Sök
“mik” 205 träffar
Välj väg! Ett läsäventyr
Under sommaren förvandlades Gnesta bibliotek till en plats för mysterier, äventyr och gemensamt berättande. Genom projektet Välj väg fick barnen lösa gåtor, leta ledtrådar och göra vägval i interaktiva berättelser. Samtidigt undersökte projektet hur biblioteken kan ta tillvara både det fysiska och det digitala läsandets styrkor och hur interaktiva läsupplevelser kan öppna nya vägar till läslust och berättelser för fler barn och unga. Totalt var det sexton barn som deltog i Välj väg, där de fick kliva rakt in i två interaktiva berättelser: De gamla tågbiljetterna och Racet. Uppdelade i mindre grupper fick barnen fatta beslut, lösa problem och tillsammans påverka hur berättelserna utvecklades. Läsupplevelserna bygger på ett icke-linjärt berättande där det inte finns en enda förutbestämd väg framåt. Digitala verktyg används som stöd, men ...
Vad tryckte jag på nu?
Vi som jobbar på folkbibliotek får regelbundet frågor om vi kan hjälpa till när det kommer till användning av digital teknik, såsom smarta telefoner eller surfplattor. Folkbiblioteket är en naturlig plats för många att vända sig till för frågor och stöd, och vi försöker hjälpa till i den mån vi har möjlighet. Den här kursen handlar om hur folkbibliotek kan vägleda människor i användning av smarta telefoner genom att arrangera en nybörjarkurs. Fokus för kursen är seniorer, men innehåll och övningar skulle även gå att använda för att vägleda andra målgrupper.
Proffsigare produktioner med videokamera
Det har blivit allt mer populärt att skapa video och nu när alla har mobiler med videofunktion har antalet videoproduktioner ökat markant. Film skapas inte längre bara av professionella och allt fler filmar och publicerar sina alster på till exempel Youtube. Att producera film är kreativt och roligt och med lite träning utvecklas man snabbt. I kursen Filminspelning med mobilen lär ni er grunderna för filminspelning med hjälp av mobil. Denna kurs kommer att fokusera på de olika funktioner som finns på videokameror för dem som vill gå vidare till nästa steg. Vi kommer genomgående att exemplifiera med en kamera av märket Canon XF100 Full HD. Låt dock inte detta avskräcka dig. De flesta kameror har liknande funktioner som oftast beskrivs med liknande terminologi och ...
Om bibliotekens röst i demokratins tjänst
Kan biblioteket vara både en arena för det fria ordet och ett tryggt rum för alla? I sin andra essä om folkbibliotekens demokratiuppdrag utgår Marika Alneng från sin egen röst och rör sig vidare till yttrandefrihetens gränser, till påtryckningarna mot biblioteken och till frågan om vem som ges möjlighet att höras. Detta är den andra av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng.
MIK i trafik – källkritik längs vägen
Folkbiblioteken i Lund vill uppmuntra resenärer till att vara källkritiska genom att ge konkreta tips på infoskärmarna i tåg och på bussar.
115 idéer för MIK på bibliotek
Många bibliotek vill arbeta med MIK, men hur kan man egentligen gå tillväga? I denna metodskrift samlas en uppsjö tips som kanske kan vara till hjälp för att komma igång.
Lär känna de regionala biblioteksverksamheterna
Regional biblioteksverksamhet har funnits i snart hundra år – men uppdraget har förändrats. Vi berättar historien om de regionala biblioteken, hur uppdraget har förändrats över tid och låter dessutom de regionala biblioteksverksamheterna själva berätta mer om sitt arbete, sina särdrag och vad de har på gång just nu. “Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen är enkelt att citera, men kan vara svårare att tolka och konkretisera”, så inleder forskaren Ola Pilerot sin rapport Arbete i regional biblioteksverksamhet. Vi som arbetar med och på folkbibliotek är naturligtvis väl medvetna om de regionala biblioteksverksamheternas existens men för allmänheten i stort är det kanske inte lika självklart vad de är och hur de arbetar. Jag minns när jag under min bibliotekarieutbildning stötte på begreppet för första gången och ...
AI i bibliotek: hur vi söker, värderar och hanterar information
Hur påverkar AI vårt sätt att söka och värdera information? Vilka konsekvenser får dessa nya sökvanor? Och vad innebär allt detta för folkbibliotekens arbete? I detta femte webbinarium i serien AI i bibliotek belyses ovanstående frågor med hjälp av Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. Fokus för föreläsningen är nya sökbeteenden, källkritik och bibliotekens roll i ett allt mer AI-drivet informationslandskap. Denna artikel är en sammanfattning av den första delen av webbinariet AI i bibliotek: Hur vi söker, värderar och hanterar information. Den andra delen av webbinariet där Weine Sundell, biblioteksutvecklare Blekinge Kronoberg och Per Tikkanen, IT-pedagog Region Kronoberg, ger praktiska tips om hur AI kan användas för informationssökning och källkritik, kommer att publiceras inom kort. Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du ...
Barn tog över Sundsvalls stadsbibliotek!
Vad skulle hända om ett gäng barn tog över biblioteket under en hel dag? Att de, istället för bibliotekspersonalen, bemannade informationsdisken, arrangerade aktiviteter och hjälpte besökare att hitta böcker.
En levande lokalsamling lyfter hembygdens historia
Kursen syftar till att ge biblioteksanställda kunskap och konkreta verktyg för att göra lokalsamlingen till en levande, tillgänglig och professionellt förmedlad resurs. Genom att synliggöra och strukturera samlingen kan biblioteket stärka samhörigheten i lokalsamhället och ge fler medborgare – oavsett bakgrund eller tidigare kunskap – möjlighet att upptäcka sin hembygds historia och kulturarv.
Queering Wikipedia – gör internet lite mer jämlikt
Inledning Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser. Det vi läser på Wikipedia påverkar och färgar vår kunskap om samhället. Wikipedia bygger på att det är vi som användare som också skapar innehållet. Ju fler vi är med olika bakgrund som deltar desto bättre kunskap blir det. Sedan våren 2020 finns därför Projekt HBTQI på svenskspråkiga Wikipedia för att förbättra Wikipedias innehåll utifrån hbtqi-perspektiv. Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner. Genom ett projekt på Wikipedia kan människor samlas kring ett visst ämne för att både få chans till ett bättre slutresultat och ta stöd av varandra kring frågor eller svårigheter som kan uppstå. Du kan läsa om hur Projekt HBTQI startade i artikeln Projekt ...
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 1 – Därför ska vi arbeta språk- och läsfrämjande
Välkommen till den första delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! I den här delkursen kommer vi att fördjupa oss i varför det är viktigt att vi arbetar språk- och läsfrämjande med små barn och vilken betydelse detta har genom livet.
Ett språkrättvist och tillgängligt bibliotek
Den här kursen ger er verktyg för att kunna reflektera över hur ni kan skapa en biblioteksverksamhet som är språkrättvis och tillgänglig. Med det menar vi att man får uttrycka sig och bli förstådd på det språk och sätt man känner sig mest bekväm med och att man har möjlighet att delta på lika villkor.
Generativ AI och den litterära kulturen
Den tekniska utvecklingen sker i allt högre takt, där få saker ter sig beständiga. Hur påverkar detta litteraturen? Denna fråga ställer sig docent Karl Berglund i denna essä där han siar om hur villkoren för skapandet och tillgodogörandet av litteratur förändras i grunden av generativ AI.
Spelifiering i praktiken – skapa lust till läsande genom speldesign
Introduktion Spelifiering och gamification har länge varit modeord i såväl olika branscher som i utbildning. I korthet handlar det om att använda sig av samma system, regelverk och förhållningssätt som spelen har till spelaren i andra kontexter. Enkla exempel på det kan vara flyg- eller tågpoäng som man samlar på sig när man reser eller att du får poäng när du handlar i matbutiken. Ett mer avancerat exempel skulle kunna vara att man ökar människors engagemang genom en låg ingångströskel, vilken man sedan höjer för att få användare mer engagerade i produkten eller ett specifikt märke. Digiteket har tidigare presenterat konceptet spelifiering i en artikel. I denna kurs fördjupar vi oss i på vilka sätt erfarenheterna och framgångsfaktorerna från digitala spel skulle kunna appliceras på ...
Tänk kritiskt, klicka klokt – lär känna Unescos uppdaterade MIK-ramverk
Begreppet medie- och informationskunnighet, eller MIK som är den vanligare termen, lanserades 2011 av Unesco i ett läroplansramverk med syfte att stötta världens länders lärare och elever. Målet i slutändan syftar till att stärka medborgarnas förmåga att förstå, värdera och använda information och att kunna uttrycka sig via olika typer av medier som ett sätt att stärka det demokratiska samhällsdeltagandet.
Kompetensbehov i folkbibliotekens vardag
Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har.
Kunskapen och folkbibliotekens demokratiuppdrag
1759 gav Peter Forsskål ut en skrift mot censuren vilken genast blev förbjuden i hela landet. Hotet mot den fria kunskapen ser annorlunda ut i dag. Det kommer inte uppifrån, från kung och kyrka, utan från desinformation, algoritmer och faktaresistens. Vad gör biblioteken åt detta? Svaret finns kanske i det vardagliga: vilka medier som köps in, hur rummet används och upplevs, vilka som bjuds in att tala och vad personalen gör och kan. Detta är den första av tre texter om demokrati och bibliotek av Marika Alneng. Ibland blir vi alla tvungna att erkänna vår okunskap, även om det svider till. Det hände mig i höstas när jag hamnade bredvid en statsvetare på en middag och litet lättsamt försökte middagskonversera. Jag berättade att jag forskar ...
Läsning med alla sinnen för elever med IF
På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse.
Hur hamnade Bamse i finkan? – att prata källkritik med barn
Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...
Bildkunnighet och beredskap: En forskningsöversikt
AI-verktyg producerar fotorealistiska bilder på sekunder, videobaserade plattformar blir en allt viktigare nyhetskälla för unga, och visuell desinformation används aktivt för att underminera demokratisk motståndskraft. Den här forskningsöversikten, hämtad ur rapporten Bildkunnighet och beredskap från Bildkonst Sverige, kartlägger kunskapsläget kring visuell påverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem. I denna text presenteras en forskningsöversikt över aktuella studier inom fyra olika fält. Kapitlet utgörs av två delar. I första delen presenteras aktuell forskning om informationspåverkan som ett kombinerat demokratiskt och säkerhetspolitiskt problem i en ny mediemiljö som präglas alltmer av visuella element. Fokus ligger på hur text och bild skiljer sig åt som verktyg för påverkan, samt existerande studier om potentiella effekter av både informationspåverkan och visuell påverkan. Om forskningsöversikten Bild har på kort tid ...
Romska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoria
Denna kurs är för dig som vill öka din kompetens och förståelse för den nationella minoriteten romer. Den strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på specifika ämnen och områden, där olika perspektiv framhävs. I kursen blandas romska röster med insikter från forskning och myndigheter.
Lär känna forskarna – del tre
Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning – här kommer ytterligare elva presentationer.
”Vad kan vi om AI?” – Gemensamt utforskande i Sörmland
Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...
