Inledning

Av Stina Bäckström. Publicerad i antologin Bankdosor, skam och SMS-poesi. CC-BY

Titeln på denna bok, Bankdosor, skam och sms-poesi, visar att det till ytan torra och teknokratiska ämnet digitalisering berör oss och griper djupt in i vårt vardagsliv. Detta vet bibliotekspersonal – en yrkesgrupp som genom sitt uppdrag och funktion i samhället hanterar många olika aspekter av detta samhällsfenomen.

Boken är ett resultat av forskarcirkeln Digitalt först: Skeptiker-spåret som träffades vid fem tillfällen under våren 2020. Forskarcirkeln gavs inom ramen för Kungliga bibliotekets nationella uppdrag Digitalt först med användaren i fokus, i samarbete med Regionbibliotek Stockholm och Södertörns högskola. (Uppdragets bakgrund och syfte finns beskrivet bland annat i Kerstin Olssons och Michael Forsmans bidrag.) Cirkeln riktade sig till medarbetare och chefer på landets folkbibliotek, samt till utvecklingsledare och chefer inom folkbiblioteksområdet på regional nivå. Anne Kaun och Michael Forsman, båda docenter i Medie- och kommunikations-vetenskap på Södertörns högskola, ledde tillsammans med mig de fyra grupperna i cirkeln.

Arbetet i cirkeln gick ut på att läsa, skriva och reflektera över erfarenheter av digitalisering inom biblioteksvärlden. Cirkeln syftade till att reflektera över hur samhällets digitaliseringsprocess och bibliotekens uppdrag ter sig ur bibliotekspersonalens blick och vilka problem och dilemman som uppstår där. Deltagarna fick stort utrymme att själva välja vad de ville undersöka i sin essä.

I denna antologi ser vi ett urval av de essäer som deltagarna arbetade fram i cirkeln. Essäerna tar sin utgångspunkt i den egna yrkeserfarenheten genom en gestaltning av en svårbedömd situation som berör digitalisering inom biblioteksvärlden. Genom att sedan reflektera över denna situation med utgångspunkt i teoretiska, skönlitterära och vetenskapliga texter, undersöker författarna olika dimensioner av digitalisering i yrkespraktiken. Processkrivande med den egna erfarenheten som utgångspunkt gör den kunskap som visar sig i handling till föremål för reflektion. I detta skrivande växlar vi mellan att undersöka det specifika i situationerna, t.ex. hur mannen som kom till biblioteket med sin bankdosa verkade må och vad han sade, och att söka distans och fördjupad förståelse genom teoretiska perspektiv.

Namnet på cirkeln, Skeptikerspåret, handlar inte om en avvisande hållning till digitalisering eller teknologisk utveckling. Självklart fanns en öppenhet för olika kritiska perspektiv, men syftet var att undersöka och utforska ett mångbottnat och komplext fenomen som kräver omdömesförmåga. Roten till ordet skeptiker kommer från grekiskans skepsis, som betyder undersökning eller tvivel. Delta­garna fick i cirkeln träna sig i analys av sitt professionella omdöme i relation till de nya krav och utmaningar som uppstår med digitalise­ringsprojektet.

När bibliotekspersonal ska genomföra ett uppdrag så som Digitalt först, så handlar det aldrig om en enkel implementering. När orden i uppdraget möter bibliotekets vardag måste personalen i sitt konkreta handlande ge orden kropp och mening. Det kan handla om hur man bäst tar hand om en lätt berusad man som har problem med sin bank­dosa, eller att hantera en besökares misstro mot etablerade källor till information. Detta är ett komplext arbete som inte bara handlar om tänkande i snäv mening utan inbegriper känslor och värderingar. Cirkeln handlade om att uppmärksamma hur deltagarna gör när de ska omsätta orden i handling, och vilka svårigheter och konflikter som uppstår i det arbetet.

Cirkelns arbete kom att präglas av Coronapandemin. Istället för att som planen var ha vissa av träffarna fysiskt, fick vi genomföra cirkelns tre sista träffar som videosamtal. Cirkeln blev därmed självt ett slags verkstad för digital omställning. Essäerna tog i flera fall också en annan riktning eftersom krisen och omställningsarbetet på biblioteken gav upphov till nytt reflektionsmaterial. Sms-poesi är ett exempel (från Giovanna Jörgensens essä) på hur biblioteken hittade nya sätt att arbeta i och med krisen.

I antologin ingår också bidrag från oss forskare, där vi sätter deltagarnas essäer i dialog med våra respektive forskningsfält. Där formulerar vi några av de insikter och frågor för fortsatt undersök­ning som cirkelns samtal och handledningen av deltagarnas essäer har gett oss som forskare.

Boken synliggör hur viktiga biblioteken är för vårt samhälle, och hur mångbottnat och omdömeskrävande arbetet på bibliotek är. Den lyfter också fram några av de problem som uppstår i samhällets digitaliseringsprocess som bibliotekspersonal är i en unik position att beskriva. Därför hoppas jag att denna bok inte bara ska läsas av bibliotekspersonal utan av alla som är intresserade av bibliotek, demokrati och digitalisering.