Bibliotek utan sociala medier

I kartläggningarna över hur de svenska folkbiblioteken arbetar med frågor om sociala medier och källkritik blev det tydligt att det fanns ett antal bibliotek som av olika anledningar inte hade varken Facebook- eller Instagramkonto i egen regi.

Vi kontaktade dessa och frågade varför.

En kartläggning över Sveriges folkbiblioteks arbete med källkritik på Facebook under 2020

Sveriges bibliotek på Instagram – en kartläggning

En av de aspekter som diskuteras och som Barbro Fischerström som är Kultur- och fritidschef i Orsa lyfter är att det krävs intresse och kompetens hos personalen som ska driva själva kontot:

Detta diskuteras mycket hos oss! Till saken hör att flera medarbetare inte är särskilt digitala, jag själv inräknad. Alla har inte sociala medier själva, vilket naturligtvis är ett personligt val, och då har man heller inte drivit på för bibliotekets räkning. Är man inte bekväm med sociala medier, eller ens intresserad av det, är det väl ganska naturligt att man inte driver frågan på jobbet.

Hon fortsätter och konstaterar att handhavande av en sociala medier-kanal är en arbetsuppgift som kräver resurser i form av att man lägger tid på att det i form av innehållsproduktion, övervakning och moderering. 

Första gången vi diskuterade det handlade mycket om att ska vi ha en Facebook eller liknande måste den hållas uppdaterad. Det var ingen som kände att man ville ta på sig att moderera ett sådant konto.  

Det skulle i så fall bara bli ytterligare en sida att uppdatera, utöver kommunens hemsida orsa.se och kommunens centrala Facebook, som redaktörsnätverket sköter.

Krokoms kommun hade en Facebooksida som de avslutade på grund av att de bedömde att arbetsinsatsen blev för stor i förhållande till vinsten. System- och IT-bibliotekarie Dagny Nordmark berättar att de istället har möjlighet att använda kommunens sida när de behöver. 

Vi hade närvaro där under några år och avslutade det hösten 2019, för att vi till slut tyckte att det var mera arbetsinsats än vad det genererade i folk som läste och tyckte något. Vi använder kommunens webb. Vi har möjlighet att använda oss av kommunens FB om vi önskar och vilket vi gör om vi tycker det fyller något ändamål.

Mullsjö bibliotek konstaterar att de inte har möjlighet att ta hand om och sköta sociala medier-kanaler på egen hand utan samarbetar istället med kommunens kommunikationsavdelning. Bibliotekarie Ulrika Lundkvist berättar:  

Biblioteket ingår i kommunens officiella och gemensamma digitala kanaler. Vi har ingen enskild/fristående Facebook eller instagram. Detta är ett aktivt val på grund av av att det är en omöjlighet bland annat tidsmässigt, att ta hand om detta av bibliotekspersonalen som består av en bibliotekarie 100% och en biblioteksassistent 75%, som ska bevaka och uppdatera regelbundet. 

Biblioteksverksamheten i Bräcke kommun har också kommit fram till att de inte har behov av egna sociala medier-konton, och lånar också kommunens. Kulturchef Anna Lundström i Bräcke preciserar hur de resonerar i frågan: 

Det finns flera anledningar till att vi inte har egna konton. Det är ett aktivt val och här är några frågeställningar som vi vrider och vänder på: 

  • Vilka skulle vi nå – egentligen?
  • Är det värt den tid det tar?
  • Vi är per definition en myndighet och kan inte avsäga oss frågor och synpunkter som kommer in, kan vi hålla ordning på flöde och kommentarer?
  • Vill vi ha det ständiga kravet på uppdateringar? Ett dåligt konto är ju sämre än inget konto alls.
  • Måste alla bibliotek finnas på sociala medier när de till sin natur är ortsoberoende?
  • Hur viktigt är det att andra än våra medborgare tycker att vi gör coola saker?

Än så länge landar vi att vi inte behöver egna konton. Men vi lånar kommunens Instagramkonto ungefär 12 veckor per år, och använder oss av kommunens och turistinformationens FB när vi vill, där är jag ändå redaktör. Det blir en kompromiss, vi synliggör oss lite grann och framstår inte som helt bakåtsträvande. Vi får lajks även från dem som inte skulle välja att följa ett rent bibliotekskonto, och känner lagom mycket press att hitta innehåll. Det funkar för nu, så vi puttrar på såhär tills vi känner för något annat. 

Någon kommun har satt upp policies för hur kommunens olika verksamheter ska kommunicera på sociala medier. Nordanstigs kommun har tagit beslut om att kommunens bara ska kommunicera i en kanal. Bibliotekschef Lena Gräntz berättar hur de jobbar med bibliotekens verksamhet på kommunens sidor:

Kommunen är aktiv på Facebook och Instagram. Kommunens webbgrupp lägger ut information om biblioteket där. Antingen har de egna idéer, då kollar de med oss först. Vi annonserar fysiskt i ett annonsblad och det vi har med där lägger sedan webbgruppen ut på Facebook. Vi kan också komma med önskemål om innehåll på sociala medier.

Också Färgelanda bibliotek delar sin sociala medier-närvaro med resten av kommunens verksamhet. Samordningsansvariga bibliotekarien Marie Böngren berättar:

Vi har både Facebooksida och Instagramsida. Facebook delar vi med resten av kommunen då biblioteket av någon anledning inte får ha en egen, trots att det var vi som skapade den befintliga. Instagram delar vi med de övriga biblioteken i Dalsland, under namnet bibliotekdalsland.

Sävsjö är en annan kommun som reglerar hur deras verksamheter får använda sociala medier. Biblioteksföreståndare Eva-Lena Andersson berättar:

Vi hade tidigare Facebook, men då det på sina håll i kommunen var dålig kvalitet på hur de sociala medierna sköttes så drogs möjligheten att använda dem in. Redan innan jag fick det här mejlet från dig, i samband med att vi gjorde en Digital handlingsplan, var det dock bestämt att biblioteket ska ha Instagram och det kommer vi snart igång med. 

Oavsett av vilka anledningar man väljer att använda eller avstå sociala medier i biblioteksarbetet lär Digiteket återkomma till frågan på olika sätt.