

En del som tror sig kunna bevisa att avlyssning sker brukar testa att yttra meningar som de vanligtvis aldrig säger. “Jag kanske borde tapetsera om” eller “Jag kanske borde lära mig självförsvar” Sedan återstår att se om reklam infinner sig för dessa fenomen.Det är viktigt att komma ihåg att den här metoden inte är vetenskaplig och man kan lätt påverkas av bias om man ska testa sig själv.

De vetenskapliga undersökningar som gjorts går mer systematiskt till väga. Parametrar sätts upp och följs. Ett antal digitala enheter används i testen och dessa förvaras så att de inte kan påverkas. Några av dessa enheter som testas exponeras för specifika fraser och ord som kontrollenheterna isoleras från. Resultatet i form av reklam för förslag analyseras sedan. För att ytterligare säkerställa resultatet analyseras den utgående trafiken från mobilerna. Resultatet av dessa vetenskapliga tester visar än så länge att ingen ljudavlyssning av digitala enheter kan bevisas.  Läs exempelvis BBC:s artikel “Why phones that secretly listen to us are a myth” eller läs om resultaten från undersökningen på Blekinge tekniska högskola i Helagotland.se, vars resultat visade på samma sak även om de också eftersöker fördjupade studier. Samma resultat hittar vi i Jacob Leon Kröger och Philip Raschkes studie Is My Phone Listening in? On the Feasibility and Detectability of Mobile Eavesdropping, som vi tidigare nämnt i artikeln. Inga bevis för avlyssning hittas men de konstaterar också att det skulle kunna finnas teknik och resurser hos de stora aktörerna som vi inte känner till. Denna sistnämnda studie vilar i sin tur tungt på de kanske största studiet i frågan som gjorts Panoptispy: Characterizing Audio and Video Exfiltration from Android Applications. Denna studie visar inte heller några bevis för att de stora techföretagen avlyssnar dig med avsikt att skräddarsy reklam, men de sätter istället fokus på en massa andra oroväckande integritetsbrister som finns i den tekniska undervegation som existerar kring apppar och tredjepartstillstånd. Så det finns alltså fortfarande anledning att vara försiktig med vilka tillstånd man ger ut och till vem. 

Slutsatsen är alltså att avlyssnade samtal i syfte att skräddarsy reklam än så länge förblir mer myt än bevisad sanning. Det motsäger dock inte att inte andra aktörer och enheter lyssnar på ett sätt som kan göra mycket skada. Läs exempelvis denna artikel på NordVPN om hur Amazons hemsäkerhetsprodukter Ring visas sig kunna användas i skadliga syften

I en tid där vår skepticism mot de stora techföretagen är stor är det lätt att tro på tanken att de avlyssnar oss genom våra digitala enheter. Varför skulle vi inte tro det? Vi vet ju att maskinerna har förmågan – några av dem, som Siri och Alexa har det till och med som sin uppgift så varför skulle de inte göra det? Det passar också vår bild av verkligheten som bekräftas av vår mönsterigenkänning. Tekniken och de vetenskapliga undersökningar som gjorts pekar dock än så länge på motsatsen: våra digitala enheter verkar inte avlyssnar oss på uppdrag av teknologijättarna i syfte att skräddarsy reklam. Den nedslående sanningen är nog tyvärr att avlyssning är ett svårt och krångligt sätt att ta reda på saker om oss som de redan vet.  

Fler artiklar, och kurser, om integritet och säkerhet finns samlande under temat personlig säkerhet på nätet.

Kommentarer

Anonym användare 30/01/2024

Grunden i denna artikel är förhoppningsvis fortfarande korrekt att majoriteten inte använder aktiv lyssning för annonsering, men det har skett viss utveckling kring detta och ett stort marknadsföringsbolag annonserar denna tjänst. 404media undersökte CMG:s nya tjänst med reklamslogan: “What would it mean for your business if you could target potential clients who are actively discussing their need for your services in their day-to-day conversations? No, it's not a Black Mirror episode —it's Voice Data, and CMG has the capabilities to use it to your business advantage.”

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.