Bilderböcker för alla

Alla har vi varit små. Som små läste vi, i alla fall de flesta av oss, bilderböcker. Många vuxna kan fortfarande ha starka minnen av sin barndoms böcker. Men är bilderboken något som bara tillhör barn? I den här artikeln berättar vi om hur vi på Malmö stadsbibliotek undersökte bilderbokens relevans för en större målgrupp. Vi berättar om våra resonemang, genomförda experiment samt slutsatser vi kom fram till genom att lyfta in bilderböcker på den annars helt barnkulturlösa vuxenavdelningen.

Är bilderboken kidnappad?

2017 var vi några från barnavdelningen på Stadsbiblioteket i Malmö som deltog i ett seminarium på Barn- och ungdomsfestivalen Litteralund som hette ”Är bilderboken kidnappad?” En mycket spännande fråga. Är den kidnappad? Ja, av vuxna, skulle det visa sig. Panelen tyckte sig se hur tilltalet i bilderboken hade blivit allt mer vuxet, både till innehåll och till formen, bildkonsten. Vi kände att det var intuitivt sant, vi hade vår egen erfarenhet av att så var fallet. Om inte annat då Lars Lerin började göra bilderböcker. De lånades inte i första hand till barn, snarare till väldigt många vuxna. Vi tänkte dock inte på det som att bilderboken var kidnappad, snarare som att vi stegvis blivit varse om att den hade en större läsekrets än målgruppen barn. Parallellt insåg vi att på stadsbiblioteket i Malmö är barnavdelningen helt avskild från vuxenavdelningen, så de vuxna utan barn som skulle kunna ha glädje av bilderböcker inte ens har en chans att exponeras för dem. Detta ville vi ändra på.

Vårt stora experiment

2020 sökte vi pengar från Region Skånes experimentspår. Det är ett stöd till bibliotek som vill nå nya målgrupper, undersöka nya arbetssätt, metoder eller ny verksamhet. 

Syfte

• Undersöka om det fanns ett läsvärde i bilderböcker även för vuxna och att nå en ny målgrupp.
• Lyfta bilderboken som format och därmed även lyfta barnkulturen.

Mål

• Läsfrämjande – att en större målgrupp skulle exponeras för, upptäcka och låna bilderböcker.

Det var ett lustfyllt projekt där vi blandade praktiskt arbete med studiebesök och litteraturstudier.

Vilka bilderböcker är lämpliga?

Första steget i projektet var att helt utifrån erfarenhet och magkänsla lista de bilderböcker vi ansåg vara intressanta, eller relevanta, för vuxna. Det var allt från svåra ämnen, som döden, till böcker som utmärkte sig i sin bildkonst. Vi hittade återkommande teman, såsom bildkonst (till exempel av Lars Lerin, Jockum Nordström, Shaun Tan och Sara Lundberg) och samhällskritik (till exempel av Emma Adbåge, Pija Lindenbaum och Isabel Minhós Martins). I slutet redovisar vi samtliga kategorier och exempel på titlar som vi tog fram i första urvalet. Det är förstås en ögonblicksbild. Efter projektets slut har vi skyltat med fler och andra titlar och andra kategorier. Men det hjälpte oss i startskedet att resonera, organisera och hitta mönster i våra urval.

Förändringar i biblioteksrummet

Nästa steg i processen var att ställa ut bilderböcker på en skyltsnurra på en framskjuten plats i Ljusets kalender, det vill säga på vuxenavdelningen. I stället för att lägga om placeringskod gjorde vi observationer av hur böckerna användes. Vi upptäckte att titlarna försvann och att vi regelbundet behövde fylla på. Vi upptäckte också att många stod och läste böckerna på plats. Tack vare sitt korta format kan en bilderbok läsas relativt snabbt. Och ge mycket.

Enkäter

Vi la ut enkäter och hade en besöksdag där vi fångade in besökares och personalens inställning till bilderböcker. Där framkom det värde som bilderboken har: bildkonst, poesi, lekfullheten, friheten, absurdismen, samspelet mellan ord och bild, upplevelsen en delar tillsammans barn och vuxna samt de många tolkningar ord och bild tillsammans erbjuder.

Vi gjorde också studiebesök på barnboksinstitutet i Stockholm. Vi ville undersöka om de uppfattade att antalet allåldersböcker har ökat, om de kunde se någon allålderstrend bland bilderböckerna. Det hade de inte, men vi kunde konstatera att de böcker de lyfte fram till stor del var samma som vi listat. Vi besökte även Nationalmuseum och deras utställning Villa Curiosa, en allåldersutställning. I samband med detta samtalade vi kring bildkonsten i bilderböcker och blev stärkta i att bilderboken är ett åldersövergripande konstnärligt format.

Förändringar i arbetssätt

För oss som arbetsplats har det också varit viktigt att personal från både barn- och vuxenavdelningen arbetat med projektet eftersom vi, som sagt, inte tror att det är vattentäta skott mellan barn och vuxenkultur. Trots det är det inte självklart att lyfta fram bilderböcker på en framskjuten plats på vuxenavdelningen. Därför var en av våra projektmedarbetare, som jobbade på vuxenavdelningen, vår väg in till vuxenavdelningen på Malmö stadsbibliotek. 

Samarbetet och vår förändring var mindre dramatisk än vi hade trott, vuxenpersonalen tyckte det var en bra idé. Det visade sig att redan innan vi börjat skylta med böckerna i projektet hade idén om att blanda vuxen- och bilderböcker grott hos delar av personalen på vuxenavdelningen. 

På Världsbokdagen 2020 var det första gången då även bilderbokstips fanns med bland de boktips som vuxenbibliotekarierna skyltade med i bibliotekets huvudrum Ljusets kalender. Kanske låter det som en liten sak, men för oss var det fantastiskt. Formaten var på väg att blandas. Idag är det fler än vi i den ursprungliga gruppen som fyller på med bilderböcker.

Vad vi lärt oss av vårt experiment

Efter avslutat projekt har vi fortsatt att skylta med böcker eftersom de så framgångsrikt lånas samt läses på plats. Vi ser värdet av att kunna erbjuda en mångfald av format. Vi är övertygade om att läsytorna ökar med mängden ingångar till läsning. Risken med ett sådant här lustprojekt är förstås att en tappar lusten. Plötsligt känner du dig idéfattig. Kanske känner du att nu har jag inga fler roliga böcker att skylta med. Vårt svar på det är: fortsätt ändå! Det är oftast vi själva som tänker att titlarna och böckerna upprepar sig. Du behöver inte skylta nytt hela tiden. Du och böckerna är kanske samma, men besökarna är i en strid ström av förändring. För besökarna är böckerna nya.

Det vi lärde oss var att inte ha förutfattade meningar om våra kollegor eller om besökare. Vi trodde att det skulle vara svårt och att vi skulle möta motstånd, helt i onödan. Vi lärde oss också att det bara är att sätta igång rent praktiskt för då är det lättare för kollegorna att ta ställning till idén i praktiken.

Vi hade också en idé om en läsfåtölj i närheten så att en kunde slå sig ner och läsa. I praktiken användes den ofta som studieplats där folk satt med sin dator och det kändes löjligt att sätta upp en skylt ”Endast för läsning” så fåtöljen tog vi bort.

Vi lärde oss att bredda vår första idé om böcker med uttalat ”vuxet” tilltal. Vi har fortsatt att ha en dialog kring vilka bilderböcker som passar ”alla”. Det är inte självklart.

Medskick till andra som vill lyfta bilderböcker för vuxna

Det är roligt, meningsfullt och utvecklande att arbeta med bilderböcker för en större målgrupp. Det som började som ett experiment känns nu som en självklarhet. Därför vill vi verkligen uppmuntra andra att testa. Här kommer några argument och tips på vägen:

Vårt bästa tips är att bara sätta igång och se hur det utvecklas, justera kan ni göra allteftersom.

Se till att ni har med er åtminstone en vuxenbibliotekarie som gillar bilderböcker på idén.

Utgå från de böcker ni verkligen gillar, tänk inte så mycket på att det ska vara ”rätt” böcker, entusiasm smittar.

Se till att få en bra exponeringsyta, bilderböcker har den fördelen att de oftast har vackra och intresseväckande framsidor. Hellre få titlar som fylls på kontinuerligt i stället för många på hög. Det ökar möjligheten för böckerna att synas, lånas och läsas på plats.

En bra start kan vara att lyfta in bilderböcker i andra sammanhang där det vanligtvis endast tipsas om vuxenböcker, till exempel Världsbokdagen. Experimentera med att blanda formaten där det går.

Vi listar våra listor – och några favoriter

Vi vill avsluta artikeln med några listor som vi gjorde samt några av våra personliga favoriter från alla fina bilderböcker vi lyft fram under projektets gång.

Bildkonst 

Ensam med min bror, Jockum Nordström  

Trollet är inte hemma, Lars Lerin  

Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter, Lars Lerin

Hur gick det sen? Tove Jansson 

Kanske ett äpple? Shinsuke Yoshitake  

Puttes äventyr i blåbärsskogen, Elsa Beskow  

Filosofi/psykologi/poesi 

Det var en gång och blir så mycket mer, Johanna Schaible 

Alla frågar sig varför, Eva Susso, Anna Höglund 

Dyksommar, Sara Stridsberg, Sara Lundberg 

Vi springer! Joar Tiberg, Sara Lundberg 

Samhällskritik 

Mannen som byggde ett hus, Anna Höglund 

Stopp! Ingen får passera! Isabel Minhós Martins  

Naturen, Emma Adbåge

Furan, Lisen Adbåde   

Vitvivan och Gullsippan, Pija Lindenbaum    

Igenkänning för vuxna 

Olle och Bolle är bröder, Charlotta Lannebo och Ellen Ekman 

Olle och Bolle handlar, Charlotta Lannebo och Ellen Ekman

Cikada, Shaun Tan 

Doris drar, Piija Lindenbaum 

Dom som kallas vuxna, Annika Hedin och Hanna Klinthage  

Samtidigt i min låtsasvärld, Lisa Bjärbo och Emma Adbåge

Gropen, Emma Adbåde 

Kiosken, Anete Melece 

Glömdagen, Sara Lundberg   

Svåra ämnen 

Historien om Bodri, Hédi Fried, Stina Wirsén 

Vi är lajon! Jens Mattsson, Jenny Lucander 

Kriget, Gro Dahle, Kaia Dahle Nyhus 

Jag talar som en flod, Jordan Scott, Sydney Smith 

Absurd humor 

Bron, Eva Lindström 

Bye bye farbror Herbert , Charlotta Björnulfson

Titta Hamlet, Barbro Lindgren, Anna Höglund 

Den vita kaninens fru, Gilles Bachelet  

Vi måste till jobbet, Pija Lindenbaum

Vargen, ankan och musen, Mac Barnett, Jon Klassen  

Stenen från himlen, Jon Klassen 

Exempel på några av våra favoriter

Slutord

Snipp snapp snut, så var artikeln slut. Tack för att ni tog er tid att läsa! Vi hoppas vi väckt några tankar, idéer eller nyfikenhet hos er. Vi hoppas förstås också att bilderboken hittar en plats i era (vuxna) hjärtan.

---