AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna

I en värld av snabb teknisk utveckling: Vad krävs av oss på framtidens arbetsmarknad? Ann-Therése Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, delar sina tankar och insikter om framtidens arbetsliv kopplat till artificiell intelligens i en föreläsning arrangerad av flera samverkande regionbibliotek.

Filmen är en inspelning av webbinariet ”AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna”, arrangerat av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Västernorrland, Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen, Biblioteksutveckling Region Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Region Örebro län inom det regionala nätverket ReDig.

Föreläsningen

Se föreläsningen på Biblioteksutveckling Sörmlands Youtubekanal.

Denna refererande artikel är skriven av Malin Hyttstrand, biblioteksutvecklare Region Jämtland Härjedalen, och Lovisa Sundin, biblioteksutvecklare Region Örebro län. De bidrar också med de biblioteksrelaterade reflektionerna som är insprängda i artikeln.

Den fjärde industriella revolutionen   

Människan är nu inne i det många kallar den fjärde industriella revolutionen där digital teknik och digitalisering är en del av vår vardag. Genom historien har tekniken revolutionerat många yrkesområden och nu är det tjänstemannayrket som spås förändras. Artificiell intelligens (AI) har redan funnits i olika verktyg och tjänster vi använder dagligen, men genom att generativ AI i form av ChatGPT blev tillgängligt för allmänheten november 2022 blev tekniken mer synlig. Detta kan ha gjort att AI ses som något nytt, och det är numera ständigt närvarande i medier, på nätet och i våra dagliga samtal. 

Ann-Therése förklarar att det ansedda universitetet MIT förklarar AI på följande sätt:

 How close or how well a computer can imitate or go beyond, when compared to a human being.

I dagsläget kan AI varken fullt ut härma eller överträffa människan. Det är vi människor som skapar AI, och den begränsas av våra förmågor. Dock har vi aldrig varit närmare visionen om vad AI kan vara än vi är nu.

För mer kunskap om det historiska perspektivet kopplat till demokrati rekommenderas kursen och föreläsningen med Carl Heath ”AI i bibliotek: Från uppdrag till demokrati – verktyg och utmaningar” som finns på Digiteket. För den som vill lära sig mer om hur AI fungerar rekommenderas kursen ”Elements of AI”, som Linköpings universitet sett till att översätta till svenska.

Nuläge och utmaningar  

Visionen om artificiell intelligens har funnits sedan 1950-talet, och AI-forskningen har haft flera genombrott sedan dess. Det senaste och hittills största är den så kallade generativa artificiella intelligensen. Det som redan är AI och det som kan liknas vid science fiction-versionen av AI blandas ofta ihop i samhällsdebatten Många är oroliga och föreställer sig scenarier lika de i Terminator-filmerna. I verkligheten vet vi inte exakt vad som kommer att vara möjligt att utveckla inom tekniken. Det är dock osannolikt att vi någonsin kommer att ha människoliknande robotar som kan tänka själva, eftersom dagens AI har mycket begränsade användningsområden. Samtidigt är potentialen i det vi redan kan göra med hjälp av AI enorm.

Ann-Therése Enarsson menar att bristen på förståelse har lett till att samhällsdebatten förs i vad hon beskriver som olika dimensioner. AI som begrepp tolkas på många olika sätt, och det förekommer mycket spekulation. Därför är det viktigt att kunna skilja mellan vad som är faktabaserad information och vad som är ren spekulation.

Förvirringen kring AI kan vara något personalen på folkbiblioteken kan hjälpa till att förklara. Som en del av arbetet med medie- och informationskunnighet (MIK) och källkritik kan biblioteken hjälpa medborgarna att söka korrekt information om AI. Detta kan bidra till att minska rädslan för den nya tekniken. För att kunna stötta allmänheten är det viktigt att bibliotekspersonalen själva är aktiv och provar de AI-verktyg som finns tillgängliga.

Att inte vara rädd för att prova på AI är något som Ann-Therése återkommer till. Hennes tips är att se AI som en ”superkollega” du kan arbeta tillsammans med. Vi befinner oss i en turbulent tid där vi ännu inte vet exakt hur våra arbeten kommer att förändras eller vad AI kommer att bidra med. Därför är det desto viktigare att hänga med i den tekniska utvecklingen och utforska hur dagens AI kan användas inom det egna yrket och i vardagen.

Framtidens arbetsmarknad

Det spås att 300 miljoner jobb kommer att påverkas av AI, vilket innebär att ungefär vart femte jobb kommer att förändras. Det kan låta skrämmande, men Ann-Therése förklarar att vi kan se på detta som något som kommer att hjälpa oss att bli mer produktiva och ge mer tid till det mänskliga mötet. Sverige är generellt bra på att ställa om för nya arbeten, vi har gjort det förr och vi kan göra det i framtiden.  

Kompetenserna

Vi behöver lära känna och använda de tjänster som finns idag och få en förståelse för artificiell intelligens. De som har varit ute i yrkeslivet en längre tid har de erfarenheter och kompetenser som är viktiga i användningen av AI. Det generativ AI kan göra idag är bland annat att sammanställa mängder med text, bidra med bildstöd och andra automatiserade uppgifter. För att nyttja tjänsten på ett effektivt sätt behöver du ha förmågan att skriva en bra fråga, beskrivning eller det som kallas “prompting” för att nyttja tjänsten på ett effektivt sätt. 

Utifrån det som Ann-Therese beskriver går det att se att folkbibliotekens arbete med språk- och läsfrämjande och MIK också fortsättningsvis kommer vara viktigt för allmänheten. Bibliotekspersonalen behöver ha ett gott omdöme med ett fortsatt kritiskt tänkande för att guida besökare i att lära sig hantera information och formulera promptar. Vi måste också komma ihåg att arbeten har förändrats i alla tider. Kanske kan detta innebära att personalen på ett folkbibliotek kan använda mer tid till den utåtriktade verksamheten, tid att skapa relationer och samarbeten?  

Ann-Therése lyfter fram att de kompetenser som inte går att automatisera kommer att bli särskilt värdefulla i framtiden. Det handlar om kreativa förmågor och förmågan att kombinera teknisk kunskap med humanistiska färdigheter. Denna kombination kommer att bidra till nödvändig spetskompetens. Även om AI innebär stora förändringar för exempelvis bibliotekspersonal, är det viktigt att komma ihåg att många av de nuvarande arbetsuppgifterna och kompetenserna fortsatt kommer att vara betydelsefulla.

Framtidens färdigheter   

Medan uppgifter som administrativt pappersarbete kan automatiseras kvarstår behovet av de sociala och kreativa färdigheterna. Dessa mänskliga färdigheter kommer att kunna ses som en spetskompetens där kreativitet och social intelligens är viktiga “tysta kunskaper”. 

Dessa färdigheter används redan flitigt på folkbibliotek runt om i landet. Biblioteken är platser för många möten och omfattande vägledning, något som ofta förbises i samhällsdebatten. Bibliotekspersonalen har redan specialiserat sig på det mänskliga mötet.

Ann-Therése förutspår att vi i framtiden kommer att byta arbete oftare, vilket gör livslångt lärande nödvändigt för att både behålla sitt nuvarande och söka nya jobb. Arbetsgivare behöver stötta sin personal i kompetensutveckling och skapa arbetsplatser där mångfald värdesätts och där det finns utrymme för att pausa och lära sig nytt som en integrerad del av arbetet.

De kompetenser som det finns behov av i framtiden är ofta dem som vi lär oss tidigt i livet. Ann-Therése kommer in på vilka krav som bör ställas på utbildning och universitet men betonar att det är kompetenserna som vi lär oss redan på förskolan som kommer att bli de allra viktigaste. Om vi ska satsa på utbildning inför framtiden som ger oss rätt kompetenser för att möta utmaningar så är det förskolan som bör ha mer resurser. Det är här barns fantasi tränas tillsammans med kreativt tänkande och social kompetens. 

I tider av förändring behöver vi som människor känna trygghet, vilket understryker behovet av dessa förmågor. 

Här ser vi en viktig parallell till debatten om skolbibliotekens existens. Ann-Therese förklaringar tydliggör skolbibliotekariens roll i att stötta elevers kreativitet, omställningsförmåga och känslomässiga utveckling. Vi ser även hur viktigt bibliotekens språkfrämjande arbete, som Bokstart och Språktåget, är i relation till det Ann-Therése poängterar om förskolans arbete.

AI och dess påverkan

Tankesmedjan Futurion har i sina framtidsspaningar sett fyra områden som speciellt kommer att påverkas av AI-tekniken: lön, påverkan på unga, uppfattningen av tid samt integritet. 

Lönen

Hur kommer våra löner att påverkas av utvecklingen? Om fler kan göra samma jobb med hjälp av AI-teknik, blir då konkurrensen högre och lönerna lägre? Vissa kompetenser kommer att leda till högre löner och andra kommer att leda till lägre löner. Samhället måste möta upp dessa frågor i tid och vi måste hålla koll på löneutvecklingen. Arbetet kommer kanske att kräva att vi tar pauser och lär oss nytt för att följa utvecklingen, vilket även leder  till att lönerna kommer att förändras.

Unga

Ann-Therése ser även att AI kommer att påverka de unga. Dels påverkas deras värderingar genom filterbubblor där perspektiven kan bli väldigt snäva i och med sociala medier och liknande. Dels påverkas också deras chanser på arbetsmarknaden, där de enkla jobb som vanligtvis unga får nu lättare kan automatiseras eller utföras med olika AI-verktyg. Frågan blir då hur unga ska komma in på arbetsmarknaden?

Uppfattningen av tid

Det pågår en diskussion om arbetstidsförkortning, och bland annat DIK ser ett utrymme för att införa det, och i relation till AI blir diskussionen än mer levande. AI kan, som Ann-Therése nämnt tidigare, bland annat öka produktivitet och förändra arbetsuppgifter vilket kan ge mer tid över till annat. Den tekniska utvecklingen har historiskt sett inneburit att våra arbetsvillkor påverkats och ändrats på olika sätt, till exempel hur mycket semester vi har rätt till. Detta skifte kanske då kan ge förutsättningar för kortare arbetstid genom att medborgarna, med hjälp av AI, blir mer produktiva.

Integritet

En stor effekt av artificiell intelligens är gällande integriteten. Det är också ett ämne som vi behöver förstå mer om. 

Det Ann-Therése lyfter är digital integritet på arbetsplatsen, vilket för tillfället inte är en stor  diskussionsfråga på folkbiblioteken. Här sker det en snabb utveckling som också för många är okänd. Pandemin skapade ett snabbt behov av övervakningsprogramvara där arbetsgivaren kunde kontrollera sina medarbetares effektivitet från hemmakontoret i realtid. Som ett svar på detta utvecklades även programvara som “tryckte på” tangenterna och rörde muspekare för att lura arbetsgivarens övervakningsprogram. Det händer mycket inom denna utveckling och med hjälp av AI kan arbetsgivaren förutspå effektivitet såväl som handling genom mönsterigenkänning. Diskussionen om integritet måste bli bättre. Ann-Therése lyfter också det faktum att vi behöver bli mer medvetna om all data vi bidrar med till ett fåtal stora techbolag när vi exempelvis använder en generativ AI-chatt. Utifrån det kan man fråga sig vem som äger vår data och hur den används.

Folkbiblioteken för redan en diskussion om integritet kring hur bibliotekspersonalen till exempel hjälper användare att kopiera identitetshandlingar, hjälper till med bankärenden och liknande i spåren av digitaliseringen.

Även om den tekniska utvecklingen rusar framåt och det finns många utmaningar och hinder ser Ann-Therése positivt på framtiden. Framför allt den mer humana syn på arbetslivet som växer fram hos dagens unga. Empati, omdöme och kritiskt tänkande, som nämnts tidigare, är viktiga egenskaper i framtidens arbetsliv. Egenskaper som tillsammans med tekniken kan göra oss mer produktiva samtidigt som vi kan fokusera på att bygga relationer och förbättra den egna arbetsbelastningen.

Vill du veta mer?

Tankesmedjan Futurion: Framtidens färdigheter – i ett digitaliserat arbetsliv
Tankesmedjan Futurion: Vadå digital kompetens? Guide till en framtidssäkrad digital kompetens och transformatio

Elements of AI: En gratis online-kurs om grunderna i artificiell intelligens