Bias, eller du är inte så objektiv som du tror!

Risken är tyvärr att ni liksom alla oss andra bär på en hel mängd omedvetna bias – ett låneord som tjänar som paraplybegrepp för många koncept: fördomar, systematiska feltänk, statistiska kunskapsbrister, inlärda myter, icke-genomtänkta modeller, grupptänk etcetera.

Det är helt enkelt inte lätt att fatta objektiva beslut för vi bär på så många bias. Det bästa vi kan göra är att åtminstone sträva efter att omvandla våra omedvetna bias till medvetna bias så att vi går in i beslutsprocesser medvetna om att vi är påverkade av många faktorer som kan locka oss att luta åt ett håll istället för ett annat.

I denna artikel ska vi försöka förklara bias, exemplifiera några av de vanligaste förekommande bias i en bibliotekskontext och peka på några modeller som kan vara användbara för er framåt – oavsett om det handlar om beslutet att införskaffa nya kopieringsmaskiner på jobbet eller om pizzabeställningen med familjen på lördagskvällen. I det sistnämnda fallet bör man undvika ananas. Bara dumma människor äter ananas på pizza (min egen stereotyp/fördom = bias).

Vad är då bias?

Bias är ett av de där lånorden vi använder i brist på ett motsvarande svenskt ord som har ett lika stort omfång, som framgår här ovan. I korthet är bias vårt undermedvetnas påverkan på vår beslutsfattande förmåga genom en mängd olika sorters förutfattade meningar eller systematiska feltänk vi bär på. Dessa bias kan vara både medfödda och inlärda, de kan vara medvetna och omedvetna. Inte sällan är bias en sådan sak som vi säkert evolutionärt haft en massa nytta av. Ta exempelvis mönsterigenkänning som hjälpt oss utvecklas från grottmänniskor in till atomåldern. Som bias (pareidoli) kan den locka oss att se mönster där inga mönster finns att finna och leda oss till fel beslut. Att känna igen mönster hade mycket stor positiv betydelse för oss när vi var jägare och samlare, men när vi i modern tid sitter och letar mönster på internet med dess oändliga mängd information kan vi lockas att se saker som inte finns och börja tro på konspirationsteorier och dylikt. Eller lite enklare förklarat: bara för att björnen i fotot nedan ser ut att kunna spöa grisen med lätthet betyder det inte att det är så.

Några bias som du troligtvis påverkas av regelbundet

Det finns många, många bias som jobbar i ditt undermedvetna. Här är ett dussin som du troligtvis blir påverkad av, vare sig du tänker på det eller inte.

Confirmation bias – konfirmeringsbias

Vi har som människor en tendens att lättare uppfatta, välja och ta till oss information som bekräftar våra redan existerande åsikter. Detta är en av de bias som leder till så kallade  åsiktsbubblor. Detta är en bias vi ser runt omkring oss hela tiden. Ni känner igen det från fikasnacket i personalrummet där alla nästan utgår från att gruppen har gemensamma åsikter i vissa ämnen.

Bandwagon effect – hoppa på bandvagnen

Ytterligare ett bias som likt konfirmeringsbias förstärker vår åsikt när den ekas av andra runt omkring oss. Bandwagon-effekten ökar vår chans att tro att något är rätt för att det stöds av en stor mängd personer. Att som biblioteksanställd tala sig varm för Jan Guillou och Camilla Läckberg som litterära storheter kan vara svårt – för det är emot bandwagon-effekten. I Sverige, som har en utpräglad konsensuskultur, kan bandwagon-effekten få extra stort genomslag.

Halo effect – haloeffekt

Ett bias som gör dig mer benägen att tro gott om och tillskriva någon positiva egenskaper, om den i andra sammanhang uppvisat positiva egenskaper. Det är haloeffekten som gör att besvikelsen blir extra stor när det visar sig att vår favoritförfattare är en skitstövel av högsta rang. Vi tänker oss helt enkelt att någon som kan skriva så bra och fint i sig också måste vara en fin person.

Dunning-Kruger

Vi som människor är dåliga på att inse vår egen nivå av kunskaper och färdigheter. Vi tenderar att överskatta vår förmåga i olika specifika fält. Anledning: de kunskaper och färdigheter som krävs för att bli bra på något är desamma som krävs för att inse att vi inte är bra på det. Det leder till att vi inte bara tror att vi är bättre på saker än vad vi är, vi har även svårt att ändra vår egen självbild. Ett konkret exempel är väl hur människor som är okej på att tala ett nytt språk ofta beskriver sig själva som riktigt bra medan de som faktiskt är riktigt bra på att tala detta andra språk oftast har insikter om hur begränsade deras kunskaper verkligen är. Det krävs helt enkelt en massa kunskap för att på ett objektivt sätt bedöma kunskap. Som med många bias finns det direkt motsatta, nämligen bluffsyndromet (imposter syndrome), som också kan påverka oss människor. Personer som påverkas av bluffsyndromet känner att de inte har de kunskaper och förmågor som andra tillskriver dem, eller att de inte förtjänar de framgångar som de når. De känner sig som en bluff. Både Dunning-Kruger och bluffsyndromet lägger hinder i vägen för en person i arbetslivet.

The Availability Heuristic – tillgänglighetsheuristik

Ett bias där vi tillskriver saker vi kan minnas större tyngd än saker vi inte kan minnas lika väl. Detta leder till att vi ofta tillskriver ny information större tyngd än gammal. Det påverkar också sorteringen av effekter och konsekvenser – ju enklare det är att minnas effekterna av något, desto större uppfattas konsekvenser av detta vara. Konsekvenserna av mina levda erfarenheter ges då större tyngd än andra konsekvenser som inte är levda.

När ni på biblioteket ska diskutera inköp av ett nytt utlåningssystem är det inte underligt om Gösta tillskriver serviceavtalens utformande som den viktigaste komponenten för beslut – efter hans personligt upplevda debacle med bristande service av kopieringsmaskinerna. Det betyder inte att serviceavtal är oviktigt men det betyder inte heller att det är den viktigaste komponenten – bara för att Gösta tänker så.

Self-serving bias – att lura sig själv

Ett bias där vi tillskriver oss själva större betydelse för att skydda vårt ego. Typiskt är att man i högre utsträckning tillskriver framgång till sina insatser, “Poesidagarna blev så lyckade som de blev på grund av min organisationsförmåga”, och tillskriver motgång till externa faktorer, “Författarforum blev ett fiasko på grund av budgetbegränsningarna”.

Decline bias – det var bättre förr

En vanlig bias där vi tenderar att se samhället runt omkring oss i en ständigt nedåtgående spiral. Det var bättre förr, helt enkelt. Barnen lekte utanför när vi var unga och de läste böcker. Idag sitter de bara framför skärmarna etc. Denna bias är inte en effekt av att världen nödvändigtvis blivit sämre utan har snarare grund i vårt inneboende motstånd mot förändring. Saker är annorlunda och vi förstår dem inte lika bra – alltså upplever vi dem som negativa.

Anchoring bias – förankringseffekt

Om jag frågar dig som läsare huruvida du tror att vi i Sverige lånar ut mer eller mindre än fyra miljoner böcker per år, och hur många du tror att det är ungefär – har jag redan aktiverat din förankringseffekt. Genom att ge en siffra att förankra dig som läsare vid påverkar jag resultatet i din gissning. Hade frågan istället varit formulerad med en annan siffra, exempelvis mer eller mindre än 100 miljoner utlån per år, hade gissningarna blivit högre. Förankringseffekten är något som används ofta och mycket i marknadsföringssammanhang – exempelvis när man pekar på originalpris och procentrabatter.

Survivorship bias – överlevnadsbias

Denna bias påverkar hur vi bedömer statistik och information. Vi tenderar att dra slutsatser utifrån den information vi fått in och glömmer ofta att ta hänsyn till effekterna av information vi inte får in. Om vi låter 100 författare berätta om de största fallgroparna på väg mot författarskap och publicerar det som tips och råd för blivande författare behöver detta ju inte nödvändigtvis vara de bästa tipsen. De 100 författarna som uttalar sig har ju ändå lyckats ta sig till ett författarskap. Om vi hade lyckats få tag på 100 personer med författardrömmar som stupat på vägen och ställt samma fråga till dem hade vi kanske fått fram andra och än mer relevanta råd. 

Choice supportive bias – vi gillar det vi redan valt

Detta är en variant av konfirmeringsbias. Som människor har vi en tendens att inte vilja ha fel och vi väljer gärna information utifrån detta. Om du som biblioteksanställd har varit med och gjort valet av catering inför den kommande konferensen så ökar chansen att du när jämförelser görs med andra alternativ mer ser fördelarna med din valda leverantör och nackdelarna med andra – än tvärtom. Det är samma effekt som gör användare av Iphones mer villiga att se denna telefons fördelar.

Ostrich effect – strutseffekten

Vi som människor vill gärna undvika att ta till oss information som vi uppfattar som jobbig eller negativ för oss. Detta kan självklart försvåra vår beslutsprocess. Detta är sant antingen det rör sig om klimatförändringar eller potentiella nedskärningar på arbetsplatsen.

Blind spot bias – blinda fläcken

Sist men inte minst: vi ser bias hos andra men är inte lika bra på att se det hos oss själva. I en amerikansk studie som frågade 600 personer i hela landet svarade 85 % att de hade mindre bias än gemene man. Eller som Kenneth på Roligköpinge bibliotek uttryckte det: “Gunvor har så mycket fördomar. Alla tanter har det.”

Det finns riktigt många bias

Utöver de tolv bias som vi beskriver ovan finns det många, många fler. Över hundra bias är identifierade och klassificerade. Det finns så många bias, i så många former, som påverkar oss på så många olika sätt, att det har funnits behov av att på lämpligt sätt klassificera och visuellt tillgängliggöra informationen. Ett exempel på detta är den grafik som tagits fram av John Manoogian III och som finns tillgänglig via Wikimedia commons.

Denna uppställning över kognitiva bias är sedan kopplat till wikipedia och länkar vidare till fördjupad information om varje kategori. Ett otroligt användbart verktyg.

Ett annat nyttigt och lättöverskådligt hjälpmedel i sammanhanget är Titlemax visuella översikt över 50 vanliga kognitiva bias.

Hur undviker du att bli påverkad av dina bias?

Det korta svaret på denna fråga är att det kan du aldrig helt göra. Vi är som människor helt enkelt väldigt lättpåverkade varelser. Men du kan göra så mycket som möjligt för att minska påverkan:

• Det allra viktigaste är givetvis att vara medveten om bias existens och att aktivt vilja försöka ta bort deras påverkan på ens liv.
• Börja med att skaffa dig kunskap om bias och hur de fungerar. Läs på och fundera på så många konkreta exempel som möjligt på olika bias. Att utgå från konkreta exempel hjälper dig att känna igen vad biasen är och ökar chansen att känna igen de situationer i verkligheten där du troligtvis är påverkad av bias.
• Som människa fattar du beslut hela tiden, men försök ändå identifiera tillfällen då du ska fatta beslut där potentiella bias kan komma att påverka. Fundera och lista typiska bias som brukar påverka beslutsfattandet i dylika frågor. Vänd och vrid sedan på ditt beslut och ställ dig frågan: “Är det mitt bias som gör att jag tänker så?”
• När beslut ska fattas, försök att inte stressa igenom processen. Ta ett steg tillbaka och väg alternativen medveten om dina bias.
• Ställ frågan: “Är det fakta eller en känsla?” Tycker jag som jag gör för att det är det mest rationella, eller är någon del av beslutet grundat i saker som att inte vilja förlora ansiktet, att man inte vill känna att redan nedlagd tid eller engagemang ska vara ogjort, att man gillar eller ogillar någon eller något förknippat med beslutet? och så vidare.
• Byt perspektiv. Försök att titta på ett beslut utifrån ett annat perspektiv. “Skulle jag se likadant på den här saken om jag var chef och tvingades ta ansvar för den? Skulle jag se likadant på den här saken om jag var besökare på biblioteket? Skulle jag se likadant på den här saken om jag hade en funktionsnedsättning eller om jag hade en annan etnicitet eller ett annat kön?” Öva ditt sinne i att titta från olika vinklar.

The Royal Society lär oss att känna igen omedvetna bias i denna pedagogiska film på Youtube. 

Bias och källkritk

Bias och källkritik är givetvis nära sammanlänkade. Källkritik handlar ju till stor del om att göra värderingar utifrån olika material. Att då väga in medvetna och omedvetna bias är en viktig del av kritiskt tänkande. Vill jag lyfta fram och framhålla en bok eller författare i ett samhällsrelaterat ämne för att den boken är objektivt det bästa valet – eller beror det snarare på att författarens ståndpunkt och slutsats stämmer överens med min egen? Att vara biblioteksanställd är ett ständigt balanserande mellan kraven på att vara en neutral förmedlare och samtidigt en pedagogisk och källkritisk aktör.

Att lära sig om sina bias ingår i konceptet metakognition, medvetenhet om sitt eget tänkande och lärande. I Unescos uppdaterade MIK-ramverk för ökad medie- och informationskunnighet som Digiteket översiktligt presenterar i kursen Tänk kritiskt, klicka klokt, fördjupas konceptet och resonemanget om vikten av metakognition.

Avslut

Nu när du läst denna korta sammanfattande artikel om bias har du förhoppningsvis blivit mer medveten om alla undermedvetna känslor och tankeprocesser som drar i det utan att du alltid är medveten om det. Kursen har kanske gjort dig bättre? Så bra att du borde gå och gilla den på Facebook? Alla andra som är coola har redan gjort det. Att inte gilla den på Facebook gör att du riskerar att hamna i kategorin mindre balla typer – och det vill du väl inte?*

*Du såg vad vi gjorde där, va? Såklart du gjorde!