Gå direkt till innehållet

Bibliotek och badhus: Gotland går i bräschen

När Sverige uppvisar sjunkande besökssiffror och minskad utlåning på svenska folkbibliotek satsar biblioteken på innovativa metoder för att göra litteraturen tillgänglig för alla. Ta del av hur biblioteken kombinerar läsfrämjande och litteraturförmedling med badhusbesök, i en ny trend där popup-aktiviteter och uppsökande verksamhet blir allt vanligare för att nå ut till dem som sällan besöker bibliotek eller läser. I den här artikeln kan du läsa mer om badhusbibliotek på Gotland.

I Region Gotland var man tidigt ute med att ta steget från det fysiska biblioteksrummet för att söka kontakt med badhusen. Själva beskriver de sig i rapporten ”En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland” (Region Gotland) som de första biblioteken i landet att skapa badhusbibliotek: ”Gotland har sedan oktober 2015 Sveriges första fasta badhusbibliotek med böcker för alla åldrar. Badhusbiblioteken är ett samarbete mellan länsbiblioteket, folkbiblioteken och badhusen på Gotland.”. Pengar till satsningen erhölls i form av bidrag för läsfrämjande insatser från Kulturrådet 2014. 

Anette Torgnysdotter, som då var bibliotekarie på Hemse bibliotek, hade för egen maskin redan tidigare startat upp ett projekt i samarbete med badhuset i Hemse, där man erbjöd sagostunder för barn. Hennes initiativ kom att fungera som ett ”spontant pilotprojekt” och inspirerade till den större och bredare satsningen på Gotlands alla tre badhus. Men det fanns också mer övergripande tankar kring varför man ville göra denna satsning:

– Den dåvarande kultur- och fritidschefen uppmanade till mer samverkan inom förvaltningen mellan bibliotek, kultur och fritid. Det fanns ett fokus på samverkan och att skapa ett mervärde i det. Det var så vi i arbetsgruppen, där bland andra jag och Rose-Marie Larsson Cedendahl satt med, kom att tänka på badhusen. Det sitter ofta många människor i badhusens foajéer, som om de vore väntrum: barn som väntar på simskolan, vuxna som väntar på att simskolan ska bli klar. Det är människor i alla möjliga åldrar som väntar eller som behöver vila sig efter simningen. Då passar det bra att det finns böcker som man kan bläddra i, samtidigt som platsen kan fungera som ett skyltfönster för vad biblioteket har att erbjuda, berättar Cecilia Herdenstam som 2014 var tämligen ny som biblioteksutvecklare i Region Gotland.

Bilden visar ett soffbord och en grå soffa med fyra kuddar, två orange och två turkos. Bakom soffan finns en bokhylla som hänger på väggen och  har många böcker. Tillvänster i bild syns en öppen glasdörr.
Läsmiljöerna har varit viktiga när biblioteken på Gotland utvecklat sina väntrumsbibliotek. På bilden syns Solbergabadets badhusbibliotek. Foto: Rose-Marie Larsson-Cedendahl (c)

Redan från starten bestämdes det att fokus skulle ligga på att utveckla väntrumsbibliotek. Man ville undvika att belasta badhuspersonalen med ytterligare arbetsuppgifter som handlade om att låna ut böcker. Samtidigt skulle det finnas tydlig information om att besökarna var välkomna till och kunde låna böcker på biblioteken. 

– Vi ville att det skulle finnas böcker att titta och bläddra i, att läsa och kanske fortsätta att läsa i när man kom tillbaka nästa gång. Det skulle finnas böcker för olika åldrar, men med lite extra fokus på barnböcker. Böckerna skulle vara aktuella, spännande och lättillgängliga – noveller och poesi snarare än tjocka romaner, coffee table-böcker och så vidare. Det blev vägledande för hur vi gick till väga när vi sedan köpte in böcker, fortsätter Cecilia.

Rose-Marie, som arbetar på Almedalsbiblioteket och som har ansvar för Solbergabadets badhusbibliotek, tillägger: 

– Vi fokuserade också på särskilda teman och ämnen i urvalet och i inköpen av våra böcker. Det blev naturligt att fokusera på badhus, simning och vatten när böckerna skulle stå på badhuset. 

På Hemse bibliotek har man dessutom valt att låta böcker på andra språk finnas med i bokurvalet. Här har man valt ut böcker utifrån de språk som man vet finns representerade i området. Fokus i urvalet ligger här på barnböcker och tecknade serier för vuxna och ungdomar, berättar bibliotekarien Caroline Ljunggren som arbetar på Hemse bibliotek, ansvarigt för Hemse badhusbibliotek. 

Pengarna från Kulturrådet gjorde att man kunde avsätta en större pott pengar till satsningen. Dessa användes för att inreda rummen, köpa in möbler och böcker. 

– Läsmiljöerna var väldigt viktiga i väntrumsbiblioteken. Vi lade pengar på att inreda så att det blev en mysig plats att sitta och läsa på, poängterar Cecilia.

”När böcker finns och exponeras blir de också använda” 

Rose-Marie Larsson-Cedendahl

Efter att projektet avrapporterats har bibliotekens sätt att hantera och driva badhusbiblioteken utvecklats lite olika på de olika biblioteken. Almedalsbiblioteket har valt att ha ett fast bestånd på Solbergabadet, och man har endast behövt göra ett litet kompletteringsinköp av badhus- och simböcker. Men eftersom böckerna används mycket och de lever ett hårt liv i en lite fuktigare miljö, så tror Rose-Marie att man nu kan komma att behöva fylla på med fler böcker eller hämta in böcker från biblioteksbeståndet. 

– På Hemse bibliotek har vi däremot inte någon speciell placering ”badhusböcker”, så som de har på Almedalsbiblioteket och Solbergabadet. Vi väljer böcker från hela beståndet och enligt vad vi skrivit i våra planer ska böckerna bytas ut var tredje eller fjärde månad, berättar Caroline. 

Respektive biblioteks möjligheter att själva styra hur de ska planera sitt arbete och fördela sina resurser har varit en orsak till att projekten utvecklats och drivits vidare på lite olika sätt, men även grad av intresse bland personalen styr, menar Cecilia som lyfter ytterligare en faktor:

– Det har också varit stor ruljangs på chefer på Biblioteken på Gotland. Därför ser förutsättningarna inte alls ut som de gjorde när vi startade upp projektet. Det blir svårt att hålla liv i tanken om att detta är en verksamhet som vi ska fortsätta satsa på. Det är en viktig lärdom när man vill driva ett sådant projekt: vikten av att alla verkligen är med på tåget.

Rose-Marie fortsätter:

– Det fanns en engagerad arbetsgrupp på Solbergabadet som Almedalsbiblioteket sköter, men det är inte samma sak som att alla är med. Idag är det jag som är kvar från den ursprungliga arbetsgruppen och det är mest jag som sköter badhusbiblioteket från bibliotekets sida numera. Jag gör det nästan lite vid sidan om.

En annan viktig lärdom man dragit är vikten av att försäkra sig om att man har förankrat de beslutade samverkansprojekten hela vägen ut i alla de involverade parternas personalgrupper. Från bibliotekets håll upptäckte man till exempel att badhuspersonalen kanske inte fått vara delaktig i processen i tillräckligt hög grad och att detta därför påverkade deras inställning till projektet när det väl skulle genomföras.

– Badhuspersonalen var skeptisk i början. Badhuschefen hade nog inte riktigt låtit personalen vara delaktig, så de var ganska rädda för vad satsningen skulle innebära för dem. Men ganska snart tyckte de att det var roligt och insåg att det inte var så farligt för deras del, säger Cecilia.

Idag visar personalen en omtanke om och ett intresse för de utvecklade badhusbiblioteksrummen. 

– Eftersom jag ofta besöker badhuset på fritiden ser jag det här badhusbiblioteket flera gånger i veckan. Jag tror att personalen håller efter det, för det är aldrig stökigt där, trots att det används mycket och böckerna rör sig runt i rummet. Det kan sitta tre tonårskillar och läsa högt ur en bilderbok för varandra, på ett ironiskt sätt, men ändå. De är ändå fångade av detta. Det sitter också små barn där som bläddrar i en bok och jag har bland annat också sett en pappa som läste “Fråga Jenny, en bok om tankar och känslor hos unga människor. Böckerna flyttar sig i rummet. De står inte på samma ställe som när man var där senast. Det märks att de flyttas runt. Så det känns som att när böcker finns och exponeras, så blir de också använda, säger Rose-Marie.

Vägghylla fylld med bilderböcker på olika språk. Väggen är blå.
På Hemse badhusbibliotek har man valt att låta böcker på andra språk än svenska finnas med i bokurvalet. Här har man valt ut böcker utifrån de språk som man vet finns representerade i området. Foto: Caroline Ljunggren (c)

Caroline är relativt ny som bibliotekarie på Hemse bibliotek och har därför varken varit med under uppstarten av projektet eller under de första åren. 

– Jag kom hit för ungefär ett år sedan, men direkt när jag började ringde faktiskt badhuspersonalen och sade: ”Vi har precis byggt om, vi skulle vilja ha nya böcker!” Det var precis när jag började här och bara att hitta till badhuset var en utmaning. Så började det för mig! Jag har inte stött på någon i personalen som har tyckt att det har varit krångligt, och när jag har varit där har jag inte heller upplevt att det har varit stökigt. Det känns ordnat men böckerna flyttar sig, så det känns som att biblioteket används.

Upplevelsen från de anställda vid biblioteken är också att böckerna används och att badhusbiblioteken är uppskattade. Rose-Marie berättar att det till och med tillkommer böcker. 

Från bibliotekens sida har badhusbiblioteken dessutom inneburit en möjlighet att göra lite reklam och informera om vad som händer på biblioteken samt informera om lovverksamhet. Däremot har man inte fokuserat på att mäta användningen av badhusbiblioteken eller i hur hög grad initiativet leder till att man når ut bättre till personer som annars inte besöker bibliotek. Man vet inte heller om detta initiativ förmår ”slussa” nya besökare till biblioteket.

– Samtidigt har vi haft låntagare som kommit till biblioteket efter att ha fotat av en bok på badhuset och som sagt: ”Jag såg den här boken, finns den här boken att låna?” Så i det avseendet syns vikten av badhusbibliotek som skyltfönster, berättar Rose-Marie.

Satsningen på badhusbibliotek har också lett till att badhusen började arbeta mer med kultur i sin verksamhet och ganska snart efter satsningen samarbetade de med Film på Gotland genom att börja visa film på badhuset. Till exempel har Hajen visats med stämningsfull belysning under Kulturnatten. Nyfikenhet inför olika möjligheter har väckts, tror Cecilia.

Som en förlängning av initiativet med badhusbiblioteken vidareutvecklade Biblioteken på Gotland också bokbeståndet på Gotlandsfärjan. Det hade sedan tidigare funnits en bokhylla på båtarna, men det hade inte varit någon levande bokhylla.

– Ansvaret för beståndet på båtarna fördelades mellan biblioteken och därmed stärktes också ansvaret för att byta böcker oftare. Och vi fick också en bild på TV-skärmen på båtarna som informerade om att det fanns ”båtbibliotek”. 

Sedan satsningen har man från bibliotekssidan dessutom inspirerat andra regioner och folkbibliotek att ta klivet ut från det fasta biblioteksrummet. I samband med lanseringen åkte Cecilia runt till bland annat Dalarna och Uppsala för att berätta om sin satsning.

– I Dalarna höll de då på med tvättstugebibliotek. De ville ha lite inspiration från oss och våra badhusbibliotek, säger Cecilia. 

Om du är intresserad av att veta mer om projektet är du välkommen att kontakta Cecilia Herdenstam, biblioteksutvecklare på Biblioteksutveckling Gotland: cecilia.herdenstam@gotland.se  

Rapporten om projektet på Gotland går att ta del av här: En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland

Läs också de andra delarna i serien om bibliotek och badhus, Bibliotek och badhus: När läsfrämjande och litteraturförmedling kombineras med badhusbesök och Bibliotek och badhus: Samarbete skapar läsfrämjande möjligheter i Vaggeryd.

Puffbilder: Illustration till rapporten En lässtund på badet! Rapport om badhusbiblioteken på Gotland, Region Gotland (c)

Kommentarer

Anonym användare

Intressant. Håbo bibliotek har en hylla i simhallens foajé. Kan inte mäta antal ev utlån, eftersom böckerna ej är inlagda i bestånd. Vi byter också böcker ungefär kvartalsvis. Vi behöver inspiration av andra för att göra hyllan mer levande. Men simhallen är en viktig samarbetspartner.

Rose-Marie

Vad roligt att ni också har böcker i simhallen. Det är så värdefullt att kunna samarbeta med andra verksamheter för att sprida det läsfrämjande arbetet på oväntade platser.

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.