Algoritmmedvetenheten i vardagen – vad är det och vilken roll kan biblioteken spela?

På uppdrag av Digitalt först har Lunds universitet gjort en studie kring den så kallade algoritmmedvetenheten i vår vardag. I den här artikeln introducerar forskarna Lisa Olsson Dahlquist och Olof Sundin resultatet av studien.

Hur resonerar barn och vuxna kring de digitala informationsflöden som de dagligen möter på internet? Funderar de över varför de får till sig en viss typ av information vid en googlesökning men inte en annan? Det vill säga: hur förhåller sig barn och vuxna till algoritmer, sök- och källkritik i sin digitala vardag? Dessa och andra relaterade frågor har vi undersökt i studien Algoritmmedvetenhet i mötet mellan generationer (Olsson Dahlquist & Sundin 2020) där vi intervjuat 14 familjer i deras hem. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser av hur algoritmer förstås, upplevs och hanteras i vardagen, det vi i rapporten kallar för algoritmmedvetenhet. 

Algoritmer är en bärande del av internets infrastruktur som på olika sätt styr och påverkar vår tillgång till information. Trots detta vet vi fortfarande förhållandevis lite om hur människor resonerar kring och agerar i relation till algoritmer i sin digitala vardag. Det kan handla om när vi söker information med hjälp av en sökmotor, använder sociala medier eller nyttjar olika strömningstjänster. Att synliggöra algoritmernas roll kan många gånger vara svårt då de utgör en inbäddad del av internets mer eller mindre osynliga infrastruktur. I våra samtal med familjerna har vi därför snarare uppehållit oss vid algoritmers konsekvenser än vad algoritmer faktiskt är. 

Med utgångspunkt i ett användarperspektiv är vår förhoppning att rapporten ska utgöra ett underlag för vidare diskussion bland bibliotekarier, bibliotekschefer och bibliotekspersonal kring de utmaningar som människor står inför vad gäller medie- och informationskunnighet i vardagen och vilka konsekvenser det kan få för bibliotek och bibliotekarier. Rapporten är inte en faktatext om algoritmer. För det ändamålet rekommenderar vi istället till exempel rapporten Algoritmer (Haider & Sundin 2017). Rapporten kan med fördel också läsas som komplement till Digiteketkursen Algoritmer – så påverkar de din vardag.

Rapporten visar att det finns behov av ökade kunskaper kring algoritmer och sökkritik och att i synnerhet de vuxna i studien efterfrågar mer kunskap kring ämnet. Här kan biblioteket fylla en viktig folkbildande funktion genom att verka för en kritisk medie- och informationskunnighet (MIK). En sådan kunnighet bör också inkludera kunskap och medvetenhet kring algoritmer och hur information på nätet struktureras, styrs och kontrolleras. I rapportens sista del avslutar vi med att ge förslag kring hur ett arbete med MIK kan bedrivas i praktiken genom att biblioteken arbetar såväl med utåtriktad verksamhet som med ett lärande där dialogen får stå i fokus.

Två stycken porträttfoton bredvid varandra av artikelförfattarna.

Lisa Olsson Dahlquist och Olof Sundin, Lunds universitet