Verksamhetsexempel

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.    Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...

I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på bibliotek kan bedrivas rent konkret. Presentationerna går nu att ta del av i efterhand.

Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.

Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.

I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.

Våren 2019 startade Växjö bibliotek boktipstjänsten Bokakuten. En digital tjänst där lässugna får personliga boktips. I den här artikeln berättar bibliotekarierna Mathilda Bosnjak och Sofie Petersson om hur tjänsten fungerar och varifrån de fick idén.  

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Shared Reading har blivit en mycket populär metod att använda i läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet. En metod som kan ge nya möjligheter till samverkan mellan olika läsfrämjande aktörer. På detta tema arrangerade Digiteket ett webbinarium tillsammans med Biblioteksutveckling Region Skåne i april – nu kan du ta del av träffen i efterhand.

Kan vi tala om kvalitet för barnlitteratur utifrån hur böcker är skrivna och utformade, eller bör barnlitterär kvalitet bedömas utifrån vad barnen uppskattar?  I samarbete med Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen arrangerade Digiteket webbinariet “Barnboksbeståndet – om kvalitet och barns delaktighet” som nu finns tillgängligt att se i efterhand. 

På Umeå stadsbibliotek i kulturhuset Väven har vi inlett en ny tradition – Bäbisdisco. Första gången arrangemanget gick av stapeln var i maj 2023 och nu är det tänkt att bli en tradition på obestämd framtid. 

När bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall upptäckte att folkbiblioteken i Västerås inte erbjöd någon form av aktivitet för barn under ett år startade de upp ett projekt med aktionsforskning som grund. Aktionsforskning stärker den professionella yrkesutövningen genom att kombinera teori med praktik i en cyklisk modell. Resultatet blev konceptet Babybabbel – en uppskattad aktivitet som främjar språkutveckling för de allra yngsta.

En fråga många bibliotek brottas med är hur de ska locka målgruppen unga. Kan mangaserier vara ett sätt att nå ut till ungdomar? Två bibliotekarier berättar här om hur de byggde upp ett stort mangabestånd och dessutom involverade ungdomarna i processen.

Utifrån en önskan om att synliggöra manusförfattare som yrkesgrupp och lyfta fram dramatik som en viktig form av litteratur startade två medarbetare på Centrum för dramatik ett samarbete med två folkbibliotek. Resultatet blev Dramatik på bibblan, en workshop i manusskrivande för barn och unga.

Vem får egentligen skriva en bok och hur går det till? Vad är skillnaden mellan en skönlitterär bok och en faktabok? I Projekt Hav samlades flera professioner för att hålla kreativa workshops tillsammans med barn från fem förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Barnbibliotekarie Linda Hellberg på Katrineholms bibliotek berättar i den här artikeln om satsningen och varför de ville samla barnens bilder till en egen bok – Barnens bok om havet.

Personalen på Oxiebiblioteket i Malmö har tillsammans med scenkonstkollektivet Kollaborativet inrett ett sinnligt rum dit barn och unga från anpassad skola bjudits in att upptäcka och uppleva. Med hjälp av taktila material, ljus och ljud ville de skapa en berättelse bortom orden som i sin tur öppnar upp och breddar begreppet läsfrämjande. I den här artikeln skriver kulturpedagog Tove Mörkberg om projektet och vad Extraspråkligt berättande innebär.

Gammelstads bibliotek i Luleå blev inspirerade av den uråldriga traditionen sagoberättande vid lägereld. I sitt lilla bibliotek har de byggt upp en magisk skog och lånar aspekter från rollspelens värld för att introducera barn till böcker och läsning. En utsänd från Region Norrbotten fick vara med på sagostunden. Bibliotekarierna Annika Riekkola och Hanna Eitzenberger fick idén till sagostunderna när de deltog i ett webbinarium med bibliotek från båda sidor av Bottenviken. – Ett av biblioteken hade haft jubileum och därför också många sagostunder för både vuxna och barn och en av bibliotekarierna där sa ”om man läser sagor, då måste man ha en lägereld”. Det glimmade verkligen kring deras berättande och det var det som satte fart på vår fantasi, menar Annika. Vi vill göra ...

Lunds stadsbibliotek var tidigt ute med att föra KulturCrew-modellen in i biblioteksverksamheten. I den här texten berättar medarbetarna på Lunds stadsbibliotek om vad KulturCrew-initiativet konkret lett till i biblioteksverksamheten, om sina erfarenheter och sina tips.

Det sägs att man lär sig mycket mer av sina misslyckanden än av sina framgångar. Detta är något som Ebba Metsmaa, Hannes Menberg Svensson och Johanna Aspelin på Kirsebergsbiblioteket i Malmö har tagit fasta på. De ville starta en biblioteksklubb för och tillsammans med unga, men det visade sig vara mycket svårare än de hade väntat sig. Här delar de med sig av viktiga lärdomar och reflektioner som de fick längs vägen.

Hur kan vi tillsammans öka vår litteraturkännedom för att bli bättre på att tipsa om böcker för barn och unga? Den frågan ställde sig barn- och ungdomsbibliotekarien Maria Höglund Boberg på Smedjebackens bibliotek. Under en av Kulturrådets frukostträffar blev hon inspirerad till att skapa interna bokpåsar för all personal att läsa och samtala om. Nu utgör de kollegiala bokpåsarna en av flera delar som ingår i Smedjebackens alldeles egna Läsfrämjandelyft.

Depåbiblioteket är ett nationellt fjärrlånemagasin som byggs upp av donationer från bibliotek runt om i landet. Lånecentralen förmedlar lån både från depåbibliotekets och Umeå stadsbiblioteks samlingar till bibliotek i Sverige och ibland också utlandet. Tillsammans utgör dessa båda Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDLC).