Sök

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

Under en konferens om språkrevitalisering av de nationella minoritetsspråken blev det tydligt för Maria Olsson Eklund, Åsa-Maria Berg Levinsson och Francisca Beckert att folkbiblioteken inte uppfattas som en relevant arena för detta arbete. I det här referatet från konferensen lyfter de konkreta tips på hur bibliotek kan arbeta med att främja de nationella minoritetsspråken.

Hur kan biblioteken bli bättre på att arbeta med och för unga inom de nationella minoriteterna? Ta del av ett panelsamtal och lär dig mer i den här artikeln.

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Bibliotekslagen är tydlig med att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men många bibliotek har ännu inte kommit igång med det arbetet. Den här artikeln syftar till att göra det enklare för biblioteken att efterleva minoritetslagen och synliggöra utan efterfrågan. För elva år sedan fick bibliotekslagens § 5 både en ny formulering samt bytte plats i bibliotekslagen. Alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar, bland annat genom litteratur, § 5 bör kopplas ihop med § 2, ändamålsparagrafen som beskriver bibliotekens uppdrag. Trots tydlig lagstiftning har inte alla bibliotek kommit på banan i arbetet att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Orsakerna till det kan vara ...

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.

Inom KB pågår ett särskilt arbete för att stötta biblioteken att uppnå bibliotekslagens krav på särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. I den här artikeln berättar vi om hur du som jobbar på bibliotek kan dra nytta av de nationella tjänster som finns på området.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

I den här intervjun berättar Mirsad Sahiti och Senka Islamović, på Resursbiblioteket för romani chib, om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och stödja folkbiblioteken.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

Digitala böcker är idag en självklar del av folkbibliotekens utbud av medier och tjänster – men mer sällan en självklar del av den läsfrämjande verksamheten. I denna artikel delar KB insikter om folkbibliotekens behov, erfarenheter och prioriteringar vad gäller digitala böcker.

Vill du lära dig arbeta med Bläddra? I filmen ”Lär dig mer om Bläddra – en läsapp för Sveriges nationella minoritetsspråk” får du konkreta tips på hur du kan använda och sprida appen.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.