Behöver vi ta in processtöd för att få in UX:en i pajpen den här sprinten? Utvecklarspråk för nybörjare

Ny teknik och nya arbetssätt kräver allt som oftast ny terminologi. För att definiera ett specifikt koncept i en strid ström av liknande idéer kan det ibland leda till onödigt tillkrånglade och/eller storvulna begrepp. Om det dessutom är så att konceptet inte riktigt har något bra svenskt uttryck kan ivern att komma framåt innebära att vi dessutom använder ett ord lånat från ett annat språk.. Kombinationen av flera dylika ord parallellt – som i rubriken i denna artikel – kan lätt bli lite komisk. Det är helt enkelt tacksamt att driva med dem – eller med de utvecklare och chefer som gillar uttrycken lite för mycket. Ett exempel på det senare är karaktären Percy Nilegård från komediserien NileCity.

Man kan uppleva att det går mode i vissa ord och koncept som lovar att allting ska ändras samtidigt som arbetsvardagen på många sätt förblir som den alltid har varit, vilket ökar känslan av att de inte är riktigt på riktigt. Sammantaget finns det en risk att man inte alltid tar sig tid att lära sig begreppen och deras innebörd. Det är mänskligt på alla sätt och vis och inte alls konstigt. Digiteket är precis en sådan plats där dylika uttryck används med stor regelbundenhet. Vi har därför bestämt oss för att göra en fortbildningsinsats och försöka sammanställa en ordlista över de vanligaste uttrycken – med korta enkla förklaringar.

Med en nypa kärleksfull distans och en hel massa vilja att faktiskt förklara dessa ord och koncept på ett begripligt sätt kommer här därför En managementordlista!

Planen är att detta ska vara en levande artikel. Digiteket tar därför med glädje emot förslag på ord och begrepp som kan komplettera listan. Kriterier för publicering:

• Ord som ni upplever att ni hör i er biblioteksvardag.
• Ord kopplade till just utvecklingsprocesser, arbetsmetoder och annat – inte varje tekniskt uttryck per se.
• Ord som ni ler åt och som ni tycker är överutnyttjade modeord i genren.

Varje post i ordlistan bygger ju också på att vi reducerar ner något ofta ganska komplicerat till en kort förklaring. Känner du att någon av förklaringarna bör nyanseras är du också mycket välkommen att höra av dig.

A

Agile, agilt ledarskap

Agile är en designfilosofi som har sitt ursprung i mjukvaruindustrin och som fick ett brett genomslag i skriften Manifesto for Agile Software Development. Sedan genombrottet har tankarna i agile fått spridning utanför mjukvaruindustrin och används nu för att effektivisera arbetet i team i flera olika branscher. Ordet i sig själv ger en viss ledning. Att jobba agilt handlar om att vara snabb i fötterna och kunna göra snabba riktningsförändringar. I korthet handlar agile om att effektivisera produktion genom att skapa en organisation som är mycket kundcentrerad och flexibel, som har en effektiv kommunikation och som fokuserar på utveckling enligt kundens önskemål, i korta och tydliga iterationer. Målet är att leverera värde till kunden snabbt och att med sina korta iterationer stegvis förädla det som görs. Vattenfall handlar om att göra en sak i taget och bygga på det tidigare steget medan agile ger möjligheter att ständigt gå tillbaka i en designprocess och göra om och förbättra tidigare steg. Som med många andra liknande metoder fungerar agile dåligt om någon väljer att försöka plocka russinen ur kakan. Det går sällan bra att ta en liten del av principerna från agile och i övrigt fortsätta jobba som vanligt. Ska man jobba agilt bör man ställa om hela den berörda organisationen. Vill du fördjupa dig i agile är Wikipedias artikel översiktlig.

Exempel: När vi byggde biblioteksbyggnaden använde vi vattenfallsmetoden där en sak följde naturligt på en annan. När vi senare tog fram rutinerna för bokhantering använde vi agile och förädlade processen stegvis.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som agile: lean, kanban, scrum, vattenfall.

AI-stöd

AI-stöd är precis vad det låter som. Man tar hjälp av AI-system och olika former av maskininlärning för att bland annat effektivisera, systematisera och extrahera. Utvecklingen av AI-tekniken går rasande fort och det som tidigare bara var högnivåforskning finns idag tillgängligt i olika verksamheter på olika sätt. Värt att komma ihåg är dock att uttrycket AI i sig fortfarande är ett buzzword och att det som beskrivs som AI-stöd faktiskt inte alltid använder AI, utan kanske bara är sofistikerade men inte självlärande system.

Aktivitetsbaserat, som i aktivitetsbaserat kontor

Ett aktivitetsbaserat kontor handlar om att skapa en miljö där olika delar av arbetsmiljön anpassats för olika saker. Det kan exempelvis handla om helt tysta ytor, telefonsamtalskuber eller olika former av samtals- och samarbetsytor. Lite raljant beskrivs det ibland som en huggsexa om de bästa skrivborden. Det är alltså inte en arbetsplats med egna kontor och inte heller ett öppet kontorslandskap utan en hybrid av olika miljöer. Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt vanligare men empirin för att det skulle leda till högre resultat eller anställda som mår bättre är blandad. För den som vill läsa mer om forskningen och diskussionen kring det skriver tidningen Arbetsliv om arbetsmiljö kopplat till detta.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som aktivitetsbaserat kontor: flexkontor.

Användarcentrerad utveckling

Användarcentrerad utveckling handlar om en serie metoder och principer som används i utvecklandet av nya tjänster eller produkter. De har alla det gemensamt att utvecklingen grundas i användarnas faktiska behov och önskemål, inte i utvecklarnas gissningar om vilka dessa behov kan vara. Processen innehåller därför olika tekniker för att få reda på vad användarna faktiskt behöver – till exempel intervjuer, användarresor eller användardagböcker – och sedan utveckling i flera iterationer där man återkopplar till användarna längs vägen. I en bibliotekskontext skulle det kunna handla om att exempelvis se hur man bäst kan nå grupper i samhället som är lågt representerade på biblioteken eller kanske hur man utformar det mest användarvänliga systemet för bibliotekets kopiatorer.

Vi har skrivit mer om användarcentrerad utveckling på Digiteket.

Synonymer till användarcentrerad utveckling: servicedesign, tjänstedesign.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som användarcentrerad utveckling: UX.

Användarresa

Användarresa är ett uttryck som används främst inom användarcentrerad utveckling/tjänstedesign. Användarresa är en metod för att studera användandet av en tjänst eller produkt. Genom att studera hur besökaren/användaren interagerar med objektet eller tjänsten försöker man identifiera förbättringsområden. Exempelvis skulle det kunna handla om att ta fram ett lättare sätt för användarna att på egen hand hitta och låna böcker på biblioteket.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som användarresa: användarcentrerad utveckling, tjänstedesign, UX.

Asynkront

Asynkront betyder helt enkelt att saker inte händer samtidigt, synkroniserat. På många sätt har uttrycket blivit populärt för att på ett krångligt sätt beskriva något ganska enkelt. Ett samtal i realtid är synkront – det sker simultant för båda parterna. E-post är å andra sidan ett exempel på asynkron kommunikation. Avsändaren och mottagaren kan sköta kommunikationen i sin egen tid. På samma sätt är undervisningen i ett klassrum synkron medan undervisningen på Digiteket är asynkron – du genomför kurserna när du själv vill.

D

Datadriven

Datadriven verksamhet gör två saker: samlar in data från verksamheten och använder den datan för att dra relevanta slutsatser som hjälper verksamheten att bli mer framgångsrik. I huvudsak handlar det om att sluta fatta beslut på känsla eller baserat på erfarenhet av “vad som fungerat tidigare” och istället se vad den faktiska datan säger. För att lyckas med datadriven verksamhet krävs det givetvis också kompetens att använda den data man samlar in. Dåligt använd data ger givetvis inga fördelar hur mycket man än har av den. I vissa aspekter har biblioteken alltid varit datadrivna. Utlåningsstatistik utgör ju till exempel en av parametrarna för att avgöra inköp till beståndet.

Digital litteracitet

Digital litteracitet är ett begrepp som handlar om individens förmåga och färdighet att förstå och kunna hantera vår digitala samtid. Det handlar både om att kunna kommunicera med hjälp av moderna kommunikationsformer: på internet, via telefoner och surfplattor, och också om att kunna värdera och på ett korrekt sätt använda information både kognitivt och språkligt.

Digital transformation

Digital transformation är ett stort och fluffigt uttryck som i korthet handlar om att både röra sig mot ökad digitalisering och att förändra en verksamhet med hjälp av digitala hjälpmedel och processer. Erfarenheter visar att det inte räcker med att kasta datorer och digitala system på en verksamhet för att den ska bli “digital” – man behöver parallellt ändra hur man jobbar för att maximalt utnyttja de möjligheter som finns. Ett exempel på en konkret digital transformation är bibliotekens omställning från att ha en analog kortkatalog till en biblioteksdatabas och hur detta ändrar hur biblioteken arbetar. Digiteket har en stor kurs i ämnet Att leda bibliotekens digitala transformation.

F

Facilitator

Se Processtöd

Uttrycket facilitator har blivit allt mer populärt de senaste åren. I denna ordlista kan ordet anses vara utbytbart med processtöd.

G

Gantt-schema

Ett Gantt-schema är ett verktyg för att visualisera hur ett projekt är tänkt att framskrida över tid. Med en blick kan man se när i tid olika delar i processen ska ske. Man kan också se vilka processer som överlappar varandra och sker samtidigt. Typiskt visar ett Gantt-schema tiden längs en horisontell axel. De olika processerna som ingår i projektet är sedan listade och har sina egna fält där man kan se hur länge de pågår.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som Gantt-schema: vattenfall.

H

Hybridkontor

Hybridkontor är ett koncept som aktualiserats med anledning av pandemin. Med hjälp av internet, ny teknik och nya program har möjligheterna att arbeta på distans ökat på ett sätt som gör att en återgång till det gamla – där alla var på arbetsplatsen 9–17 – inte längre är nödvändig eller ens kanske önskvärd. På ett hybridkontor används teknik för att låta medarbetare på plats samarbeta med medarbetare som jobbar hemma eller på resande fot.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som hybridkontor: remote work

Hängrännor

Hängrännor är ett uttryck som vunnit i popularitet och det används i huvudsak som en motsats till det mer väletablerade uttrycket stuprör, som i sin tur är ett sätt att förklara organisationer. När man identifierat ett antal negativa effekter av att arbeta i stuprör så säger man istället: “Vi måste bygga hängrännor.” En hängränna är då motsatsen till den hierarkiska och vertikala organisationen med specialistfunktioner som kännetecknar stuprör. Hängrännor handlar om att jobba horisontellt och övergripande, och genom kommunikation och samarbete hjälpa målgruppen i en enhetlig insats – istället för att de ska behöva röra sig mellan stuprör för att få hjälp. En kommun som identifierar att hemlösa är en speciellt utsatt grupp som kräver ett team som samverkar över olika förvaltningar kan sägas skapa en hängränna.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som hängrännor: stuprör.

I

I pipen (i pajpen)

Det här är ett engelskt uttryck, som i korthet handlar om att något är i pipelinen, det vill säga på gång. Som i “Digitekets nya artikel om reklambyråspråk är i pipen”.

Inkrementell

En process där du stegvis lägger till något. Det kan handla om ett projekt där ny kunskap och nya funktioner läggs till lite i taget. Efter varje tillägg utvärderas det och vid behov kan justeringar göras. Processen kan upprepas i hur många iterationer som helst.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som inkrementell: iterativt.

Iterativt

Att arbeta iterativt handlar om att ta ett projekt eller en process framåt i korta omgångar, stämma av, justera och sedan försöka förbättra lite för varje återkopplingsloop. Tanken är att många korta sprintar ger fler tillfällen att upptäcka misstag, dra slutsatser och göra kursändringar. Alternativet är att jobba en lång period med sitt projekt eller process och sedan upptäcka (för sent) att en del av arbetet varit i onödan på grund av någon faktor som ändrats. Oftast sker det inkrementella förbättringar i ett projekt som drivs iterativt. Att arbeta iterativt är typiskt för metoder som agile, lean, kanban, scrum.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som iterativt: inkrementell, agile, lean, kanban, scrum.

J

Jacka in

Ett uttryck i samma svengelska skola som i pipen. Att jacka in handlar, trots hur det låter, inte om någon cyberpunkig framtidsdröm där människor kopplar ihop sina hjärnor direkt med datorerna, utan snarare om att få saker att passa ihop. När olika komponenter i ett projekt, en process eller ett arbete ska harmoniseras så vill man att det som en grupp gör ska kunna jacka in med det som en annan grupp gör. En sorts blixtlåsprincip helt enkelt. Man vill att saker ska sitta ihop på ett vettigt sätt.

K

Kanban

Kanban (som på japanska ungefärligt betyder skylt) är ytterligare en metod för effektivisering av arbete och flöde, i nära släktskap med lean. Centralt i kanban är att visualisera allt arbete, alla flöden och alla processer som pågår och göra denna visualisering tillgänglig för hela arbetsplatsen. Oftast sker denna visualisering i form av en analog eller digital kanban-tavla som visar upp allt som är på gång med hjälp av kort (eller post-it-lappar) som representerar alla olika uppgifter som behöver göras. Genom en kanban-tavla får alla en tydlig överblick över vad som behöver göras och i vilket stadium ett pågående arbete befinner sig i. Målet är att i största möjliga mån undvika flaskhalsar i arbetsprocessen och att låta de som arbetar “dra till sig” arbete när de har tid och möjlighet att ta till sig nya arbetsuppgifter, istället för att de får arbete “knuffat på sig” av någon extern part. Vill du läsa mer om kanban kan du exempelvis göra det på branschsidan Projektledning, som gärna sprider metoden.

L

Lean

Lean, eller snarare Lean Manufacturing, är en produktionsmetod med rötter i 50- och 60-talets Japan. Målet är att leverera med maximal produktion och effektivitet med bibehållen kvalité. För att åstadkomma detta bör ansvaret för att utforma arbetsmetoderna ligga hos de anställda – inte hos cheferna. En nyckel till framgång inom lean är också att eliminera allt som inte tillför värde. Det kan handla om onödiga möten eller onödig dokumentation. På samma sätt som med agile fungerar lean sällan bra om bara delar av verksamheten ställer om för att arbeta enligt metoden. På många håll har man sett verksamheter som försökt anamma effektiviseringsprinciperna utan att samtidigt flytta över makten över arbetsformerna till de anställda – med dåligt resultat somföljd. I sådana miljöer ger ordet lean negativa associationer till gamla tiders tidsstudiemän.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som lean: iterativt, inkrementell, agile, kanban, scrum.

Lågt hängande frukt

Lågt hängande frukt är ett gammalt uttryck som kommit att bli populärt igen. I korthet är lågt hängande frukt (projekt)mål som kan uppnås med lätthet och som inte kräver en stor arbetsinsats.

N

Nudging

Nudging är ett begrepp som innefattar olika metoder för att ge personer en knuff i rätt riktning mot ett mer önskat beteende, till exempel genom att underlätta ekologiska, rättvisa eller energisnåla val. Självklart kan metoden dock lika gärna användas för att bara få människor att konsumera mer. Det finns en anledning till att godis säljs vid kassorna och att mejeriprodukter finns längst in i butiken – och det är inte för att godis är tyngre och du ska slippa bära så mycket!  Eftersom metoden, på samma sätt som marknadsföring, handlar om en form av manipulation har den fått kritik. I huvudsak handlar det om att vara medveten om att metoden existerar, och väljer man att använda den i verksamheten så bör man vara transparent och ärlig med det. “Vi vill göra det enklare för människor att X på grund av Y.”

Digiteket har tidigare nämnt nudging i artikeln om spelifiering.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som nudging: spelifiering.

P

Pilota

Ett uttryck som gjort ett verb av ett substantiv. Substantivet är pilot – som i ett pilotavsnitt av en tv-serie eller som i en testversion av program eller nytt arbetssätt. Verbet – att pilota –  blir då själva handlandet att göra en pilot eller att ha hand om den testversion man skapat. Exempel: “Vi på områdesbiblioteket Rolingeköpinge vill pilota det nya utlåningssystemet som är planerat att införas i hela kommunen nästa år.”

Processtöd

Processtöd är en funktion som finns i de flesta större organisationer men är samtidigt luddigt nog i kanterna för att folk ska undra: Vad menas med processtöd egentligen? Kortfattat handlar det om att ta in någon med speciell kompetens att leda utvecklings- och förändringsarbete i grupp. Medieavdelningen på ett bibliotek kan bestå av personer med expertis på just området medier och mediahantering, men det är ju inte automatiskt så att de också har expertis i att leda förändringsarbete. Då plockar man in processtöd. En person som jobbar med processtöd kan ha flera olika expertkunskaper. Pedagogik, coaching på individ- eller gruppnivå, projektledning och kommunikation är några exempel. I slutändan handlar det om att hjälpa till att genomföra en process på effektivast tänkbara sätt.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som processtöd: facilitator.

Proof of concept

Ett uttryck som vi använder rakt av från engelskan, i brist på ett bra svenskt alternativ. Proof of concept handlar om att leverera ett konkret bevis på att den produkt, tjänst eller idé man lanserar faktiskt är genomförbar, med syfte att övertyga andra med makt att främja projektet. Exempelvis: “Inte bara har vi ett förslag på hur de nya sagostunderna på biblioteket kan bli bättre med hjälp av vår automatiska översättningsrobot, vi har dessutom byggt en fungerande demoversion som proof of concept. Om ledningen gillar den så får vi klartecken att införa den på alla områdesbibliotek.”

R

Remote Work

Remote Work eller bara Remote är en term som används när man pratar om arbetsplatser med olika nivåer av möjligheter för arbetstagaren att jobba på avstånd med hjälp av digitala lösningar. Det kan handla om allt ifrån rätten att jobba på avstånd viss tid av jobbet till arbetsplatser där arbete på avstånd är normen.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som Remote Work: Hybridkontor

Responsiv

Responsiv eller responsiv webbdesign handlar om att utforma digitala tjänster så att de automatiskt anpassar layout, gränssnitt och funktioner utifrån vilken enhet, skärmupplösning och skärmstorlek användaren har.

S

Scrum

Scrum är ytterligare en metod med rötter i utvecklingen av teknik och mjukvara som slog igenom på 1990-talet. Scrum som metod sorterar under agile och följer dess tankar om att ha en iterativ process för att snabbt skapa värde hos kunden. Men till skillnad från agile, som presenterar principer och designfilosofi, lägger scrum huvuddelen av sitt fokus på hur saker ska göras på effektivast sätt. Scrum används för att driva effektiva arbetsprocesser och använder sig ofta av en scrummästare. Dess roll är att vara facilitator mellan produktägaren och det självorganiserande utvecklingsteamet för att få till stånd den smidigaste tänkbara utvecklingsprocessen. På samma sätt som exempelvis kanban använder sig scrum av tydlig visualisering av arbetsflödet.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som scrum: iterativt, inkrementell, agile, kanban, lean.

Servicedesign

Se Användarcentrerad utveckling.

Servicedesign eller tjänstedesign och användarcentrerad utveckling är alla ord som beskriver samma koncept: att ta reda på användares faktiska behov när man skapar nya tjänster eller varor.

Självledarskap

Konceptet med självledarskap eller tillitsbaserat ledarskap är i ropet. Kanske är en av anledningarna den ökade digitaliseringen och det framväxande hybridkontoret. Kanske är det framgångarna för diverse teorier för arbetsplatsen, som agile och lean, som aktivt kräver att arbetstagarna ges makt att organisera sin egen verksamhet. Oavsett detta så finns det en chans att du stöter på det i biblioteksvärlden. Konceptet med självledarskap är att du som arbetstagare ska ges större möjlighet att ansvara för ditt arbete och dina arbetsuppgifter. Det är trots allt du som vet bäst på vilket sätt dina mål på arbetsplatsen kan uppnås och med vilka metoder. I kombination med det tillitsbaserade ledarskapet ger din chef dig ramarna och mandatet att bäst utföra uppdraget och både du och verksamheten frodas. Den stora fallgropen för denna tankemodell är att det är lättare att prata om självledarskap och tillitsbaserat ledarskap än att faktiskt leva det. Om en i grunden hierarkisk styrmodell kvarstår, eller om medarbetare inte ges tydlig struktur och uttalade mandat, så leder självledarskap bara till en förskjutning av ansvar nedåt utan att någon egentlig makt omfördelas.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som självledarskap: tillitsbaserat ledarskap.

Skalbar

När man pratar om skalbar menar man att en tjänst eller en produkt som fungerar i en omfattning också enkelt ska kunna skalas upp så att den också fungerar lika bra i en mycket större omfattning. Det kan vara stor skillnad på en digital tjänst som går att skala upp så att den klarar tusen användare likaväl som tjugo, och en analog tjänst som ofta har mer komplicerade begränsningar. Bara för att ett bibliotek kan hålla sagostunder för tjugo barn varje förmiddag går det inte nödvändigtvis att skala upp till tusen barn – även om det skulle finnas resurser att göra det.

Spelifiering

Spelifiering är att använda speldesign, spelmekanik och spelsystem för att åstadkomma något eller ha en effekt på något – som inte är ett spel i sig självt. Spelifiering beskrivs också som ett sätt att använda regler och interna/externa motiverande faktorer för att påverka människors beteende i den riktning man vill. I många fall handlar det helt enkelt om att använda spelmekanik i andra sammanhang än spel, för att på olika sätt tjäna mer pengar. I bibliotekssammanhang är sommarboken ett exempel på enkel spelifiering.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som spelifiering: nudging.

Sprint

En sprint är en projektledarterm för en kort, tidsavgränsad utvecklingsperiod. Under denna sprint sätter man upp mål som ska uppnås samt fördelar ansvar och resurser. När en sprint är över gör man en utvärdering som leder till att erfarenheter dras. Vid behov görs justeringar inför nästa sprint. Uttrycket används framförallt i agile- och scrumsammanhang. Att arbeta i sprintar är oftast samma sak som att arbeta iterativt.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som sprint: agile, scrum, iterativt, inkrementellt.

Stuprör

Stuprör är en metafor som används för att visa på en organisation som är indelad i tydliga, avgränsade sektorer, ofta kopplade till specialistfunktioner och kompetenser. En sådan sektor eller organisation sitter inne med specifik kunskap och har tilldelats ett speciellt uppdrag. För att utföra det har de en budget, en hierarki, egna rutiner etc. Ordet används nästan alltid för att problematisera organisationsformen. Nackdelen med denna sektorsindelning är då enligt argumentationen att den är dålig på att möta problem och behov holistiskt. Den ena handen vet inte vad den andra gör och det kan vara svårt för användare att få bästa tänkbara hjälp. När vi målar upp bilder av byråkratiska mardrömmar där folk studsas fram och tillbaka utan att få den hjälp de behöver så handlar det oftast om stuprör. Idag är uttrycket vanligast i kontexten att många försöker komma bort från stuprören. De försöker öka kontaktytorna mellan specialistfunktionerna, anlägga en helhetssyn och öka kontaktvägarna. Motsatsen till stuprör är hängrännor, en term som också vinner i popularitet.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som stuprör: hängrännor.

SWOT-analys

En SWOT-analys använder ett fyrfältsdiagram för att på ett visuellt översiktligt sätt tänka kring ett framtida projekt, produkt, idé eller dylikt. Bokstäverna i förkortningen står för S: Strengths/styrkor, W: Weaknesses/svagheter, O: Opportunities/möjligheter, T: Threats/hot. En svensk motsvarighet borde alltså egentligen heta SSMH, så det är inte svårt att förstå varför vi behållit den engelska förkortningen. En SWOT-analys görs vanligtvis  tidigt i ett projekt och medlemmarna kan, på en whiteboard eller anslagstavla, fylla i potentiella styrkor och svagheter i den tilltänkta tjänsten eller produkten.

Synergi

Synergi handlar om samverkan mellan faktorer och oftast (de positiva) effekterna av det som sker. När två verksamheter som tidigare inte kopplats samman faktiskt kopplas samman, händer saker. Det kan handla om effektivisering och stordriftsfördelar, eller om korspollinering av idéer eller att kompetens delas. När synergi används i verksamheten är det nästan alltid i positiva ordalag. “När smådjursutställningen och sagotimmen kombineras kommer vi att få spännande synergieffekter.”

Sömlöst

Sömlöst är svenskt ord som börjat användas mer på grund av den engelska motsvarighetens popularitet.  På samma sätt som seamless betyder sömlöst att något sitter ihop utan synbara sömmar. Ordet används i bemärkelsen att två koncept, verksamheter, metoder fogas samman på ett så smidigt sätt att det inte ens märks att det finns en övergång. Ett återkommande problem är dock att ordet är lätt att missförstå eller misstolka vilket leder till oönskade effekter.

T

Tillitsbaserat ledarskap

Se Självledarskap.

En organisation med tillitsbaserat ledarskap ger medarbetarna frihet under ansvar.

Tjänstedesign

Se Användarcentrerad utveckling.

Tjänstedesign, servicedesign och användarcentrerad utveckling är alla ord som beskriver samma koncept: att ta reda på användares faktiska behov när man skapar nya tjänster eller varor.

U

UX

UX är en engelsk förkortning och står för User Experience, och kortfattat handlar det om att utforma och designa varor och tjänster efter användarnas behov. Det räcker inte att en hemsida har en viss funktion om den är svår att hitta på eller om du inte intuitivt vet hur du ska använda den. När den första Iphonen kom var det ett exempel på god UX. Inom en vecka fanns det inte längre något kommersiellt gångbart sätt att göra telefoner på, annat än att kopiera Iphonens UX. Därför är UX en naturlig del av designprocessen, vare sig det rör sig om en ny webbsida eller en ny sorts analog skyltning.

V/W

Vattenfall

Vattenfall eller vattenfallsmodellen är en utvecklingsprocess för framtagning av varor, tjänster och projekt. Namnet kommer från den visuella översikten av ett projekt i vattenfallsform, där varje steg överlappar nästa i en sekventiell trappa. De steg som ingår i ett traditionellt vattenfall är: kravspecifikation, design, konstruktion, integration, test och avslutning, installation, underhåll. Varje nytt steg påbörjas där det tidigare avslutas. Till skillnad från andra utvecklingsprinciper innehåller vattenfall inte lika mycket utrymme för omtag och justeringar av det som redan gjorts, något som ibland kritiseras. Gantt-schema är en visuell representation av ett vattenfall.

Andra ord och uttryck man ofta hör i samma andetag som vattenfall: Gantt-schema.

Venndiagram

Venndiagram har funnits med sedan 1800-talet men är fortsatt populära, inte minst på grund av att de fått nytt liv som skämtsamma kommentarer i memformat. Tanken med ett venndiagram är annars att med hjälp av överlappande cirklar se var det finns gemensamma nämnare. Som visuell förmedlare av information är venndiagrammet direkt och tydligt.