Bitcoin – guldgruva eller digital tulpansvindel?

Bitcoin skapades som den första kryptovalutan 2009 och i samband med detta belönades de första användarna av valutan med bitcoins som belöning för att de “bröt” bitcoin genom att låta sina datorer lösa komplicerade matematiska problem. Året efteråt betalade en hungrig programmerare 10.000 bitcoins för två pizzor hos den amerikanska pizzakedjan Papa John’s. Med dagens (25 maj 2021) bitcoinkurs kan priset för de två pizzorna räknas till över tre miljarder svenska kronor. Baserat på detta enkla exempel kan vi konstatera att bitcoinkursen har stigit explosionsartat sedan valutan först lanserades. Det låter ju onekligen som ett fantastiskt investeringsobjekt – men är det det?

I denna artikeln tittar vi mer på bitcoin. Vi berättar om kryptovalutans bakgrund, hur den fungerar och gör en enkel analys av marknaden och framtiden för den digitala valutan.

Misstänksamhet mot det existerande finansiella systemen

Pengar och välstånd är otroligt centralt för oss som människor. Hur vi handlar och delar värde har genom historien kommit att ändras från att vara något högst konkret i form av byteshandel och reda mynt i ädla metaller till att vara något i högsta grad abstrakt. Längs vägen har bankväsende och finansiella system fått ökad makt. Idag är det i praktiken inte länder som skapar mer pengar utan bankväsendet i sig. Stater står för det faktiska tryckandet av mynt och sedlar, men detta är ju bara symboliska verktyg för att förflytta runt värde. Värdet i sig skapas i de finansiella systemen. Kombinationen av att pengar blivit allt mer abstrakt, att statens kontroll minskat och att spekulationer, finansiella krascher och skandaler skadat människors förtroende för banker, har tilliten för pengar i sig minskat. Fler människor ställer sig frågan: kan jag lita på att mina pengar är säkra hos bankerna och i de finansiella systemen?

I detta ser vi kryptovalutornas födelse. Det har funnits en önskan att försöka hitta alternativa system för finansiella transaktioner som inte lutar sig på en central och icke-transparent part.

Bitcoins födelse

Bitcoin registrerades som en valuta 2008 och lanserades 2009 av en person eller en grupp personer under namnet Satoshi Nakamoto. Det faktum att den mest kända och använda kryptovalutan i världen uppfunnits av en anonym person eller grupp av personer bidrar till mytbildningen kring kryptovalutan. För den som gillar mysteriet finns det gott om artiklar som handlar om jakten på Nakamoto.

Under hösten 2008 publicerade Nakamoto en artikel med namnet Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System, och strax efteråt i januari 2009 lanserades den första blockkedjan med information, det vill säga: det första blocket med information kring transaktioner rörande valutan bitcoin Sedan dessa har nya block kontinuerligt lagts till kedjan/registret och varje gång det händer distribueras informationen ut till alla användare.

Vad är en bitcoin egentligen?

En bitcoin är en skapad valuta av fiat-sort – det vill säga en valuta som inte har ett inneboende värde likt guld utan har ett värde för att en stat eller annan auktoritet säger att den har det och lägger sin tyngd bakom. Valutan vinner ett visst värde genom att den 1) har förutbestämd – finit – mängd totalt (= 21.000.000 bitcoins) vilket ska hindra inflation, och 2) ska vara fristående från ett reglerat, centralt banksystem och som sådan eftersträvansvärd då den både är “säkrare” och kan användas utan insyn. Vi återkommer till dessa aspekter senare.

Hur skaffar jag bitcoins och hur hanterar jag dem?

Bitcoins köps och säljs på många olika digitala börser. Du kan köpa bitcoins med hjälp av andra fiatpengar i stil med kronor eller dollar, eller i vissa fall med hjälp av andra kryptovalutor som ether eller dogecoin.

För att kunna köpa bitcoins behöver du först installera en plånboksfil som innehåller ett assymetriskt krypterat nyckelpar bestående av en publik och en privat nyckel. I denna plånboksfil förvaras sedan information om hur många bitcoins du har, baserat på de transaktioner du har genomfört (köpt och sålt).

När du genomför en transaktion med dina bitcoins registreras informationen – vilka bitcoins som förflyttats var – i nästa öppna och distribuerade block information i blockkedjan. Alla kan då gemensamt hålla koll på var alla bitcoins finns. Ingen kan köpa något för sina bitcoins och sedan hävda att de har kvar sina digitala pengar (genom något försök till hackande) eftersom varje transaktion av varje bitcoin går att härleda tillbaka genom blockkedjan ända tillbaka till när den första bitcoinen skapades och användes.

Vem skapar bitcoins?

Om en valuta nu är digital, artificiellt skapad och dessutom ska ha en finit mängd – hur får jag tag i denna valuta? I mer traditionella ekonomiska system skulle ju en central auktoritet – exempelvis en stat eller en centralbank –  ha rätt att “skapa” nya pengar (eller åtminstone reglera mängden av faktiska betalningsmedel). Numera skapas också pengar i det privata banksystemet när de beviljar lån och valutan i stort (även bankernas del av de skapade pengarna) ges tyngd av att de åtnjuter högt allmänt förtroende – om inte annat genom att stater visat stor beredvillighet att gå in och stötta banker som hamnat på obestånd, och på detta sätt visa att systemet och valutan därför är fortsatt pålitlig – även om det i grunden bara är hittepå fiat-pengar.

Bitcoins fungerar inte på samma sätt. Ingen bitcoin-bank trycker bitcoinpengar eller beviljar bitcoinlån. Istället skapas bitcoins genom en förutbestämd och transparent algoritm som distribuerar nya mynt kontinuerligt. Eftersom regelverket för “myntning” är tydligt så skapar (just detta) ett förtroende och fungerar inflationshämmande.

Hur framräknandet av löjligt enorma tal genererar bitcoins

Vilken är då algoritmen som styr genererandet av nya bitcoins och hur fungerar den? Jo, bitcoin är egentligen biprodukten i skapandet av den säkra blockkedja som håller reda på all transaktionsinformation rörande valutan bitcon. I denna blockkedja läggs information om vem som betalar vad till vem. Blockkedjan är distribuerad, vilket gör att  alla har (krypterad) tillgång till varje transaktion som någonsin gjorts med valutan och genom detta försäkras tilliten för systemet och att ingen kan manipulera valutan.

Varje ny transaktion i bitcoin som görs läggs i ett så kallat kandidatsblock där det kan ligga information om flera olika transaktioner. Transaktionerna har inte gått igenom förrän kandidatblockets “lösts” och lagts till i blockkedjan. Kandidatblocken med information läggs inte till blockkedjan förrän detta proof of work gjorts. Den dator eller det nätverk av datorer som först räknar ut detta höga tal belönas med ett antal bitcoins.

I korthet: kryptovalutan fungerar genom att alla delaktiga förvarar en distribuerad lista med samtliga transaktioner som någonsin genomförts. Denna distribuerade listas säkerhet och användarnas tilltro hänger på att den krypteras med hjälp av enormt höga tal som i sin tur kräver en galet hög processorkraft för att räkna fram. Belöningen för att vara med och räkna fram de höga talen är själva valutan i sig = du får bitcoins för att vara med och hjälpa till att försäkra dig om att valutan är säker och pålitlig.

Det enda sättet att manipulera valutan och fuska är att generera mer processorkraft (och beräkningsförmåga) än den totala mängden processorkraft  som är kopplat till blockkedjan.

Ett diagram som visar att talens storlek över i takt med att processorkraften i systemet ökar. Från 2009 till 20202 har talens storlkek ökat från ensiffriga tal till temtonsiffriga tal i mer eller mindre en jämn stigning.

Talens storlek över tid i takt med att processorkraften i systemet ökat

Algoritmens inneboende inflationsbekämpande funktion

Algoritmen som styr de beräkningsbara tal som krävs för att lägga nya block till blockkedjan är gjord så att ett nytt block beräknas läggas till kedjan med ungefär tio minuters mellanrum. Om mängden datorer som är kopplade till systemet för att beräkna fram dessa tal ökar – och därigenom hastigheten med vilken nya tal räknas fram, justeras detta helt enkelt genom att talens storlek ökar för att bibehålla den takt med vilken nya bitcoins genereras. Vidare styr algoritmen hur stor belöningen är för varje nytt framräknat block. Blockbelöningen var ursprungligen 50 bitcoin per block och den har sedan halverats efter varje 210 000 block. Detta motsvarar ungefär vart 4:e år med bibehållen brytningstakt enligt ovan och belöningen kommer planenligt över tiden att minska ner till noll. På så vis kommer ett maximalt antal på 21 miljoner bitcoins skapas.

I maj 2021 hade ungefär 89,1% av alla bitcoins extraherats med hjälp av beräkningar.

Bitcoins värde

Här ovan har vi beskrivit hur bitcoins skapas och hur algoritmen styr i vilken takt den finita fiat-valutan skapas. Den artificiella begränsningen är givetvis en faktor för att avgöra valutans värde. En annan mer avgörande faktor är tillgång och efterfrågan i enlighet med marknadskrafterna. Detta gör att en bitcoins värde, liksom värdet på andra existerande valutor – krypto eller inte –  varierar över tid på grund av olika fluktuationer på marknaden. En bitcoin är i skrivande stund (19 maj, 2021: 14:30) värd cirka 268.000 kronor men inga större växlar bör dras på detta med tanke på att värdet fluktuerat över hundra procent på mindre än en månad. I april 2021 var en bitcoin värd svindlande 600.000 kronor. (Not: när jag redigerade detta stycke den 19 maj, 2021: 20:26 var en bitcoin värd 323.000. Valutan hade alltså skiftat i värde med 55.000 kronor eller mer än 20% på sex timmar)

Sätter man detta i relation till den belöning i bitcoins som betalades ut för att räkna fram det första blocket (50 bitcoins, som idag hade varit värt 30.000.000 kronor) och att talets värde var så lågt att en enkel PC kunde räkna fram det utan problem, så ser vi en värdeökning som är så svindlande att man kan förstå den hausse som i vissa kretsar finns kring denna och andra kryptovalutor. Det är dock viktigt att hålla i huvudet att en valuta som är så rörlig och så känslig för teknikutveckling, för lagstiftning och internetreglering, för trend och hausse, med lätthet kan decimeras ner till ett obefintligt värde om något händer som ändrar den allmänna uppfattningen om valutan. Bitcoins är inte på något sätt en säker investering trots att den haft en makalös värdeökning sedan den startade.

Bitcoin och deflation

Bitcoins inflationshämmande finita mängd skapar nya och oväntade effekter som vi inte i nuläget till fullo kan analysera. Det är ett välkänt faktum att om en valuta ökar i mängd minskar dess värde – det vill säga inflation. Om svenska staten ger varje medborgare en miljon var i gåva är vi i teorin alla miljonärer men i praktiken kommer värdet av den svenska kronan decimeras i motsvarande eller delvis motsvarande mängd (bara fundera på om din nuvarande lön skulle räcka för att få dig att fortsätta jobba på om du plötsligt fick en miljon). Med bitcoins ställs vi inför det motsatta problemet. Den totala mängden bitcoins är fixerad och vi vet dessutom att bitcoins på olika sätt går förlorade ur systemet, exempelvis genom att någon helt enkelt glömmer sitt lösenord till sin säkra bitcoin-plånbok (förmögenheter har gått förlorade på detta sätt) och de bitcoins som finns i denna plånbok permanent försvinner ur cirkulation. När tillgången på denna fiat-valuta blir mindre ställs vi alltså inför det motsatta problemet: deflation. Varje enskild bitcoin blir i teorin mer värdefull för att den totala mängden återstående bitcoins minskar. Lägger vi till detta den värdeutveckling i allmänhet vi sett kring bitcoins uppstår en situation där incitamentet att handla med bitcoins minskar dramatiskt. Om du lägger en hundralapp under kudden i tjugo år kommer den ju att ha tappat i värde så att det inte finns någon poäng med ett sådant beteende. Det är helt enkelt bättre att spendera den. Med bitcoins finns det ju då risken att det är precis tvärtom. I nuläget talar allt för att en bitcoin stoppad under den digitala kudden bara kommer att stiga i värde under samma tjugo år och därför finns det egentligen ingen anledning att spendera den. Men en valuta som på detta sätt inte skapar något incitament att använda den – utan tvärtom spara den – har egentligen slutat fylla funktionen av en valuta. Den har nu istället blivit ett investeringsobjekt i stil med guld, konst eller jäkligt dyra samlarkort.

Bitcoins och framtiden

Om det är något som borde vara uppenbart efter att ha läst denna artikel om bitcoins så är det att det är mycket svårt att sia om framtiden för den digitala valutan. Sedan 2017 har det skett en veritabel boom av kryptovalutor som närmast kan liknas vid någon av historiens traditionella guldrusher eller kanske aktieutvecklingen innan den stora börskraschen 1929. Värdet på bitcoins och andra kryptovalutor har rusat på ett sätt som det nästan är svårt att hitta paralleller till och mängden existerande kryptovalutor har också exploderat. Som den ursprungliga kryptovalutan innehar bitcoins än så länge en särställning som ger den en extra tyngd men det finns tecken på att andra kryptovalutor, exempelvis ether, kan komma att utmana denna ställning i framtiden. Olika andra osäkerhetsmoment, däribland kryptovalutans ekologiska fingeravtryck som vi ska återkomma till senare, gör att det skulle vara oansvarigt att säga något annat än att bitcoins framtid är högst osäker. Det finns säkerligen utrymme att tjäna pengar genom att spekulera i valutan men det är en mycket riskfylld verksamhet.

Fördjupad läsning

Denna artikel om blockkedjeteknik är en del av ett större paket om kryptovalutor. Om du vill ha en ännu större tugga och lära dig om bitcoin, kryptovalutors ekologiska fotavtryck och den underliggande krypteringen bakom blockkedjor. Gå då till Digitekets kurs Bitcoin, kryptovalutor och blockkedjor.