Att leda och organisera för digital inkludering via biblioteken.

Kan vi skapa bättre metoder och arbetssätt för att styra och leda bibliotekens arbete? Hur kan Digitalt först med användaren i fokus stödja en digital delaktighet bland medborgarna?

Forskning inom Digitalt först med användaren i fokus sker i samverkan med Högskolan i Borås, Södertörns högskola, Linköpings universitet och Lunds universitet.

Linköpings universitet fokuserar på  ledarskap och kompetens.

 

Avdelningen för statsvetenskap vid Institutionen för Ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet har bedrivit forskning i satsningen Digitalt först med användaren i fokus under tiden oktober 2018 till juni 2019.
Linköpingsforskarna har flera andra pågående projekt inom digitalisering i offentlig sektor som ytterligare bidrar till förståelse för möjligheter och svårigheter att organisera för digital delaktighet.
Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap leder arbetet och medverkande i forskarteamet har varit Cecilia Nordqvist, Rebecca Elvström, Marie Francisco, Lotta Gröning, Mariana S. Gustafsson, Helena Iacobaeus, Johanna Sefyrin och Karin Skill.

 

Syfte och frågeställningar

Forskargruppen från Linköping har framför allt intresserat sig för ledarskap och kompetens. Målet är att bidra till bättre metoder och arbetssätt för att styra och leda bibliotekens arbete med projektet Digitalt först i synnerhet och hur det kan stödja digital delaktighet bland medborgarna.

Tre frågor har varit vägledande i arbetet:

  • Hur leder och styr kommuner och regioner för att stödja bibliotekens arbete med projektet Digitalt först i synnerhet och digital delaktighet i allmänhet?
  • Hur leder och styr bibliotekens ledning sina medarbetare och besökare för att genom projektet Digitalt först öka digital delaktighet i allmänhet?
  • Vad kan olika bibliotek, liksom kommuner och regioner, lära av varandra för att leda mot digital inkludering?

 

Metodval och genomförande

För att få en bred bild av arbetet med digital kompetens och bibliotekens roll, gjordes först en internetsökning som inkluderade sammanlagt 74 kommuner. Därefter genomfördes intervjuer med tio kommunstyrelseordförande och 20 kommunala chefer i 20 kommuner. Frågorna gällde hur kommunerna stöttar biblioteken och vilket stöd biblioteksanställda får i att stötta medborgarna i deras frågor om digitalisering. Interaktionen mellan professionella och medborgare, tillfällen då biblioteksmedarbetare handledde medborgare i digitala frågor, observerades vid 17 tillfällen i sex kommuner. En enkät som besvarades av 72 besökare på ett bibliotek finns med i materialet.

 

Analys av resultat

Det övergripande intrycket är att det saknas tydlig ledning i den kommunala organisationen om bibliotekets och bibliotekspersonalens uppdrag att arbeta med digital inkludering. Trots det gör bibliotekspersonalen många viktiga insatser och driver arbetet i hög grad underifrån.

Bibliotekspersonalen möter i sitt arbete flera dilemman, till exempel. när besökare ber personalen att hantera privata uppgifter, men också i mötet med andra professionella, till exempel. omsorgspersonal.
Ett annat dilemma är när andra offentliga aktörer digitaliserar tjänster och sedan vill ”utbilda” bibliotekspersonal att handleda i hur man använder dem.  Det finns en irritation över att representanter för kommunerna känner sig tvungna att stötta medborgarna med statens e-tjänster, eftersom medborgarna annars kan hamna i svåra situationer. Samma sak gäller vinstdrivande företag, främst banker, som inte stöttar sina kunder.

Intervjupersonerna resonerade också om att om de får mer utbildning följer ett större ansvar i att hantera de olika e-tjänsterna och det är tveksamt om de vill ha det, samtidigt som de gärna stöttar medborgarna med det de kan för närvarande.
Medarbetarna efterfrågar riktlinjer för hur den egna verksamheten ska stötta medborgarna i digitala tjänster. Omsorgsetiken möter gränser och sätter personalen i svåra situationer.

Studien visar att medarbetarnas kompetens är ett område som behöver utvecklas. Idag är bibliotekspersonalens kompetens ofta ”godtycklig, om de råkar ha den så finns den”. Det finns inte mycket tid för kompetensutveckling.
Digitalt först och Kungliga biblioteket  upplevs som avlägset för de flesta intervjupersonerna, som efterfrågar samordnade resurser och en överblick över möjligheter till kompetensutveckling.

 

Fortsatt samverkan och följeforskning

Den första delen av forskningen har pågått från oktober 2018 till juni 2019 och har presenterats vid en forskardag i samband med Offentliga rummet 2019.
En rapport har lämnats till Kungliga biblioteket tillsammans med en ny ansökan om fortsättning.

Analysen av data som samlats in under 2018/2019 kan fördjupas ytterligare i flera perspektiv, till exempel kompetensbehov, förståelse av omsorgsetik kring digitala tjänster, styrning och ledarskap av bibliotekens verksamhet i att stödja allmänhetens digitala kompetens.

Analysarbetet grundar sig på organisationsteori. För den som vill bredda sin kunskap om vad det innebär rekommenderas boken Organisationsteori för offentlig sektor av Tom Christensen.