Biblio-rapporten

Kan en studie som inventerar biblioteksanställdas digitala behov i Belgien, Bulgarien, Italien, Grekland och Lettland ha något att lära oss om liknande svenska behov? Det tycker vi på Digiteketredaktionen och tar här en kort titt på rapporten.

Biblio-projektets mål

Biblioprojektet är ett Erasmusfinansierat forskningsprojekt som undersöker hur digitaliseringen påverkar och förändrar yrkesvardagen för biblioteksanställda i Europa. Fokus ligger särskilt på att undersöka vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som yrkesverksamma i bibliotekssektorn har, vilka fortbildningsbehov som finns samt att försöka förutse framtida yrkesbehov i bibliotekssektorn. De digitala fortbildningsbehoven som inventeras använder EU:s ramverk DigComp som är samma ramverk som Digitalt först – med användaren i fokus använt för att inventera fortbildningsbehoven i bibliotekssverige. Det är också samma ramverk som Digiteket använder för att strukturera innehållet i vår plattform. Detta gör givetvis rapporten speciellt intressant för oss.

Rapportens slutsatser

Vad kommer rapporten då fram till? Ja, en hel massa såklart men vi ska försöka oss på en kort sammanfattning i några punkter:

Pedagogik

En sak som rapporten pekar på är behovet av att ge biblioteksanställda pedagogiska färdigheter eftersom deras yrke i högre utsträckning än tidigare handlar om att hjälpa besökare i sin egen digitala läroprocess. Kopplat till detta behöver de också bli bättre på att lära sig analysera kunskapsbehoven hos sina besökare eftersom dessa kan variera stort, och olika behov kräver olika insatser. På Digiteket har en av våra mest populära kurser Problemlösning och handledande samtal, av Kajsa Lunde i Region väst, just detta som sitt fokus.

DigComp

Rapporten pekar också på att tre av de fem kunskapsområdena i DigComp kräver särskilt fokus, då biblioteksanställda i sina självskattningar och intervjuer rankar sina kunskaper inom dessa områden som lägre. Det handlar om säkerhet, skapa innehåll och problemlösning. Dessa resultat är i linje med resultatet från Digitalt först – med användaren i fokus, där framförallt säkerhet var det område där biblioteksanställda skattade sig själv lägst. Ett antal grundläggande fortbildningsbehov listades av de biblioteksanställda utifrån enkätsvar om självskattningen, enligt rapporten:

  • Kommunikation både online och offline
  • Kommunikation och interaktion med användare
  • Kunskap kring hur man skapar digitalt material
  • Förmågan att utforska och vara medveten om teknisk förändring
  • Kunskaper kring datahantering och i MIK-frågor
  • Att kunna bedöma och facilitera hjälpbehoven hos användarna

Identitet och fortbildning

Rapporten konstaterar att biblioteksmedarbetare är väl medvetna om att deras yrke involverar ett kontinuerligt fortbildningsarbete under hela karriären och lyfter också fram vikten av bred fortbildning till alla biblioteksmedarbetare så att biblioteken inte är beroende av några få medarbetare som har just de kunskaperna som eftersöks. Bland de intervjuade i studien fanns det de som ansåg att ett ökat tryck på digital fortbildning uppifrån var eftersträvansvärt eftersom det ibland fanns ett visst motstånd. Rapporten konstaterar också att det i vissa delar av Europa fortfarande finns en mycket stark föreställning om att biblioteksverksamhet handlar om att kurera de egna samlingarna.

Bibliotek i förändring

Avslutningsvis slår rapporten fast att bibliotek behöver bli bättre på att tillhandahålla digitala tjänster för att hjälpa sina lokalsamhällen. I detta lyfts till exempel Lettlands fokus på biblioteksanställda som nyckelpersoner för digital transformation fram som ett gott exempel. Ett fokus och en satsning som på många sätt liknar det som också pågår i Sverige genom bland annat Digitalt först – med användaren i fokus, med Digidelcenter och så vidare.

Behovet att kombinera teoretiska och praktiska lärtillfällen betonas också. Det poängteras att det är en fungerande strategi att lära sig tillsammans.

Nya specialisttjänster

Rapporten avslutas med att lyfta fram två nya yrkeskategorier eller specialisttjänster som kan komma att bli viktigare i biblioteksvärlden:

  • Specialisten som interagerar och kommunicerar med användarna och lokalsamhället för att hjälpa dem med digitala tjänster. Det är en person med god pedagogik och god förmåga att interagera och kommunicera med alla sorters människor och hen lägger speciellt fokus på att nå användare som inte är vana biblioteksanvändare än.
  • Facilitator för bibliotekens digitala transformation. Denna person hjälper biblioteken med den digitala omställningen både genom att stötta i implementeringen av ny teknik och nya processer och genom att utbilda personalen.

I bibliotekssverige ser vi redan dessa två nya specialiseringar i olika former. Den förstnämnda hittar vi redan på många bibliotek i Sverige idag – i form av personal på servicecenter, digidelcenter och dylikt. Den andra förekommer i huvudsak i form av regionansvariga koordinatorer eller i form av kommersiella aktörer som DigJourney som i samarbete med Digiteket bidragit med inte mindre än åtta kurser på temat Att leda bibliotekens digitala transformation.

Sammanfattningsvis kan vi väl konstatera att rapporten lyfter fram behov och insikter som vi också ser i Sverige och många av de lösningar som den presenterar ligger väl i linje med processer som redan är igångsatta, där Digiteket är en del i maskineriet.

För den som vill läsa hela rapporten finns den tillgänglig här

Librarianship in Europe  Mapping prof  

För den som nöjer sig med en (utmärkt) sammanfattning finns den tillgänglig här

Librarianshop in Europe Mapping professional needs, sammanfatting av huvudrapporten