Barnens bästa bibliotek – digitala besök för barn i förskoleklass

Malmös förskoleklasser besöker varje år sitt närmaste bibliotek för en guidad tur, högläsning och träff med en bibliotekarie. När barnen på grund av pandemin inte längre kunde komma till biblioteken, behövdes ett alternativ. Lösningen blev att bjuda förskoleklasserna på filmade visningar och digital träff istället. En lösning som dessutom slog två flugor i en smäll.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Malmö stads intranät men vi tycker den är bra som uppföljning på den tidigare Digiteketartikeln om projektet och tjänar bra som exempel på hur man delvis kan sprida bibliotekskunskap och -kännedom med nya medel samt hur man kan jobba med olika typer av tillgänglighetsaspekter i rörlig bild. 

De årligen återkommande mötena med förskoleklasser sker inom projektet Barnens bästa bibliotek. Här får alla Malmös barn lära känna sina bibliotek – och sina rättigheter till bibliotek. Genom mötet får barnen uppleva biblioteket som en trygg och självklar plats, för läslust och kulturupplevelser, i ett livslångt lärande. En insats som är väldigt uppskattad, såväl av barnen, pedagogerna som biblioteken.

Ett problem och en lösning

Men i pandemitider fick biblioteken tänka om. Förskoleklasserna kunde inte besöka biblioteken fysiskt på grund av rådande restriktioner. Barnens möte med biblioteket värderas så högt att en alternativ lösning var nödvändig – något som kunde ge en likvärdig upplevelse, något som fångade både platsen och det personliga mötet.

Lösningen blev en filmad rundtur som visar barnen runt på deras lokala bibliotek, följt av ett digitalt samtal med en barnbibliotekarie. Så här var upplägget:

  1. Bibliotekarien träffar barn och pedagog i det digitala videoverktyget – hälsar välkommen, presenterar sig och introducerar filmen.
  2. Pedagogen visar filmen för barnen.
  3. Bibliotekarien, barnen och pedagogen träffas igen efter filmen för ett samtal.

Visning ur ett barns perspektiv

Men hur skulle den filmade visningen matcha ett barns upplevelse av ett fysiskt besök? I filmerna välkomnas barnen utanför biblioteket, eller i en entré, av en bibliotekarie. Sedan följer kameran bibliotekarien som visar runt. Under rundvisningen stannar kameran vid för barnen relevanta och intressanta ställen där bibliotekarien visar och förklarar i ett direkt tilltal till barnen. Exempelvis var börja läsa-böckerna finns, eller att det finns massor av böcker på andra språk än svenska.

Tonen i filmerna är glad och avslappnad med ett dokumentärt anslag. Men för att verkligen få till upplevelsen rör sig hela tiden kameran utifrån en sexårings perspektiv. Till exempel kanske kameran går in genom den speciella ingången för barn, eller så böjer sig bibliotekarien ner litegrann för att berätta att det är dags att gå vidare. Allt för att skapa en känsla av att barnen är på biblioteket.

Bibliotekarie i stol blir filmad.

Bilder från inspelningen på Garaget med Johanna Englander.

Två flugor i en smäll

En bit in i planeringen blev det tydligt att filmerna kunde få fler användningsområden än enbart visningar för förskoleklasser. Filmerna kommer också att kunna användas efter pandemin som ett sätt att digitalt representera Malmös bibliotek och dess olika möjligheter.

Genom att tillgängliggöra dem i andra kanaler kan de nå en större publik. Och framför allt, vara ett stöd för dem som har behov av att se biblioteket – hur det ser ut och vad de kan förvänta sig – innan de kommer dit. Det kan till exempelvis gälla barn med särskilda behov och föräldrar som är ovana vid bibliotek och vad biblioteket kan vara för deras barn.

Tillgänglighet från början till slut

Alla filmer är tillgänglighetsanpassade – alltså textade, syntolkade och teckentolkade. Den som vill se filmerna, ska kunna se filmerna. Filmerna är också filmade på ett så beskrivande sätt som möjligt för att det ska vara lätt att ta till sig av information.

Händer håller en bok, i högra hörnet en ruta med en som teckentolkar..

En bild på teckentolkning i en av filmerna.

Samarbete avgörande

Inom BiM har arbetet genomförts av arbetsgruppen för Barnens Bästa Bibliotek tillsammans med det stora nätverket av barnbibliotekarier. Produktionen av filmerna har letts av kommunikatörer och produktionsansvarig med hjälp av ett produktionsbolag. Tillsammansgruppen och samordnare för barn och unga har haft återkommande avstämningar och insyn i projektet.

Samarbete med grundskoleförvaltningen

En viktig pusselbit i projektet har också varit samarbetet med grundskoleförvaltningen. Genom att samverka i alla faserna från planering till utvärdering så skapas ett gemensamt lärande om hur våra verksamheter fungerar. Vi ser att när kunskapen om varandra – bibliotek och skola – växer leder det också till en kraftfullare läsfrämjande insats för barnen.

Alla elever får en individuell bokgåva inom projektet och varje klass får en högläsningsbok. I år får alla klasser samma titel på högläsningsboken. Det har möjliggjort en lärarhandledning, som utvecklats på grundskoleförvaltningen. Den blir ett stöd för hur pedagogerna kan arbeta läsfrämjande med högläsningsboken i sin klass efter biblioteksbesöket. På så sätt kan den gemensamma läsupplevelsen fördjupas i klassrummet. Klicka här för att ta del av handledningen på Malmö delar.

Packning av högläsningsboken "En myras liv" för leverans till en skola.

Dialogarbete för att verkligen nå alla barn

Ett annat exempel är hur upplevelsen av biblioteket och läsupplevelsen blir den bästa för eleverna på grundsärskola. En nätverksträff under våren mellan barnbibliotekarier och skolbibliotekarier på grundsärskola ledde till värdefulla insikter om hur vi behöver utveckla de lokala relationerna mellan varje bibliotek och grundsärskola för att involvera eleverna i litteraturval och hur mötet med biblioteket önskas.

En utmaning värd att nämna är att en sådan här omfattande läsfrämjande insats som involverar många tar tid att etablera. Hela tiden skiftar pedagogerna ute på skolorna och därav är strukturen som byggs grundläggande. Barnrättsspåret kommer under hösten att påbörja dialogarbete med grundskola, grundsärskola och fristående skolor för att på förvaltningsnivå förstärka samarbete och gemensamt ta fram strukturer.

Resultatet

Under mars månad blev alla filmer klara och de digitala träffarna med förskoleklasserna inleddes. Det är en spännande utmaning att få till dessa digitala möten, men hittills har det gått väldigt bra och barnen har varit superengagerade. Det finns dock en utmaning i att få pedagoger att boka in sig på möten – gissningsvis kan detta ha att göra med en ovana att jobba på detta sätt. Eventuellt något som skulle kunna utforskas och utvecklas ytterligare.

Men det finns också exempel på barn som efter sitt digitala möte kommit till biblioteket på sin fritid för att låna böcker och visa sina vuxna vad de gjort i skolan, och titta lite extra på något spännande de såg i filmen.

Utvärderingen av arbetet är igång – både pedagogers och bibliotekspersonals tankar håller på att samlas in.

Se filmerna

Under maj visades en casefilm om projektet på Bibliotekföreningens digitala mässa Branschdagarna. Casefilmens syfte var att presentera en lösning på ett problem kopplat till pandemin med hjälp av rörligt material.

Vill man se filmerna i sin helhet hittar man de på respektive områdesbiblioteks webbsida under rubriken ”Rundtur på barnavdelningen”.  Här hittar du till exempel Limhamnsbibliotekets rundtur där du också kan testa de fiffiga funktionerna för syntolkat ljudspår, teckentolkningen och textning.

© Carin Norén och Tereza Franzén
Carin Norén arbetar på Biblioteken i Malmö som utvecklingssamordnare med barnrättsperspektivet i fokus. Tereza Franzén jobbar som kommunikatör på Biblioteken i Malmö och arbetar bland annat med att kommunicera bibliotekens utbud för barn och unga, samt internkommunikation och ledningskommunikation.