Barnens bästa bibliotek – Digitala biblioteksbesök för förskoleklasser

Varje år får förskoleklasserna i Malmö besöka biblioteken och få en guidad tur.  Men hur gör man i pandemitiderna när inte klasserna fysiskt kan komma och besöka? Jo, då får man istället låta biblioteket komma ut till klasserna. Malmö ställde om och planerar för att genomföra uppdraget trots restriktioner som sätter käppar i hjulet.

Tillsammans med en produktionsbyrå har biblioteken i Malmö arbetat fram en ersättning för de traditionsenliga besöken som förskoleklasserna varje år gör på sina lokala områdesbibliotek. Lösningen bygger på att eleverna får se en film som guidar dem runt på deras bibliotek och sedan träffa en bibliotekarie i ett videomöte. 

Varför?

Syftet med projektet är enligt projektplanen att ge alla Malmös barn kännedom om sina rättigheter till bibliotek och lägga grunden för biblioteket som en trygg och självklar plats för läslust och kulturupplevelser i ett livslångt lärande.

Filmerna är också tänkta att kunna användas efter pandemin som ett sätt att digitalt representera Malmös bibliotek och dess olika möjligheter. Att det skapas flera filmer möjliggör också digitala “besök” på fler än ens närmsta bibliotek. Möjligheten att se biblioteket innan man besöker det kan också underlätta för barn med funktionsnedsättningar. Filmerna kommer dock kunna ses av flera och inte bara den tilltänkta målgruppen förskoleklasser. Till exempel kan länkar till filmerna skickas med i nyhetsbrev till föräldrarna förutom att de publiceras på bibliotekens webbplatser.

Hur?

Filmerna kommer primärt att visas för barn i förskoleklass vid särskilda digitala möten. I och med att de tillgängliggöras på hemsidor och sociala medier når de en mycket större publik än enbart de som ser dem via digitala möten.  Den digitala versionen av Barnens Bästa Bibliotek, som projektet kallas, består av två delar: en film och ett digitalt videomöte.

Tanken är att ett digitalt videomöte skulle kunna gå till så här:

  1. Bibliotekarien träffar barn och pedagog i det digitala videoverktyget, hälsar och presenterar sig. Bibliotekarien introducerar sedan biblioteksfilmen. 
  2. Filmen startas av pedagogen för barnen lokalt från pedagogens dator.
  3. Efter filmen ses bibliotekarien och barnen och pedagog återigen i videomötet. Då kan bibliotekarien lyfta upp saker ur filmen, till exempel ”såg ni var ni kan ställa era skor när ni är här? Och såg ni Bokmalen? Hen älskar att läsa nya böcker!”

Det är i videomötet som bibliotekarien kan berätta mer om bibliotekskort och visa en trasig bok för att påminna om att vara försiktig med det en lånar från biblioteken. Helt enkelt så att det direkta samtalet med barnen och en eventuell högläsningsstund sker i videomötet.

Samarbetet mellan produktionsbyrån och bibliotekets kommunikatörer samt bibliotekets filmperson och arbetsgrupp för Barnens bästa bibliotek gör att produktionen sköts professionellt. Förproduktion med manus och liknande ansvarar produktionsbyrån för och detta görs i nära samarbete med kommunikatörer och arbetsgrupp, som också samlar in feedback från varje bibliotek på respektive manus.

Ett övergripande koncept, samt en manusmall gör att arbetet med de specifika innehållsmanusen underlättas. Alla filmer håller samma struktur och tonalitet. Sedan skiljer sig innehållsmanusen åt beroende på vad som är viktigt för det specifika biblioteket. Till exempel om det är fokus på sagostunder och börja läsa, eller att biblioteket har många böcker på olika språk.

Filmningen på alla bibliotek görs sedan av kommunikatörer och bibliotekets filmperson – en representant från varje bibliotek är den som ”möter” barnen framför kameran.

Efterproduktionen sköts sedan av produktionsbyrån. Kommunikatörer, arbetsgrupp och de specifika biblioteken sköter korrektur. Till sist säkerställer produktionsbyrån att alla filmer är tillgänglighetsanpassade.

Arbetet genomförs i nära samarbete med grundskoleförvaltningen. Och en lärdom är att det är tack vare det nära samarbetet och de olika kompetenserna inom förvaltningarna som insatsen har potential att nå alla barn.

Form?

Filmernas ton är tänkt att vara avslappnad och ha ett dokumentärt anslag. Kameran rör sig framåt genom biblioteket och registrerar besöksupplevelsen utifrån en sexårings synvinkel.  Tanken är att försöka skapa en känsla av att barnen är på biblioteket. Barnen välkomnas utanför biblioteket, eller i en entré, av en bibliotekarie, och sedan följer kameran bibliotekarien som visar runt. Under rundvisningen stannar kameran vid för barnen relevanta och intressanta ställen där bibliotekarien visar och förklarar i ett direkt tilltal till barnen.  En medarbetare från varje bibliotek ska välkomna, berätta och leda fram genom filmen.

Längden är tänkt att vara cirka 2-3 minuter så att tittarna förblir intresserade och engagerade filmen igenom. Målsättningen är att entusiasmera utifrån barnens synvinkel med ett större fokus på att uppleva än att redovisa. Filmerna är tänkta att inspirera, visualisera och kommunicera och ska kompletteras av den digitala videoträffen med bibliotekarien vilket  ger möjlighet till frågor, ytterligare information om exempelvis bibliotekskort och en stund för högläsning.

Vi lär ha anledning att återkomma till Malmö när filmerna väl är producerade!