Bli en producerande konsument med Prosumentbibblan

I Västerbotten kan biblioteken låna kit med teknik för att prova på att utveckla sig som prosumenter, producerande konsumenter. Under två månader får man låna bland annat 3D-skrivare, podcast-utrustning och VR-teknik för att prova på och lära tillsammans med allmänheten. Men hur funkar det egentligen?

Framtidsforskaren Alvin Toffler myntade 1980 begreppet prosument i boken “The Third Wave”, på svenska Tredje vågen. Toffler delar in den samhällsekonomiska utvecklingen i tre vågor. Den första vågen bestod i västvärlden av jordbrukssamhällen och människor som producerade för egen konsumtion. De var självförsörjande. Industrialismen startade den andra vågen och människor började istället producera för en marknad. För första gången blev skiljelinjerna mellan att vara producent och konsument tydliga. 

Toffler menar att samhället är på väg in i en tredje våg där vi ser en prosumentrörelse växa fram. Människor börjar i större utsträckning producera för sin egen konsumtion. En prosument är just en sammanslagning av att vara producent och konsument. Inte i betydelsen att man återgår till jordbrukssamhället utan att man producerar för sin egen konsumtion. Med internet och tekniska genomslag är det möjligt att till exempel genomföra sitt eget diabetestest hemma istället för att gå till en vårdcentral, analysera världsläget för andra på Twitter och skriva ut reservdelar till mopeden på 3D-skrivaren.

Region Västerbottens tjänst Prosumentbibblan lånar ut kit med teknik till bibliotek under två månader för att låta folk få just skapa och producera, och inte bara uppleva och konsumera. Jag pratade med Johan Sundlöf som är ansvarig för verksamheten.

Vad är egentligen en prosument? Och vad är då i förlängningen prosumentbibblan?

Vi satt länge och klurade på vad vi skulle kalla satsningen. Det är något sorts makerspace det handlar om och vi ville komma åt demokratiseringsaspekterna, att det är till för allmänheten. Sammanslagningen av att vara producent och konsument, eller proaktiv konsument som man också kan tolka det som, innebär att man tar en mer proaktiv roll i sin konsumtion. Det bästa exemplet är ju 3D-skrivare som nu i coronatider på många håll används för att skriva ut skyddsvisir till vården. 

Johan Sundlöf

Ni har fem kit med teknik för utlåning. Hur har ni kommit fram till att det just är 3D-skrivare, virtual reality-teknik, podcast-utrustning och robotar som ska ingå i kitten?

Valet av teknik är baserat på en kartläggning vi gjorde våren 2019 och utifrån önskemål vi snappat upp när vi pratat med bibliotek i regionen. Vad finns det behov av? Det kan vara svårt för mindre bibliotek att köpa in en 3D-skrivare. Andra saker har vi en poäng i att inkludera just nu, till exempel VR-tekniken i form av Oculus Rift som släpptes i en ny trådlös version, vilket underlättade användandet och portabiliteten. Kit som är enkla att ta med sig, till exempel till äldreboenden och låta dem testa. Man kan säga att jag bedriver mobil biblioteksverksamhet. 

Vi har haft ett bra samarbete med Humlab på Umeå Universitet som är experter på VR och som hjälpt oss. I teknikvalet har vi också haft stor hjälp av att fråga andra som är experter på ämnet, som till exempel i Facebookgruppen Podcastbubblan där vi fått svar på frågor och inspiration. Vi har försökt hitta folk som är experter som vi kan ställa följdfrågor till. 

Bild med innehållet i ett prosumentkit. 3D-skrivare (Flashforge Inventor II), Virtual Reality-kit (Oculus Quest), Podcast-kit (1 Zoom H6, 3 mikrofoner, 3 mikrofonstativ, 3 mikrofonkablar, 3 hörlurar, 1 minneskort, 1 minneskortläsare), 2 robotar (Wonder Workshop Dash) och 6 laddningsbara batterier och laddare.

Prosumentkit innehållande 3D-skrivare (Flashforge Inventor II), Virtual Reality-kit (Oculus Quest), Podcast-kit (1 Zoom H6, 3 mikrofoner, 3 mikrofonstativ, 3 mikrofonkablar, 3 hörlurar, 1 minneskort, 1 minneskortläsare), 2 robotar (Wonder Workshop Dash) och 6 laddningsbara batterier och laddare.

Vad genomförs det för projekt med lånetekniken?

Det är lite intressant. En större del av projektet var att biblioteken som lånade kitten skulle genomföra aktiviteter riktade mot allmänheten, vilket av förklarliga skäl inte blivit lika mycket av nu. Det har istället blivit mycket av test och experimentverkstad, vilket har lett till otroliga lärtillfällen. Projekt vi har sett riktade mot allmänheten är till exempel robotprogrammering med fritids och poddskapande. 

Vad ska hända efter det att biblioteken lånat teknik-kitten?

Biblioteken får låna kitten i två månader. Under lånetiden finns jag tillgänglig som support och jag har tillgång till ett kit på kontoret så jag kan visa och förklara över Teams. 

När lånetiden gått ut kommer jag ut och hämtar och det finns en pedagogisk poäng i det. Vi stämmer av och utvärderar på plats. Samtidigt sker det ett relationsbyggande. Vi vill ha ett hållbart och långsiktigt tänk i satsningen, men samtidigt låta dörren vara öppen för vad det skulle kunna bli av projektet under resans gång. Vi vet inte exakt vad som händer efter detta året. 

Projektet har varit  igång sen i slutet av mars, så det är inte så lång tid. Vi har dock fått indikationer på att bibliotek har börjat köpa in egen teknik efter att ha lånat kit från oss.  

Vad hoppas ni att uppnå med prosumentbibblan?

Det handlar mycket om att försöka uppnå  digital självkänsla. Jag har jobbat inom folkbibliotekens värld i tio år, och i början var det inte ovanligt att man jobbade med digital kompetens i form av att visa verktyg och dylikt. Vi brukar kalla det “bank-id-träsket”. Man planerade och la ner en massa tid och så dök det upp en person. Om vi lyckas få folk att uppnå en digital självkänsla, att våga prova själva, är mycket vunnet. I detta projekt har vi hittat en bra nivå, särskilt när man pratar om sånt som digitalt utanförskap. Vi försöker vända på bank-id-träsket genom att använda teknik som ett sätt att sätta guldkant på tillvaron och utgå från intresse. Man får hitta guldkornen som att använda 3D-skrivaren för att printa något till symaskinen eller bilen. Att kunna erbjuda äldre eller människor med funktionsnedsättningar en upplevelse i form av VR, eller att låta dem få prova annan teknik, är sätt att överbrygga de digitala klyftorna. Om man utgår från intresse istället för tekniken kan man så många frö.