Forskning

Inledning Minskande läsförmåga bland barn och unga betraktas politiskt sett som ett hot mot centrala värden: barnens lärande och utveckling, läskulturen och den litterära marknaden, demokrati och svensk ekonomisk konkurrenskraft (Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Sedan 2010-talet har läsningens betydelse för fantasin minskat markant i läsfrämjarpolitiken (Riving 2022). Att vara en ”god läsare” i Sverige idag handlar i allt större grad om att vara en ”god demokratisk medborgare” (Andersson 2020; Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Läsfrämjarpolitiken tenderar enligt forskningen att utgå från så kallade binära kategorier som skiljer mellan läsare/icke-läsare, vuxen/barn, förälder/barn, lärare/elev, män/kvinnor, där den ena parten har mer makt än den andra. Det innebär att om en person som läser uppfattas som en mönstermedborgare, antas den som inte läser vara problematisk.  Hoppet ställs ...

Vad handlar universell utformning egentligen om? Och hur är det relevant för att skapa mer tillgängliga och inkluderande bibliotek? Ulrika Danielsson och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Uppsala respektive Sörmland, har djupdykt i området och ger i den här artikeln en introduktion. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla barn, unga och vuxna. Det är ett rimligt mål att sträva mot, men vägen dit är inte enkel. För att nå dit behöver vi utforma biblioteket utifrån att människor har olika förutsättningar. Behov kan också variera över tid och beroende på situation. I detta ibland svårnavigerade arbetsområde kan vi använda det som brukar kallas för universell utformning när vi planerar, genomför och förbättrar biblioteksverksamheten. Universell utformning handlar om att utveckla lösningar, eller som i det ...

Forskaren Catarina Schmidt har tillsammans med bibliotekarier från Eksjö och Gislaveds kommun utvecklat en modell för hur bibliotek kan arbeta mer fördjupat med läsfrämjande för barn i förskoleklass. Modellen bygger på en upplevelsebaserad läsning som öppnar upp bokens innehåll för barn genom samtal, lek och skapande. På vilket sätt skulle man kunna arbeta läsfrämjande för sexåriga barn, där man också involverar deras närstående vuxna? Som del av Kulturrådets nationella satsning Läsfrämjandelyftet initierade Biblioteksutveckling Region Jönköpings län ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Syftet var att synliggöra och fördjupa förståelsen av läsfrämjande för målgruppen sexåringar och deras närstående vuxna samt utveckla och pröva en tänkbar modell med potential att förstärka positiva läsvanor för målgruppen. Därför bedrevs forskningen i samverkan mellan forskare ...

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär. Den 14 november 2024 arrangerades ett panelsamtal med temat bibliotekens roll i den hållbara omställningen av Mistra Environmental Communication i samarbete med Svensk biblioteksförening, biblioteken vid Lunds universitet och Regionbibliotek Västernorrland. Samtalet hölls i Lund i anslutning till Svensk biblioteksförenings konferens Mötesplats Profession – Forskning 2024. Hur kan våra bibliotek spela en roll i den hållbara omställningen? Det var huvudfrågan för panelsamtalet som leddes av Jutta Haider, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Frågan öppnar upp för ett samtal om såväl bibliotekens interna hållbarhetsarbete som ...

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.

Forskningsprojektet "Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap" har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna artikel berättar forskarna mer om politisk påverkan på folkbibliotek och vilka slutsatser de kom fram till under projektets gång.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar. Samverkan och delaktighet är angelägna frågor för folkbibliotek. Hur kan bibliotek samverka med olika aktörer, hur kan delaktighet med bibliotekens användare öka, på vilka sätt är social hållbarhet en del av folkbiblioteks arbete och hur påverkar dessa aspekter bibliotekens medarbetare? Dessa frågor utforskades i detta tillfälle av Angelägen forskning där Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås, samtalade med Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala.  Se samtalet i efterhand Samtalet tog sin utgångspunkt i Sofia ...

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.

I det här poddavsnittet möter vi Ingrid Schild som samtalar med Maria Ringbo om utvärderingar. Varför och för vem gör man utvärderingar och på vilka olika sätt kan man utvärdera? Ska utvärderingar ses som en process eller ett resultat? Vad krävs för att en utvärdering ska vara givande och vad ska man tänka på? Dessa är några av de frågor som berörs i samtalet.

I det här poddavsnittet möter vi Karen Nowé Hedvall som samtalar med Maria Ringbo om lärande organisationer, organisation och organisationskompetens. Samtalet berör olika sätt att lära och lära av varandra i en organisation. Samtalet behandlar också chefens roll, hur lärande kan stöttas från chefshåll och hur man som chef skapar en lärande organisation.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

I det här poddavsnittet möter vi Sofia Lindström Sol som samtalar med Julia Pennlert om delaktighet i kulturen idag.

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I det här poddavsnittet möter vi Cecilia Gärdén som samtalar med Julia Pennlert om delat lärande på bibliotek och mer specifikt om hur chefer kan stödja bibliotekspersonalens kompetensutveckling inom läsfrämjande och litteraturförmedling.

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

I det här poddavsnittet möter vi Ola Pilerot som samtalar med Julia Pennlert om begreppet forskningsbaserat arbetssätt, vad begreppet består av och hur det kan ta sig ut i den konkreta verksamheten. Under samtalet diskuteras också folkbibliotekens omvärldsbevakning utifrån färska forskningsresultat.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

I det här poddavsnittet möter vi Jenny Johannisson som i samtal med Julia Pennlert talar om hur den kulturpolitiska styrningen av läsfrämjande insatser har gått till och hur den går till, vilka utmaningar som finns och om huruvida det går att dra några slutsatser kring framgångsfaktorer för sådan styrning.